No description available.

Spelproblem klassas idag som ett folkhälsoproblem. Den största delen av Sveriges befolkning har någon gång spelat om pengar och spelfrekvens utgör en riskfaktor för att utveckla ett spelproblem. Betoning bör läggas på det förebyggande arbetet då spelproblem kan leda till allvarliga ekonomiska-, hälsomässiga- och sociala konsekvenser för en individ. Syftet med studien är att undersöka spelvanor, självskattad hälsa och tillgängligheten till spel bland gymnasieelever samt undersöka om det finns samband mellan deras spelvanor, självskattade hälsa och tillgänglighet till spel. Studien baserades på en kvantitativ data med en enkätundersökning som insamlingsmetod där totalt 164 gymnasieelever deltog. För att redovisa resultatet användes deskriptiva analyser och för att undersöka eventuella samband mellan variablerna användes statistiska analyser i form av chitvå-test. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna skattar sin hälsa som bra och har någon gång spelat om pengar. Det finns könsskillnader när det kommer till gymnasieelever spelvanor, där killar spelar om pengar i större utsträckning än tjejer. Det finns ett samband mellan upplevd tillgängligheten till spel om pengar och gymnasieelevers spelvanor. Som teoretisk anknytning diskuterades resultatet med koppling till delar av den utarbetade biopsykosociala modellen som är anpassade för att förstå utvecklingen av ett problem- och missbruksbeteende.

Sammanfattning Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet innebär en förhöjd risk att drabbas av sjukdom och identifieras som en riskfaktor bakom dödlighet i världen. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig reducera stressnivå och ge högre resultat på självskattad hälsa hos individer. Sjuksköterskor som själva utövar fysisk aktivitet beskriver fördelar som minskad stress och trötthet samt ökad energi till arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av och samband mellan fysisk aktivitet på fritiden, arbetsrelaterad stress (utmattning) och upplevd hälsa hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsstudie har genomförts. Webbaserad enkätundersökning utfördes i tre kommuner i södra Sverige med 57 svarande distriktssköterskor och sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvensen var 41 procent. Resultat: Sjuksköterskorna i studien skattar generellt sin allmänna hälsa högt och är till stor del fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer. Vid förekomst av hård fysisk ansträngningsnivå uppgav 46,4 procent att de var fysiskt aktiva 2–3 ggr i veckan eller mer. Det framkommer att de deltagare som skattar sin hälsa högt också är fysiskt aktiva i större utsträckning. Sjuksköterskor som i studien skattade sin hälsa ”utmärkt”, ”mycket god” och ”god” utgör tillsammans 93 procent. Andel svarande i riskzon för utmattning/arbetsrelaterad stress är 17,5 procent. Inget statistiskt signifikant samband påvisas mellan grad av fysisk aktivitet och utmattning/arbetsrelaterad stress. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplever att de klarar påfrestningar i arbetet bra och hinner med sina arbetsuppgifter. Många är också fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer samt upplever sin hälsa god. / Abstract Background: Insufficient physical activity means an increased risk of disease and is identified as a risk factor for mortality in the world. Physical activity has shown in previous research to reduce stress levels and provide higher outcomes for self-assessed health in individuals. Nurses who exercise physical activity themselves describe benefits such as reduced stress and fatigue as well as increased energy at work. Aim: The aim of this study was to investigate the occurrence and relationship between physical activity at leisure, work-related stress (fatigue) and perceived health of nurses in municipal home care. Method: A quantitative approach with a non-experimental cross-sectional study were used. Web-based surveys was conducted in three municipalities in southern Sweden with 57 respondent district nurses and nurses in municipal home care. Response rate was 41 percent. Results: Nurses in the study generally rate their overall health high and are physically active to a large extent within different levels of exercise. In the presence of hard physical exercise, 46.4 percent indicated that they were physically active 2-3 times a week or more. It appears that those who are self-assessing their health high are also physically active to a greater extent. Nurses who estimated their health "excellent", "very good" and "good" together constitute 93 percent. The respondents in the risk zone for fatigue / work-related stress is 17.5 percent. No statistical significant relationship is detected between the level of physical activity and fatigue / work-related stress. Conclusion: The majority of nurses in the study experience that they are in a position to cope with stress at work and are able to fulfill their task assignment. Many are also physically active within different levels of effort and experience their health well.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.

Användandet av timanställning har ökat i flera arbetsbranscher, bland annat inom äldreomsorgen. Det är vanligare med lägre självskattad hälsa inom lågavlönade kvinnodominerade yrken, exempelvis vård- och omsorg i jämförelse med mansdominerade yrken. Många studier har undersökt samband mellan olika former av osäkra anställningar och en rad hälsoutfall, men få studier har undersökt enbart timanställdas självskattade hälsa. Syftet med denna studie är således att undersöka associationen mellan självskattad hälsa och anställningsform, samt associationen mellan självskattad hälsa och föredragen anställningsform bland anställda inom äldreomsorgen. Studien är en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och registerdata användes från forskningsprojektet Flexibelt Arbete (Flexa-A) i Högskolan Gävle. Urvalet bestod av 302 timanställda och 110 fast anställda inom äldreomsorgen i Sverige. En ojusterad och justerad logistisk regressionsanalys genomfördes, den justerade analysen inkluderar förväxlingsvariablerna; kön, ålder, ursprung, rökvanor och fysisk aktiv på fritiden. Resultatet från den ojusterade modellen visade att timanställda hade ungefär 3 gånger  högre odds att skatta sin hälsa högre än fast anställda  (P= 0,001, OR = 3,062) och efter justering visade modellen att timanställda hade fortfarande högre självskattad hälsa än fast anställda. Däremot identifierades inget samband mellan föredragen anställning och självskattad hälsa (P=0,9). Slutsatsen var att timanställda inom äldreomsorgen hade högre självskattad hälsa än fast anställda, däremot finns det inga skillnader i självskattad hälsa mellan timanställdas föredragna anställningsform. Eftersom att användningen av timanställning ökar inom olika arbetsbranscher, är det av vikt att fortsätta studera kring timanställdas självskattade hälsa och om det finns skillnader inom olika yrkesgrupper. / The use of zero hours contracts has increased in several workplaces including elderly health care. It is more common to have lower self- rated health in low-paid female-dominated workplaces, such as in health care, compared to male-dominated workplaces. Many studies have investigated the associations between various forms of job insecurity and a range of health outcomes, but few studies have specifically examined the self-rated health of zero hours contracts. Therefore, the aim of this study is to investigate the association between self-rated health and employment type, as well as the association between self-rated health and preferred employment among employees in elderly care.  The study is a quantitative method with a cross-sectional design and uses register data collected from research project Flexible work: Opportunity and Challenge (FLOC) at the University of Gävle. The sample included 302 zero hours contract employees and 110 permanent employees in elderly care. An unadjusted and adjusted logistic regression analysis were conducted; the adjusted model included the confounding variables: gender, age, origin, smoking habits and physical activity during leisure time. The result from the unadjusted model showed that employees with zero hours contract had 3 times higher odds of rating their health as high compared to permanent employees (P= 0,001, OR = 3,062), and after adjustment the model showed that zero hours contracts still had higher self-rated health than permanent employees. While there was no association between preferred employment and self- rated health (P=0,9). The conclusion was that employees with zero hour contracts in elderly care had higher self-rated health then permanent employees, and there are no differences in self-rated health between zero hours contracts employees preferred form of employment. Since the use of zero hours contracts is increasing within different work industries, it important to continue studying zero hours contract employees’ self-rated health.

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån. / Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

Den fysiska aktiviteten i västvärlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller något annat medialt redskap. En av de främsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva på senare tid tros vara att forskningen hela tiden går framåt, där vi uppfinner hjälpmedel som gör att vi rör på oss så lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis på att fysisk aktivitet är en positiv hälsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivåer av personligt välbefinnande, så som bättre humör, mer tillfredställelse med livet och högre livskvalitet. Vi har inte bara blivit mindre fysiskt aktiva på senare tid, den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen, där forskning visar att det finns samband mellan att leva ett stillasittande liv under en längre tid och klinisk definierad depression. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader i självskattad hälsa mellan ungdomar som var fysiskt aktiva och ungdomar som inte var fysiskt aktiva. Samt att se om det fanns skillnader i självskattad hälsa mellan flickor och pojkar. Syftet innehöll en pedagogisk del där vi undersökte om omgivning och samspel mellan ungdomar påverkar den självskattade hälsan. Studien är gjord med kvantitativ metod där 187 elever från högstadiet deltog. Totalt delades 200 enkäter ut vilket gav oss en hög svarsfrekvens och ett litet bortfall. Utifrån resultatet kom vi fram till att ungdomar som är fysiskt aktiva i större utsträckning har en högre självskattad hälsa än ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Resultatet visar att pojkar upplever i större utsträckning sin självskattade hälsa som högre än vad flickor gör. I resultatet kom vi även fram till att både samspel mellan ungdomar och stöd från omgivningen har ett har ett positivt samband med hög självskattad hälsa. / The physical activity in the western world has decreased in recent decades. We spend more time indoors watching television, computer or other media tools. One of the main reasons that we become more physically inactive in recent years that research is believed to be constantly moving forward, we invent tools that will make us move as little as possible. Research shows that there is indirect evidence that physical activity is a positive health factor that reduces the risk of disease and physical activity has been shown to be associated with higher levels of personal well-being, such as better mood, greater satisfaction with life and to have higher quality of life. We have not only become less physically active in recent years. Mental illness has increased in the population. Research shows that there is a link between living a sedentary life for a long time and clinically defined depression. The purpose of this study was to see if there were differences in self-rated health among adolescents who were physically active and young people who were not physically active. We also wanted to see if there were differences in self-rated health between girls and boys. The purpose contained an educational element in which we examined if environmental and interaction between young people affects the self-assessed health. Study was done with the quantitative method in which 187 students from junior high school participated. A total of 200 questionnaires were distributed which gave us a good response rate and a small loss. Based on these results, we concluded that young people who are physically active, have more of a higher self-rated health than young people who are not physically active. The results show that boys experience their self-rated health higher than girls do. In the results, we found that both the interaction between young people and support from the environment has a positive association with high self-rated health.

