Leaders engaging in controlling leadership behaviours (CLB) has been connected to followers perceiving their basic needs thwarted. However, little research has been made in the organizational field to understand the implications of controlling leadership behaviours for employee well-being. The present study aimed to clarify this relation through understanding controlling leadership behaviours’ influence on employee health, as well as investigate the impact of both leader and employee gender on employees’ perception of  controlling leadership behaviours. A sample of 818 employees, representing the Swedish labour market, completed a questionnaire including measures of perceived controlling leadership behaviours and well-being in terms of self-rated health, burnout, self-rated job satisfaction and vigour. Results confirmed the notion that leaders’ controlling leadership behaviours, like other negative leadership behaviours, is associated with lowered well-being. Results also indicate that male employees perceive male leaders as more controlling than female employees do, while female leaders are perceived as equally controlling by both male and female employees. The gender of leaders exhibiting controlling leadership behaviours seem to have no association with employee well-being. The implications of gender on controlling leadership behaviours is still a question unanswered. Future studies should therefore continue exploring both leader and employee gender influence on CLB. / Ledare som använder sig av kontrollerande ledarskapsbeteenden har visat sig underminera basala psykologiska behov hos sina följare. Trots detta saknas det forskning på hur chefers kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställda. Denna studie syftade till att klargöra hur kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställdas hälsa, och undersöka hur såväl anställdas kön och chefens kön påverkar de anställdas uppfattning av chefens kontrollerande ledarskapsbeteenden. Ett randomiserat urval på 818 arbetstagare svarade på frågor om uppfattat kontrollerande ledarskapsbeteenden hos sin chef och självskattad hälsa i termer av självskattad hälsa, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och arbetsenergi. Resultaten bekräftade att kontrollerande ledarskapsbeteenden hos chefer är relaterat till sämre hälsa och arbetsprestation hos de anställda, samt ökar viljan att sluta. Manliga anställda uppfattar manliga chefer som mer kontrollerande jämfört med sina kvinnliga kollegor, medan kvinnliga chefer uppfattas lika kontrollerande av både manliga som kvinnliga anställda. Den kontrollerande chefens könstillhörighet var inte associerat med anställdas mående. Hur könsaspekter påverkar kontrollerande ledarskapsbeteenden är fortfarande inte klarlagt. Framtida studier bör därför fortsätta undersöka hur både chefens och den anställdas kön influerar CLB.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk. Metod Undersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa. Därefter genomfördes olika korrelationsobservationer för att finna eventuella samband mellan de olika faktorerna. Deltagarna till studien har valts utifrån ett icke slumpmässigt, till viss del typiskt, bekvämlighetsmässigt urval. Resultat Signifikanta positiva samband noterades mellan graden av socialt stöd (kvalitet) och upplevd psykisk respektive fysisk hälsa. Starkast korrelation fanns mellan psykisk hälsa och socialt stöd (r = 0,46). Svaga positiva korrelationer fanns mellan antalet (kvantitet) vänner (r = 0,19) respektive familjemedlemmar och släktingar (r = 0,19) gentemot psykisk hälsa, och i förhållande till familj och släkt även den fysiska (r = 0,14). Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan könen. Slutsats Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan upplevd hälsa och socialt stöd och nätverk stämde i de flesta fall och kvalitet visade sig vara överordnad kvantitet. / Aim The purpose of this study was to examine relations between social support and networks, against the perceived physical and mental health of high school students in grade three. The question formulations were whether there was any correlation between social support and networks against perceived physical and mental health, which form of social support and network that were most relevant and what role its size has, and if there were any gender differences in relation to social support and networks. Method The study is an exploratory and quantitative survey in which a total of 326 individuals were included from various schools in Eskilstuna, Stockholm and Filipstad. The age of the participants ranged between 17 and 21 years, and mean age was 18 (±0.7) years, 198 were girls and 123 boys, five people did not answer the question or did not perceived themselves as either one of the options. The participants answered questions with response sets about the quality of their social support and the size of their social network and perceived physical and mental health. After that, observations were completed to find eventual correlations between the different factors. Participants for this study were selected on a non-random, somewhat typical, conveniences based method. Results Significant positive correlations were observed between the degree of social support (quality) and perceived mental and physical health Strongest correlation was found between mental health and social support (r = 0,46). Low positive correlation was found between the number (quantity) of friends (r = 0,19) and family/relatives (r = 0,19) in relation to mental health, and in relation to family and relatives also the physical health (r = 0,14). No significant differences were seen between the sexes. Conclusion The study’s hypothesis of a positive correlation between perceived health and social support and network sued in most cases, and the quality was shown to be superior to the quantity.