Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av symtom till muskeldysmorfi (MD), dess tre subkategorier; drivkrafter för fysisk storlek (DFS), utseendeintolerans (AI) och nedsatt funktionsförmåga (FI) i relation till grad av narcissistiska personlighetsdrag och självkänsla. Vidare undersöktes skillnader avseende dessa faktorer och subkategorierna av MD mellan tävlande och icke-tävlande individer. Slutligen undersöktes dessa variabler, träningsmängd, styrketräning samt om tävlande individer kan predicera förekomst av MD. I studien deltog 174 individer, 123 kvinnor och 51 män, via webbenkät. Av dessa 13 styrketränade och varav dessa 17 tävlande. Resultatet visade signifikanta positiva samband mellan DFS, träningsmängd och självkänsla samt mellan FI, träningsmängd, självkänsla och narcissism. Negativa samband visades mellan AI, FI och självkänsla. Vidare fanns skillnader mellan DFS, FI, självkänsla samt narcissism mellan tävlande och icke-tävlande individer. Regressionsanalysen visade att narcissistiska personlighetsdrag och global självkänsla förklarade 21 % av variansen av förekomst av symtom till MD. Sammanfattningsvis indikerade studiens resultat att narcissistiska personlighetsdrag och självkänsla kan vara viktiga psykologiska faktorer för ökad förståelse till förekomsten av MD. Framtida studier är förslagsvis att utöka de psykologiska faktorerna samt fysisk aktivitet i relation till MD inom den ökade gymkulturen och tävlande som bedöms för utseende under längre tid.

Inledning Dyslexi är en diagnos som orsakar läs- och skrivsvårigheter. Dessa kan vara bestående genom hela livet. Svårigheterna kan dock förebyggas genom stöd av olika former i tidig ålder, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla läs- och skrivförmågan. Genom en god självkänsla och ett stärkt självförtroende kan eleven utvecklas på ett positivt sätt. Pedagogen har en stor inverkan på elevens skolutveckling. Det har forskats extensivt kring dyslexi, men dock inte om hur pedagoger uppfattar det. Utgångspunkten för denna studie har varit pedagogers uppfattningar om deras kunskap och okunskap kring dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism. Syfte Studiens syfte är att utforska pedagogers uppfattningar om hur deras kunskap och okunskap påverkar dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där sex pedagoger intervjuades. Respondenterna har varit verksamma inom skolvärlden under en längre tid samt har påträffat dyslektiker under sina yrkesverksamma år. Intervjusvaren har transkriberats och därefter analyserats. Resultat Av studiens resultat framkommer att samtliga pedagoger har kännedom om att självförtroendet och självkänslan är två viktiga egenskaper som påverkar elevens skolprestation. Däremot framgår även av resultatet att dyslexi i dagsläget är mindre förekommande än förr i tiden och på så sätt har pedagogerna uttryckt att deras kunskaper kring dyslexi har bleknat bort med tiden, vilket påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Dessutom påvisar studiens resultaten svårighet kring identifiering av dyslexi hos pedagogerna. Däremot visar resultatet även att pedagogerna har goda kunskaper kring varierande arbetssätt och även en god interaktion i klassen, vilka är faktorer som ökar elevens självkänsla och självförtroende.

I vårt dagliga arbete möter vi ofta elever med en negativ inställning till matematik. Eleverna säger att de inte kan och att de får ångest bara de tänker på att arbeta med matematik. Syftet med denna studie är därför att få en ökad förståelse för vilka möjliga orsaker som ligger bakom elevernas upplevelser av matematikångest. Vi vill också veta i vilken omfattning eleverna upplever matematikångest och olust i matematik. Vi använde oss av enkäter och intervjuer av några elever i grundskolan och på gymnasiet.  Det som framkommer i studien är att det finns många olika faktorer som påverkar elevernas känslor och upplevelser i arbetet med matematik. Inre påverkansfaktorer som framkommit är elevernas prestationskrav, deras självkänsla men också motivation. Yttre påverkansfaktorer som är relevanta är lärarnas och föräldrarnas roll samt elevernas tidigare erfarenheter. Enligt de elever vi intervjuat är det framförallt tidigare erfarenheter som har präglat elevernas upplevelse och inställning till matematik. De upplevelser som eleverna berättar om är deras relation till tidigare lärare samt lärarnas undervisning. Klassrumsklimatet och klasskamraterna har också haft en avgörande roll för de elever som säger sig uppleva matematikångest eller de som upplever olust i sitt arbete med matematik.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn. Ett rörelsepass observerades,där barnens motorik låg i fokus. Vid den muntliga enkäten framgick frågorna på ett sådant sättatt barnens grad av motorisk självkänsla gick att utläsa.RESULTAT:Vi kan se ett samband mellan barns grad av motorisk självkänsla och deras motoriskafärdigheter. Framförallt ser vi att finmotoriken verkar ha ett samband med denna självkänsla.De flesta barnen hade relativt god motorik, dock med vissa undantag.

<p>Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (pbs) har visat sig löpa ökad risk att drabbas av bland annat utbrändhet. Studien undersöker pbs longitudinellt bland förvärvsarbetande som deltog i SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) 2006 och följdes upp 2008. Syftet var att undersöka prevalens av pbs i olika grupper och dess stabilitet över tid samt om tjänsteposition predicerar graden av pbs, alternativt om pbs predicerar en hög tjänsteposition. Resultatet visade att pbs har en stor nedgående tendens och en måttlig stabilitet. Arbetare och de med oförändrad tjänsteposition skilde sig signifikant från de andra personalkategorier respektive tjänstepositioner. Chefskap predicerade en hög pbs två år efter baslinjen medan en hög pbs vid baslinjen predicerade en högre tjänsteposition två år senare. Sambandet mellan pbs och tjänsteposition bör belysas för att på organisationsnivå förebygga och åtgärda stressrelaterade sjukdomar.</p>

<p>Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs. Stress är nära sammankopplat med både oro och prestationsbaserad självkänsla och för att undvika stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet bör problemet uppmärksammas och lösningar utvecklas.</p>

<p>Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på</p><p>individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra</p><p>drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som</p><p>drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla</p><p>baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).</p><p>Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som</p><p>diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden</p><p>som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa</p><p>intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv</p><p>tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som</p><p>kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala</p><p>som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad</p><p>prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara</p><p>användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.</p>

<p>A b s t r a c t</p><p>I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen</p><p>upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.</p>

<p>Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. För att mäta självkänsla och perfektionismmönster användes två standardi­serade formulär. Landslagsspelarna fick beskriva med egna ord hur de kände sig efter deras bästa och sämsta tävlingsprestation genom att besvara två retrospektiva frågor. För att bevara landslagsspelarnas känslor i dess ursprungliga form användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att landslagsspelare beskrev olika känslor beroende på landslagsspelarnas nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. Studiens resultat antyder att både aktiva och människor som arbetar inom elitidrotten bör använda sig av exempelvis mer mental träning.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inom</p><p>dessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild. Trots detta kan man se att de flesta av lärarna uppfattar ett samband mellan</p><p>svårigheter inom dessa ämnen, oklarheterna ligger i orsakerna till dessa samband. Även om oklarheter kring orsakerna finns, kan man se att motivationen hos eleverna har stor betydelse för elevernas inlärning. För att kunna hjälpa dessa elever på ett önskvärt sätt krävs att skolorna får mer resurser i form av fler vuxna i klassrummen. Vuxna som kan hjälpa till med den normala undervisningen så att läraren får mer tid till att hjälpa de elever som behöver mer hjälp och stöd.</p>