Sociala medier är idag en integrerad del av människors vardagsliv och kan ses som en ny typ av hälsorelaterad levnadsvana som kan innebära både positiva och negativa hälsoeffekter för individen. Självskattad hälsa används för att mäta hälsostatus i en befolkning och lite forskning finns på hur användning av sociala medier påverkar människors hälsa generellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av sociala medier påverkar ungdomars självskattade hälsa samt vilka könsskillnader som finns. Målgruppen för studien är gymnasieelever och studien är baserad på kvantitativ data. En tvärsnittsstudie med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod har använts. Frekvenstabeller har gjorts för att beskriva ungdomars användning av sociala medier och deras självskattade hälsa och chitvå test har använts för att påvisa eventuella samband. Resultaten visade på signifikanta värden mellan kön och självskattad hälsa samt mellan användning av sociala medier och självskattad hälsa. Resultatet har diskuterats utifrån teorin om övervägda handlingar.

The aim with this study was to compare and evaluate potential differences in self-assessed health between students where the school had worked systematically with MI and students where the school had not. To evaluate this a quantitative method through poll forms was used. 40 poll forms was sent to a school that did not use MI and compared the answers with existing poll forms from a school that used MI systematically. Theresults showed that boys from the school using MI had 10 times bigger chance of answering that they felt good than the boys that not have MI. The results for the girls did not indicate the same importance of the intervention. Instead the results showed that other factors, such as feeling sad, sleep quality and alcohol usage influenced their self-rated health. The conclusion from this is that the MI does have an effect on the self-assessed health for particularly boys. / Svenska skolungdomar anser idag att skolan är en bidragande orsak till att de mår dåligt då den bl. a. skapar både ångest och stress. Följderna av att stressen har ökat i skolorna har blivit att den psykosomatiska stressen också har ökat under åren. Skolan är en viktig miljö för det hälsofrämjande arbetet och där spelar både lärarna och elevhälsan en viktig roll för elevernas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att, jämföra och utvärdera eventuella skillnader i självskattad hälsa hos eleverna i gymnasieskolor där elevhälsan arbetat systematiskt med MI och hälsosamtal med elever på en gymnasieskola där elevhälsan inte arbetat med MI under hälsosamtalet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod i form utav enkäter. Författaren till denna studie skickade ut 40 enkäter till den skola som inte använt sig utav MI under hälsosamtalet och jämförde sedan med befintliga enkäter från den skola som jobbat systematiskt med MI under hälsosamtalet. Utifrån resultatet kunde vi se att de killar som fått den systematiska MI interventionen har 10 gånger så höga odds att svara att de mår bra jämfört med de killar som inte fått samma typ av intervention. Däremot var det inte riktigt lika resultat för tjejerna. Där visade resultatet istället att det som hade en större påverkan på deras självskattade hälsa var orsaker som psykisk ohälsa (att de svarade attde var ledsen eller nedstämd), sov dåligt och/eller konsumerat alkohol. Slutsatsen som dras från denna studie äratt hälsointerventionen verkar ha större betydelse för killarnas självskattade hälsa än för tjejernas, men att samtliga som har fått interventionen har en bättre självskattade hälsa än de som inte fått det. Det är dock svårt att av göra om det enbart är interventionen som ligger till grund för detta eller om det är andra faktorer som också påverkar.