Syftet med den här studien är att belysa företagssköterskors upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan som introducerades i Sverige 2008. Bakgrund Rehabiliteringskedjan infördes för att ytterligare tidsbegränsa rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna personer i Sverige. Studier tyder på att samarbetet mellan berörda aktörer inte fungerar så bra. En aktör, företagssköterskan, nämns inte i studierna. Därför finner vi det intressant att även undersöka deras syn på de nya tidsgränserna inom rehabilitering. Design Semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Metod Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide på tio frågor. Datainsamling och analys av resultaten genomfördes under april - maj 2013.Studiepopulationen bestod av åtta företagssköterskor inom privat och intern företagshälsovård i Västernorrland. Resultat Tre huvudbudskap framkom i företagssköterskornas upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna har en positiv inverkan på rehabiliteringsarbetet, det finns brister i utformningen och rehabiliteringens utfall är till stor del beroende av aktörerna. Konklusion Rehabiliteringskedjan har lett till förbättringar men ett antal brister kan ses.

<p>Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.</p>

<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>

<p>Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på</p><p>sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från</p><p>Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär</p><p>210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång</p><p>sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för</p><p>konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att</p><p>arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten</p><p>i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på</p><p>att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna.</p><p>Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och</p><p>långtidsfrånvaron.</p>

<p>I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.</p><p>Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.</p><p>Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.</p>

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring. Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård. Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas. Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär 210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna. Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och långtidsfrånvaron.

In recent years an increasing number of sickness allowance cases have been closed with a negative decision despite the fact that a certifying doctor has recommended sick leave. At Social Insurance Offices, a case file is established for each sickness allowance case. The case files for 538 rejected cases form the basis for this study.   The assessment of the entitlement to sickness allowance is a key instrument of control in the health insurance system and the sharpened borderline between the obligation to work and the entitlement to sickness allowance can be interpreted as the result of a political aim to promote work through the health insurance system. This thesis explores these demarcation practices, highlighting the ways in which this policy of work promotion is translated into and made manifest in real world cases.   Three aspects of these practices were highlighted in the study described in the thesis. The first aspect concerns the identification of those who are denied sickness allowance; their diagnoses and work situations. The second aspect relates to the interaction between the certifying doctor, the medical officer and the case officer and their respective roles in the process leading to negative decisions. The third aspect examines how the actors interpret and apply the concepts of sickness and ability to work in cases with negative decisions. In addition to these themes, in the final chapter of the thesis, I draw on theories of institutionalised organisations and moral practices to analyse the outcomes of the decision-making process.   The thesis shows that a negative decision is most likely to be applied to insured persons who are either unemployed or who are manual workers without educational qualifications, and who have received diagnoses of mental illhealth or of diagnoses of pain and ache problems in the locomotive organs. It is argued that this is a moral category formed through the interaction of government policy dictates promoting work with actors, who in their official roles must apply an extremely vague criterion for entitlement to social insurance, namely disablement caused by illness.  In this way, the dual handicap  – undervalued labour (market) position plus undervalued gravity of illness – has become a borderline marker when the right to sickness allowance is being investigated and contested.