Ökningen av internationell handel och hållbarhetsfrågor ställer höga krav på företag, stora som små. I takt med att samhället utvecklas, påverkas alla dimensioner av försörjningskedjan och leder till bland annat högre krav på logistikens flexibilitet och effektivitet. Därför behöver logistik anpassas och optimeras för att kunna möta kundens efterfråga samt uppnå företagets krav. En effektiv försörjningskedja kommer inte bara leda till tillfredsställda kunder, utan också konkurrenskraft bland företag i samma bransch samt ekonomisk lönsamhet. För att uppnå en effektiv försörjningskedja är det inte bara ekonomiska aspekter som ska utvärderas, utan också miljömässiga och sociala aspekter. Idag är sjötransport den viktigaste fraktformen inom internationell handel. Internationell logistik omfattar rutter som passerar geografiska länder, vilket leder till osäkerhet samt svårighet för import och export. En fallstudie har utförts på ett nystartat företag som befinner sig i kommersialiseringsfas där ett system ska exporteras till Japan. Syftet med studien är att undersöka risker och åtgärder för sjöfartsexport, med hjälp av utvalda leanverktyg för att säkerställa en effektiv export. Studien har en abduktiv ansats, det vill säga en blandning av induktiv och deduktiv ansats. Detta ger möjlighet för forskningsprocessen att utgå ifrån både de befintliga teorierna och den insamlade empirin. För att samla relevant data till denna studie har bland annat kvalitativa intervjuer genomförts. Ett målstyrt urval har gjorts för att selektivt välja intervjupersoner utifrån deras kompetens inom sjötransport. En undersökning om kundens röst samt värdeflödeskartläggning med tillhörande slöseri- och riskanalys har utförts för att kunna undersöka och analysera data som samlades in. Studien följer systematiskt den praktiska tillämpningen och Sex Sigmas förbättringsmodell DMAIC. En viktig del i problemlösningsarbetet är att identifiera kundens röst då deras önskemål och förväntningar har en betydande inverkan på åtgärderna för problemet. Vid genomförandet av värdeflödeskartläggningen har flertalet slöserier och risker identifierats. Några slöserier som identifierats är väntetid, lagring och oregelbundet arbete. De risker som sedan identifierats är bland annat förseningar som orsakas av olika anledningar, skadat gods och utebliven leverans på grund av försvunnen container. Totalt analyserades tio risker med hjälp av miniriskmetoden och de fyra risker med högst riskpoäng bör prioriteras. Dock har fallföretaget endast direkt inverkan på en av dessa fyra risker, skada på grund av felaktigt emballeringsmaterial, medan resterande risker endast kan förebyggas med hjälp av relevanta åtgärder. Genom värdeflödeskartläggning och analys av empirin med hjälp av slöseri- och riskanalys har förslag på förbättringar i form av förebyggande åtgärder tagits fram för att åstadkomma ett effektivt exportflöde. / The increase in international trade and sustainability thinking, places high demand on both large and small companies. As today’s society develops towards globalization, all dimensions of the supply chain are affected and lead to higher demands on the logistics’ flexibility and efficiency. Therefore, logistics need to be optimized to meet customer demand and the company’s requirement. An efficient supply chain will not only lead to satisfied customers, but also competitiveness among other companies in the same industry as well as profitability. To achieve an efficient supply chain economic aspects are not the only aspect that needs to be evaluated, but also environmental and social aspects. Today, maritime transport is the most important form of freight in international trade. International logistics includes routes that pass through different countries, which leads to uncertainty and difficulty for import and export. A case study has been carried out on a newly started company that is in the commercialization phase where a system is going to be exported to Japan. The purpose of this study is to investigate what risks may arise with sea export and to suggest improvement in forms of preventive measures with help of selected lean tools to achieve an effective export. The study has an abductive approach, which is a mixture of inductive and deductive approach. It provides the research process to emanate from both existing theories and collected empirical data. To gather relevant data for this study, qualitative interviews and an expert-directed selection were made to selectively select interviewees based on their competence in maritime transport. A customer’s voice survey and value-stream mapping with associated waste and risk analysis have been made to be able to examine and analyze the collected data. The study systematically follows the practical application and Six Sigma’s improvement process DMAIC. An important part of the problem-solving study is to identify the customer’s voice as their wishes and expectations have a significant impact on the risks’ preventive measures. After the value-stream map was made, several waste and risks have been identified. Some wastes were waiting time, inventory, and irregular work while some risks were delays caused by various reasons, damaged goods, and non-delivery due to missing container. A total of ten risks were analyzed using the minirisk method and the four risks with the highest risk score are recommended to be prioritized. However, the company where the study has been carried out on has only a direct impact on one of these four risks, damaged product due to incorrect packaging material. The remaining risks can only be prevented with the help of relevant measures. Through a value-stream map and analysis of the empirical data, with associated waste and risk analysis, suggested improvements in form of preventive measures have been developed to achieve an efficient export flow.

