Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget. För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv. Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag. Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet. Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.

Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.

En god stress resulterar i att hjärnan reagerar med skärpt vakenhet och därefter sker fysiologiska förändringar; ökad andnings- och hjärtfrekvens. Stressreaktionen är praktisk om den aktiveras vid rätt tillfällen, men vid ett konstant påslag kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Sjuksköterskor har ofta en hög arbetsbelastning som inkluderar bland annat ett högt arbetstempo, ansvar för flera patienter och övertidsarbete. Detta kan innebära en ökad risk för att omvårdnaden och patientbemötandet blir bristande, vilket i sin tur kan leda till ett vårdlidande då patienter inte får en bra behandling. Den ökade stressen kan därmed leda till en försämring av patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet. Författarna valde att göra en litteraturstudie. Datainsamling har gjorts via databasen Cinahl och både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts. Totalt 13 artiklar har använts varav två artiklar är kvalitativa. Artiklarna har analyserats för att hitta gemensamma teman och underteman. Ur resultatet urskiljdes tre teman och nio underteman. Resultatet visar att en hög arbetsbelastning och patientbrist är vanligt där sjuksköterskan arbetar. Detta leder till stress och det kan resultera i utmattning, utbrändhet och en ökad sjukfrånvaro. Hanteringsstrategier, förebyggande metoder och stöd från chefer och ledning är viktiga faktorer som flera sjuksköterskor tar upp och som beskrivs i resultatet. I längden är sjuksköterskans stress varken bra för henne/honom själv eller för patienten. Sjuksköterskans hälsa kan påverkas negativt och ett sämre patientbemötande och brister i patientsäkerheten kan leda till ett vårdlidande för patienten.

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

Denna empiriska studie ämnar belysa de regionala könsskillnaderna i sjukskrivningar som historiskt har varit en trend i hela Sverige bland kommunalt anställda män och kvinnor. Studien visar att 2022 var spridningen i könsskillnader i sjukskrivning bland regioner väldigt stor. De regioner som hade den största skillnaden i sjukskrivning mellan kommunalt anställda män och kvinnor var Gävleborg och Dalarnas län. De regioner med lägst skillnad var Gotland, Skåne, Uppsala och Stockholms län. Förklarandevariabler som diskuteras är dels könslönegapets påverkan på skillnader i sjukskrivningar. Därefter delas förklarandevariablerna in i strukturella faktorer, faktorer kopplat till jämställdhet, samt psykiska och normativa faktorer. Studien visar framförallt att faktorer kopplat till barn och föräldraskap påverkar skillnaden i sjukskrivningar i termer av att det kvinnliga sjuktalet ökar med dessa faktorer. Kvinnors utbildningsgrad ger även upphov till stora regionala skillnader i sjukskrivningar. Män och kvinnors lön- och arbetsutbudselasticitet varierar och leder vidare till att sjukskrivningarna varierar mellan könen och regioner. Substitutions- och inkomsteffekter diskuteras även då de antas dominera olika för män och kvinnor, och påverkar i sin tur beteenden på arbetsmarknaden.

Syftet med den här studien är att belysa företagssköterskors upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan som introducerades i Sverige 2008. Bakgrund Rehabiliteringskedjan infördes för att ytterligare tidsbegränsa rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna personer i Sverige. Studier tyder på att samarbetet mellan berörda aktörer inte fungerar så bra. En aktör, företagssköterskan, nämns inte i studierna. Därför finner vi det intressant att även undersöka deras syn på de nya tidsgränserna inom rehabilitering. Design Semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Metod Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide på tio frågor. Datainsamling och analys av resultaten genomfördes under april - maj 2013.Studiepopulationen bestod av åtta företagssköterskor inom privat och intern företagshälsovård i Västernorrland. Resultat Tre huvudbudskap framkom i företagssköterskornas upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna har en positiv inverkan på rehabiliteringsarbetet, det finns brister i utformningen och rehabiliteringens utfall är till stor del beroende av aktörerna. Konklusion Rehabiliteringskedjan har lett till förbättringar men ett antal brister kan ses.

Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro. Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet. Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet. Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet. Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

No description available.

Bakgrund och problem: Sjukfrånvarograden i Sverige är stigande trots att tidigare undersökningar visar att befolkningens hälsa inte blivit sämre. En betydligt lägre sjukfrånvarograd visades i Sverige under den period organisationer på grund av lagstiftning redovisade information om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Vad ökningen beror på är inte fastställt trots den tydliga kopplingen mellan ökningen av sjukfrånvarograden och den organisatoriska inblandningen. Syfte: Studien syftar till att diagnostisera vilka interna faktorer som påverkar sjukfrånvarograden i en organisation. Resultatet av studien förväntas ge organisationer ökad förståelse för vikten av arbetet kring sjukfrånvaro. Metod: En enkätundersökning har genomförts där urvalsgruppen utgörs av organisationer som tidigare visat en föredömlig sjukfrånvarograd. De tre teoretiska faktorer som utgör studiens referensram är information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Utifrån teorin skapades tre antaganden som kom att testas i den empiriska datainsamlingen. Slutsats: Genom analys av datainsamlingen och teori kunde två antaganden bekräftas och en förkastas. Ett positivt samband kan ses mellan låg sjukfrånvarograd och de identifierade organisatoriska faktorerna information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Omfattningen på den information som dokumenteras samt specifikt till vem informationen rapporterades var dock inte avgörande för utfallet av sjukfrånvarograd.

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige sedan år 2010. Tidigare studier visar att en ökning av sjukfrånvaron inte enbart kan förklaras av att individers hälsa och arbetsmiljö har försämrats. Nationalekonomiska studier pekar istället på att en förklaring till variationen i sjukfrånvaro är ekonomiska incitament. Syftet med denna studie är att undersöka hur visstidsanställningar påverkar korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om att sjukfrånvaron delvis bestäms av kostnaden för att vara sjukskriven. Kostnaderna för sjukfrånvaro bör vara högre för individer som har en visstidsanställning då dessa riskerar att inte få sin anställning förlängd om de har en hög sjukfrånvaro. Undersökningen har genomförts med en statistisk modell med kommunfixa och tidsfixa effekter samt ett mindre antal tidsvarierande kontrollvariabler. Resultaten visar på ett negativt men litet och insignifikant samband mellan visstidsanställningar och korttidssjukfrånvaron. Studien kan således inte konstatera att visstidsanställningar har någon effekt på korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda.