I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet. För att skapa en förståelse för vilka behov personalen har och vilka förutsättningar som ges för att lyckas i ett sådant arbete, genomfördes fyra djupintervjuer med omsorgspersonal samt fyra djupintervjuer med ansvariga för projektet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade en diskrepans mellan vad ansvariga ansåg att personalen var i behov av för att sänka sjukfrånvaron, och vad personalen själva ansåg sig vara i behov av. Utifrån denna diskrepans visade resultatet att personalen inte gavs de förutsättningar de ansåg sig behöva för att arbeta med insatserna i projektet. Resultatet visade även att betydelsen av en stöttande chef kunde beskrivas som större än betydelsen av ett friskvårdsprojekt.

Sverige är och har varit ett av världens mest jämställda länder. Trots detta råder det fortfarande en ojämlikhet mellan män och kvinnor både i arbetslivet och sjukvården. Kvinnor sjukskriver sig i högre grad och tjänar mindre än män. Vidare är sjukskrivning på grund av sjukdomar och besvär i könsorgan och urinvägar vanligare för kvinnor. Det har dessutom forskats mer på mäns kroppar. Att undersöka hur olika kroppar ger oss olika möjligheter i livet är av samhällsvetenskaplig relevans. Syftet med denna uppsats är att undersöka samband mellan menstruationsbesvär och underlivsbesvär och kvinnors sjukfrånvaro och lön och att jämföra dessa med liknande samband bland män. Detta genomförs genom att jämföra sambandet mellan olika besvär/sjukdomar i bäckenbotten och sjukfrånvaro och lön. Separata analyser görs för kvinnor och män. För att undersöka detta används teorier om stigmatisering, och även Joan Ackers teori om könade organisationer och den till synes könsneutrala arbetaren. Datamaterialet som används är från 2010 års Levnadsnivåundersökning med 2588 utvalda observationer. Datamaterialet analyseras i linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns ett starkare samband mellan besvär/sjukdomar i bäckenbotten och lön hos kvinnor än hos män. Denna könsskillnad ses dock inte för sjukfrånvaro. Skillnaden i lön är särskilt tydligt för just underlivsbesvär där det visar sig att kvinnor med svåra underlivsbesvär i genomsnitt tjänar 18,8 procent mindre i månaden än de utan besvär. För männen så verkar inte sjukdomar och besvär i bäckenbotten ha någon betydelse för lönen. Resultatet visar att det finns ett behov av mer forskning kring kvinnors hälsa, framförallt i bäckenbotten, kopplat till livschanser. Det behövs även forskning om den manliga normen på arbetsmarknaden.

<p>Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.</p><p>För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.</p><p>Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005.</p><p>Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare.</p><p>Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer.</p><p>Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %.</p><p>Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden.</p><p>Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.</p>

Sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak ökar för både kvinnor och män. I rapporter, analyser, åtgärdsprogram och tidningsartiklar läggs konsekvent det störst fokus på kvinnors sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak, samt i orsaksförklaringar till den höga sjukfrånvaron. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv har en textanalys gjorts av sex olika dokument som behandlar sjukfrånvaro och eller psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak, för att besvara frågeställningar: (1) Hur framställs kvinnor och män i texterna? (2) Finns en eventuell påverkan av genusnormer i hur kvinnor och män framställs i texterna? (3) Återfinns föreställningar om kvinnor, sjukdom, psykisk ohälsa och kvinnors biologiska ”särart”, i texterna som analyseras? I textanalysen framkom, i varierande omfattning, att genom att framställa fenomenet (problemet) sjukfrånvaro med tyngdpunkten på kvinnors sjukfrånvaro, där orsaksförklaringar fokuserar på kvinnor och på kvinnors psykiska ohälsa som sjukfrånvaroorsak, skapas och reproduceras en föreställning av ett samband mellan kvinnor, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Vidare framkom en brist i resonemang om att psykisk ohälsa sedan 2014 är den främsta sjukfrånvaroorsak för män. En tolkning om varför detta ”utelämnas” är att det inte bedöms som relevant, eftersom psykisk ohälsa som främsta frånvaroorsak för kvinnor funnits länge. En alternativ tolkning är att sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak associeras med kvinnor. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och därmed en högre andel med psykisk ohälsa som frånvaroorsak. Detta leder till att den höga sjukfrånvaron, dess orsaker osv. kan anses vara ett så kallat. ”kvinnoproblem” och medför en risk att inte uppfattas som ett samhällsproblem.

<p>Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.</p>

<p>Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro</p>

<p>Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder.</p><p>Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller</p><p>sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.</p>

<p>Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget.</p><p>För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv.</p><p>Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag.</p><p>Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet.</p><p>Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.</p>

<p>The health care sector Öster has the highest average absence due to short-time sickness in Örebro. It is the short-term absence that has the highest costs for the organisation, not just in money, but also in quality disturbances and administrative work. Health care sector Öster is divided into four areas with a manager for each. We have chosen to conduct our research within the special housings in area one and four, since these two had the lowest and highest short-term absences.</p><p>The purpose with the research is to examine short-term absences among the health care personnel in the health care sector Öster, see what the absences depend on, and what can be done to solve the issue. We will compare the absences in the area with the highest respectively lowest short-term absences in order to see if there are any prominent differences between the two. The research question is as follows: what does the high short-term absence within health care sector Öster, Örebro, depend on, and what can be done to minimise this absence?</p><p>We have started with existing theories within the subject management. These theories have then been the foundation for the information we have collected, what answer we have asked, and how the answers have been interpreted. We have then applied these theories on the empirical data we collected in order to see what the reasons could be for Öster's high short-term absences, and we used existing models while finding precautions to implement. The research consists of questionnaires with open questions that we disbursed among the personnel, as well as qualitative interviews with the affected area managers. The housings encompassed in area one: Jeremiasgården and Askenäshemmet, and in area four: Tullhuset, Sirishof, and Skebäcksgården.</p><p>Through our research we have come to the conclusion that in many situations there are separate opinions within the organisation, first and most between the personnel and the managers. They have in many respects different apprehensions about the organisation. The fact that they are different can be due to lacking communication among them. Concerning the six dimensions, that we had as a foundation when we did our analysis, there is not a clear definition that the organisation is either way, but often a mix. In many occasions it can depend on from which point of view it is looked at, the managers or the personnel.</p><p>In our discussion we talk about the usage of the Cape-model, a working model that has been developed by Carina Persson. It consists of four parts that are to decrease the absence and make the profession more attractive.</p> / <p>Vård och Omsorg Öster har den högsta genomsnittliga korttidssjukfrånvaron i Örebro kommun. Just korttidssjukfrånvaro är den frånvaro som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i kvalitetsstörningar och administrativa merarbeten. Vi har valt att genomföra vår studie i de särskilda boendena i område ett och fyra då dessa två hade i genomsnitt lägst respektive högst korttidssjukfrånvaro.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka korttidsfrånvaron bland omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg öster, se vad frånvaron beror på och vad som kan göras åt problemet. Vi kommer att jämföra frånvaron hos det område med högst respektive lägst korttidsfrånvaro för att se om det finns några markanta skillnader mellan dem båda. Uppsatsens frågeställning är vad den höga korttidssjukfrånvaron på vård och omsorgsavdelningen Öster i Örebro kan bero på samt vad som skulle kunna göras för att minska korttidssjukfrånvaron?</p><p>Vi har utgått ifrån befintliga teorier inom ämnet management. Dessa teorier har sedan legat till grund för hur data har samlats in, vilka frågor vi har ställt under våra intervjuer och hur svaren har tolkats. Vi har sedan applicerat teorierna på den empiri vi samlat in för att se vad som skulle kunna vara orsakerna till Östers höga korttidssjukfrånvaro och använt oss av redan befintliga modeller när vi tagit fram åtgärder som skulle kunna göras. Undersökningen består av enkätintervjuer med öppna frågor som vi delat ut till vårdpersonalen, samt kvalitativa intervjuer med de berörda områdescheferna. Boenden som omfattades var i område ett: Jeremiasgården och Askenäshemmet, och område fyra: Tullhuset, Sirishof och Skebäcksgården.</p><p>Genom vår studie har vi kommit fram till att det i många fall råder delade meningar i organisationen, främst mellan vårdpersonalen och cheferna. De har i många avseenden olika uppfattning om organisationen. Att de skiljer sig kan bero på en bristande kommunikation dem emellan. Kring teorin om de sex dimensioner som vi utgått ifrån när vi genomförde vår analys så går det inte att påstå att organisationen är det ena eller det andra utan är oftast en blandning. I många fall kan det skilja sig beroende av från vilken sida det synas från, chefernas eller personalens.</p><p>Organisationen är vid första anblicken mekanisk då alla sysslor är förutbestämda, det finns en tydlig ledning och en strävan mot effektivitet. De har chefer på olika nivåer där informationsflödet redan är bestämt. Organisationen har svårt att anpassa sig till förändringar vilket kan vara ett resultat av personalen kan känna att de inte kan påverka.</p><p>I vår teori tar vi upp användandet av Cape -modellen. Det är en arbetstidsmodell som utvecklats av Carina Persson. Den består av fyra delar som skall minska sjukfrånvaron och göra yrket mer attraktivt.</p>