<p>Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. </p><p>Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. </p><p>Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. </p><p>Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. </p><p>Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.</p>

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.

Studien undersöker i vilken mån man kan anpassa drönares funktion till leveranser av varor till fartyg i form av intervjustudier. Arbetet berör den ekonomisk vinning jämfört med de provianteringsfartyg som annars genomför denna transport samt de aspekter som handlar om drönaroperatörens inverkan på denna typ av tjänst. Undersökningen resulterade i att drönaren kan användas som komplement och att tekniken som finns på marknaden är tillräcklig för att på ett säkert sätt kunna genomföra leveranser till fartyg med drönare som hjälpmedel. Vidare visade studien att enligt de intervjuade drönaroperatörerna är det fortsatt oklart i vilken utsträckning som drönaren kommer kunna tillämpas då få drönare finns som är skräddarsydda för detta specifika ändamål men att det ses fortsatt positivt på implementeringen utav drönare som verktyg till sjöss. / The purpose of this study aims to investigate the extent to which the function of drones can be adapted to deliveries of goods to vessels. This study was conducted in the form of interview studies. The study concerns the economic gain of supply deliveries with drones compared to the provisioning vessels, that otherwise carry out this payload as well as the aspects that deal with the drone operator´s impact on this type of service. The study concluded that the drone can be used as a complement and that the technology available on the market is sufficient to be able to safely carry out these deliveries to vessels using drones as aids. Furthermore, the study showed that according to the interviewed drone operators, it is still unclear to what extent the drone will be applied as there are few drones that are tailored for this specific purpose, but that the implementation of drones as a tool at sea is still viewed positively.

Maritime transportation emits about 3% of global greenhouse gas, International Maritime Organization (IMO) aims to reduce shipping’s emissions by 50% with respect to 2008 levels. Proton exchange membrane fuel cells (PEMFCs) are considered among the most promising clean technologies for decarbonizing the maritime sector. One of the challenges for commercial application of PEMFCs is their limited durability. The purpose of this thesis was to assess the most significant degradation mechanisms and operating conditions of the PEMFC in marine applications, including membrane and catalyst layer degradation during idle, start-stop cycles, and dynamic load cycles, and to build a model to forecast the lifetime.A semi-empirical approach was developed to evaluate the PEMFC lifetime through a 2D COMSOL model. The model takes into account the empirical relationships for membrane conductivity loss and electrochemical surface area (ECSA) decay as functions of cycling numbers, aging process, and idling time. The 2D model has been validated with the experimental data in the literature and are also compared with a previous 1D model. The polarization curves show the voltage output against current density, lifetime is evaluated using a 10% voltage reduction criterion at the current density 0.6 A/cm2.An improved ECSA degradation model with variable load levels increases the lifetime of the ferry in Case 5 from 5500 hours to 7500 hours. Load cycling and idling cause the most severe degradation, but the impact can be reduced by a hybrid system with battery supplement and onshore charging. The lifetime of the ferry in Case 5 has been significantly further improved from 7500 hours to 22500 hours, which is comparable to the 20000-hour lifetime of commercial products for marine applications. Furthermore, membrane thickness effect analysis showed that fuel cells with thinner membranes (such as NR211) have better performance before degradation due to higher proton conductivity, but degrade faster during load cycling due to hydrogen crossover. The results of this research can be extended to help optimize fuel cell, stack and power system designs to avoid worst-case operating conditions and thereby limit fuel cell degradation. / Sjötransporter släpper ut cirka 3% av de globala växthusgaserna, International Maritime Organization (IMO) har som mål att minska sjöfartens utsläpp med 50 % jämfört med 2008 års nivåer. PEM-bränsleceller anses vara bland de mest lovande rena teknikerna för att minska koldioxidutsläppen i den maritima sektorn. En av utmaningarna för kommersiell användning av PEM-bränsleceller är deras begränsade hållbarhet. Syftet med denna avhandling var att bedöma de viktigaste nedbrytningsmekanismerna och driftsförhållandena för PEM-bränsleceller i marina applikationer, inklusive nedbrytning av membran och katalysatorskikt under tomgång, start-stopp-cykler och dynamiska belastningscykler, och att bygga en modell för att förutsäga livslängd.En semi-empirisk metod utvecklades för att utvärdera PEMFC:s livslängd genom en 2D COMSOL-modell. Modellen tar hänsyn till de empiriska sambanden för membrankonduktivitetsförlust och den elektrokemisk ytareans (ECSA) sönderfall som funktioner av cyklingstal, åldrandeprocess och tomgångstid. 2D-modellen har validerats med experimentella data i litteraturen och jämförs även med en tidigare 1D-modell. Polarisationskurvorna visar utspänningen mot strömtätheten, livslängden utvärderas med ett 10 % spänningsreduktionskriterium vid strömtätheten 0.6 A/cm2.En förbättrad modell för nedbrytning av elektrokemisk yta med varierande lastnivåer ökar färjans livslängd i fall 5 från 5500 timmar till 7500 timmar. Lastcykling och tomgång orsakar den allvarligaste försämringen, men påverkan kan minskas genom ett hybridsystem med batteritillägg och landladdning. Färjans livslängd i fall 5 har förbättrats avsevärt ytterligare från 7500 timmar till 22500 timmar, vilket är jämförbart med 20000 timmars livslängd för kommersiella produkter för marina applikationer. Vidare visade membrantjocklekseffektanalys att bränsleceller med tunnare membran (som NR211) har bättre prestanda före nedbrytning på grund av högre protonledningsförmåga, men bryts ned snabbare under belastningscykler på grund av väteövergång. Resultaten av denna forskning kan utökas för att hjälpa till att optimera designen av bränsleceller, stack och kraftsystem för att undvika värsta driftsförhållanden och därigenom begränsa nedbrytningen av bränsleceller.

Sjöfarten är idag dominerad av förbränningsmotorer som är beroende av fossila drivmedel. Elektrifiering är en av huvudstrategierna för att möjliggöra fossilfri energiförsörjning inom internationell sjöfart. Polymerelektrolytbränslecellen (PEMFC) omvandlar vätgas till elektricitet med hög verkningsgrad och är för närvarande kommersiellt tillgängligt upp till MW-skala för ett fartyg. Vätgas är en utmärkt energibärare för att tillgodose hög energidensitet hos ett fraktfartyg. Rippelströmmar från elkraftskomponenter påstås accelerera åldring av materialen i PEMFC och kan därför skapa negativa effekter över tid som påverkar livslängden av systemet.  De tillgängliga studier som utvärderar rippelströmmars påverkan på åldring i PEMFC är begränsade. Resultaten i dessa studier är tvetydiga och saknar tydliga kopplingar mellan rippelströmmarnas inverkan på åldringsfenomen, som på sikt kan påverka den tekniska livslängden. Målet med examensarbetet var att identifiera effekten av rippelströmmar på åldring av bränslecellen vid typiska körförhållanden för ett fraktfartyg. Tester genomfördes på en PEMFC genom att applicera en sinusformad (70 Hz, 50 % amplitud) rippelström på en dynamisk last som simulerar ett fraktfartyg. En konstant lastcykling vid 0.4 A/cm2 utfördes som ett komplement för att verifiera den dynamiska lastens inverkan på bränslecellen.  Alla tester resulterade i prestandaförluster både under den konstanta och dynamiska lasten, med eller utan rippelström. Men resultaten indikerade att effekten av en sinusformad rippelström inte orsakade någon signifikant åldring varken vid konstant respektive dynamisk lastcykel. / The marine shipping industry is dominated by fossil fuel driven propulsion. Electrification of marine vessels is one of the main strategies to enable emission-free propulsion. Hydrogen is an excellent energy carrier to meet the power demand of a marine vessel. Proton exchange membrane fuel cells (PEMFC) is a commercially available alternative for converting hydrogen into electricity. However, durability issues of the PEMFC is