No description available.

No description available.

Försäkringskassan (FK) har i uppdrag av Sveriges regering att ge ekonomisk ersättning vid funktionsnedsättning och att utreda medicinska förutsättningar för arbete med tillförlitliga bedömningsverktyg. Vid kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete har Försäkringskassan valt det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance som en del av aktivitetsförmågeutredningen. En specifik tillämpning med namnet Assessment of Work Performance – Försäkringskassan (AWP-FK) har utvecklats. I tillämpningen ingår tre arbetsuppgifter; namnskyltsbeställning, sortering av post samt montering av hyllor. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter uppfattar och använder bedömningsinstrumentet AWP-FK. Metoden som valdes var en e-Delphistudie. Urvalet bestod av 11 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige som har arbetat med AWP-FK. Resultatet visar att arbetsterapeuterna tyckte att manualen var tydlig. Färdighetsområdet kommunikations- och interaktionsfärdigheter ansåg arbetsterapeuterna var svårt att bedöma med dagens arbetsuppgifter. Slutsatsen blev att det finns utvecklingsmöjligheter för AWP-FK vad gäller manualen, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt utveckling av nya arbetsuppgifter. I diskussionen diskuteras metodens tillförlitlighet och dess begränsningar. Metoden var fördelaktig eftersom svaren från runda ett gick att följa upp genom en konsensusberäkning. Slutsatsen blir att det är svårt att bedöma kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Vidare diskuteras att det behövs fler arbetsuppgifter som bedömer kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt att detta färdighetsområde bör utvecklas.

I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse. / This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.

<p>I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse.</p> / <p>This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.</p>

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

No description available.

Studien handlar om de tankar och åsikter enhetschefer på Försäkringskassan har angående handläggares tillämpning av sjukförsäkringen. Ämnet är relevant att studera av flera orsaker. Tidigare forskning är bristfällig då ämnen rörande myndighetsutövning sällan berörs utifrån chefers perspektiv. Försäkringskassan och därmed sjukförsäkringen har även genomgått stora förändringar sedan 2014. Förändringar som inte studerats från chefernas perspektiv. Syftet med studien har varit att främst undersöka vad styrning och handlingsutrymme har för roll vid tillämpningen. I takt med att det empiriska materialet inhämtats så har dock även områdena samverkan/kommunikation, stöd, politik och juridik undersökts. För att kunna besvara syftet så har kvalitativa metoder använts i studien. Tre semistrukturerade intervjuer har hållits med enhetschefer på olika orter i Sverige. Det empiriska materialet som framkommit har analyserats med hjälp av analysmetoden grundad teori. Således har materialet behandlats genom att transkriberas och kodas. Resultatet från analysen är att fyra mikrofaktorer samt två makrofaktorer som är viktiga vid tillämpningen av sjukförsäkringen har preciserats. Mikrofaktorerna är; Samverkan/kommunikation, styrning, handlingsutrymme samt stöd. Makrofaktorerna är; Juridik samt politik. Faktorerna samspelar med varandra där förändringar i ett område även kan förändra ett annat. Sammanfattningsvis visar resultatet att handläggarens tillämpning är komplex enligt enhetscheferna där en balans mellan styrning och handlingsutrymme är centralt för tillämpningen.

<p>Abstract</p><p>The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.</p><p> </p><p> </p><p>Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction</p><p> </p>

<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>