a constraint with the technology which limits technical lifetime. Research around ripple currents impact on degradation of PEMFC is scarce and the reported results are ambiguous and lack clear correlation between the effects of the ripple current on the lifetime of a PEMFC. This master thesis evaluates the impact on degradation of a single cell PEMFC by imposing a sinusoidal (70 Hz, 50 % amplitude) AC ripple to a dynamic load cycle. The dynamic load cycle is designed to simulate typical operating conditions of a marine vessel. Constant load cycling at 0.4 A/cm2 with the same ripple characteristics was also conducted to verify the dynamic load cycling impact on the performance losses of the PEMFC. The in-situ characterization showed performance losses both during the dynamic and constant load cycling, for the ripple current and reference tests. To conclude, no significant effects on degradation by the sinusoidal ripple current of 70 Hz and 50% amplitude is found when applied to a single cell PEMFC despite of performance losses for all cases.

Krisen i den globala leveranskedjan för containrar blev tydligt synlig 2020 och pågår fortfarande. Ett betydande avtryck har lämnats, inte bara på marknaden för containertransporter utan också på världsekonomin som helhet. Det kan därför vara fördelaktigt att få en djupare förståelse för de drivande faktorerna i denna kris för att kunna hantera bättre eller förhindra liknande utmaningar i framtiden. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva en kedja av händelser med deras bidragande faktorer och konsekvenser som leder till att containerkrisen börjar år 2020. Följande forskningsfrågor ställs: 1.Vilka är de mest bidragande faktorerna som störde balansen i containertransporter? 2.Hur påverkas sjöcontainertransporten och vilken roll har den händelsekedjan som resulterade i containerkrisen 2020-202X?  En kvalitativ litteraturgenomgång genomfördes för denna studie. Dessutom bestod den datainsamlingsmetoden som användes för denna studie av sekundärt vetenskapligt material, men även icke-vetenskapliga artiklar, inklusive nyhetsdatabaser och maritima databaser.  Studien identifierade de viktigaste bidragande faktorerna till containerkrisen att vara Covid-19 och Suezkanal incidenten. Vidare föreslås det även att handelskriget mellan Kina och USA har varit en bakomliggande orsak för denna kris. Konsekvenserna som fastställdes var bristen på tomma containrar, förändringar i efterfrågan av varor före och under pandemin och störningar i leveranskedjan där förseningar, överbelastning i hamnar och ekonomiska följder spelade roll i den globala handeln, särskilt containertransporter. / The crisis in the global container supply chain clearly became visible in 2020 and is still ongoing. An imprint has indeed been left not only on the markets of container shipping transport but also on the world economy as a whole. Therefore, it may be beneficial to gain an in-depth understanding of the driving factors of this crisis, that in order to be able to deal better or even prevent similar future challenges. The purpose of this study was therefore to identify and describe a chain of events with their contributing factors and consequences that lead to the start of the container crisis in 2020. This study’s research questions were: 1.What are the most important contributing factors that disrupted the balance in container transport? 2.How is maritime containertransport affected and what is the role of the chain of events that resulted in the container crisis 2020-202X?  A qualitative literature review was conducted for this study. Moreover, the data collection method used for this paper consisted of secondary academic material, but also non-scientific articles, including news databases and maritime databases.  This study has identified that the main contributing factors to the container crisis were the Covid-19 and the Suez channel. However, it is also suggested that the trade war between USA and China has also served as the backbone of this crisis. Moreover, the identified concequences were shortage in containers, changes in the demand of goods during and prior to the pandemic and in further, disruptions in the supply chain, including schedule delays, congestions in ports and financial consequences in the global trade, specifically that of container transport.