Bakgrund Vård- och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som står för den högsta sjukfrånvaron på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan män och kvinnor samt mellan yrken och verksamheter. Syfte Syftet med studien var att studera vad som kännetecknar arbetsgrupper inom kommunal vård- och omsorg med låg sjukfrånvaro. Metod Denna studie var baserad på en kvalitativ enkätstundersökning i en kommun där arbetsgrupper inom vård- och omsorg hade en sjukfrånvaro lägre än 6,8%. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys för att hitta kategorier. 35 personer utav 75 svarade på den öppna enkäten och svarsfrekvensen var 47%. Resultat Resultatet visade sex kategorier av friskfaktorer som kännetecknar arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro. Resultatet visade också att arbetsgrupperna upplevde få svårigheter och motgångar samt använder handledning och kompetensutveckling för att hantera dem. Slutsats Slutsatsen från denna studie är att ytterligare forskning är nödvändig i arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro för att finna faktorer, strategier och hållbara arbetssätt för att minska den höga sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsyrken framöver. / <p>Betyg i Ladok 2020-12-15.</p>

Employees who stay home from work because of mental illness are an increasing number in Sweden. One of the reasons may be the increasing demands on the employees. The purpose of this essay is to investigate the legal context about the employers responsibility with regard to rehabilitation, and also to investigate what happens, mentally and economically, with the employee on a sick leave. The responsibility is wide and the consequences are many. To fulfill the purpose the legal method have been used.   If an employee becomes ill, the employer is responsible to start a rehabilitation. If  the employee is unable to go back to the same work tasks as before, the employer must investigate whether the employee can be of any other use to the employer or not. To let an employee go due to his/her mental illness should only be done as a last resort.   The sick leave may have negative influences for the employee, one example is that the mental illness can be even worse. A sick leave can also involve an economic insecurity, therefore many employees work even if they are ill. / <p>1381</p>

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen / Background: Sickness absence is a phenomenon on a rise in todays Sweden. This is costing large sums of money every year, but despite this, there is relatively little research in the field. The current research has its focus, for the most part, on long-term sickness absence. The authors behind this study have therefore identified a clear gap of research regarding the shortterm sickness absence. Aim: With this study, the aim is therefore to examine the size of the workplace along with the managers communication and interactions effect on the short-term sickness absence. Results: The results of the study are produced through a survey to the employees of three departments within a international production company and through three interviews performed with a HR-manager and two managers over the departments. The study resulted in the identification of five category codes; The size of the department, The managers communication and interaction, Absence culture, Assignments and Health. Conclusion: The primary conclusion that this study result in is that the size of the workplace affect the employees possibilities rather than affecting their tendency to have short-term sickness absence. The factor which instead is considered to affect the short-term sickness absence is how the manager communicates and integrates with the employees. Therefore, the focus should be aimed at this factor in attempts to either decrease or control the short-term sickness absence at the workplace.

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat)   Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården?   Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter.   Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur.  Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet. / The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question:   What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care?   Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units.   Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system

Background: occupational injuries are common in health care and social welfare professions. Therefore, the municipality of offers all permanent nursing stuff a 20-hour course in staff - assisted transfers. Objective: to investigate the effects of this course in assisted client transfers with respect to self-reported health care professionals approach in moving situations, sick leave, perceived work load and work-related musculoskeletal disorders in the municipal activities, compared with health workers that have not received education during the same time. Method: A Quasi-experimental study with intervention and comparison group of 30 participants in each group. The course was based on the PRECEDE-PROCEED model with focus on 1) predisposing factors, 2) reinforcing and 3) enabling factors as these are considered important for the success when implementing a new work approach. The course was divided into 5 half-days and 20 hours in total. The participants responded to a study specific partly Web-based survey before, immediately after and six months after the education. Repeated measures ANOVA were used for data analyses. Results: The nursing stuff reported no change in working methods; to stimulate the patient's own activity and ability to influence their working load. Health care employees perceived work load in general and linked to transfer situations decreased compared to the comparison group. Number of people with self-reported work-related musculoskeletal disorders decreased and sick-leave increased less in the intervention group after the course. Conclusion: Perceived/self-reported work load related to mobility situations and generally decreased after the movement training. / Bakgrund: Arbetsskador är vanligt förekommande inom vård- och omsorgsyrken. En kommun i Mellansverige utbildar därför all tillsvidareanställd vårdpersonal i en 20 timmars förflyttningsutbildning. Syfte: att undersöka effekterna av en verksamhetsanpassad och kompetensinriktad förflyttningsutbildning inom kommunal verksamhet med avseende på vårdpersonalens självrapporterade arbetssätt i förflyttningssituationer, sjukfrånvaro, upplevd arbetstyngd och arbetsrelaterade besvär, jämfört med vårdpersonal som inte genomgått utbildning under motsvarande tid. Metod: En kvasiexperimentell utvärderingsstudie med intervention- och jämförelsegrupp om 30 deltagare i varje grupp. Utbildningen hade sin grund i modellen PRECEDE-PROCEED med fokus på 1) mottagliggörande faktorer, 2) förstärkande faktorer och 3) möjliggörande faktorer då dessa anses viktiga för att lyckas med implementering av ett nytt arbetssätt. Utbildningen var uppdelad på 5 halvdagar om 20h totalt. Deltagarna fick svara på en studiespecifik delvis webbaserad enkät före, direkt efter och 6 månader efter avslutad utbildning. Repeated measures ANOVA användes för statistisk analys. Resultat: Vårdpersonalen rapporterade ingen förändring i arbetssätt; att stimulera brukarens egen aktivitet och förmåga att påverka sin arbetstyngd. Vårdpersonalens upplevda arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade jämfört med jämförelsegruppen. Färre personer rapporterade arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaron ökade i mindre omfattning i interventionsgruppen efter utbildning. Slutsats: Arbetsrelaterade besvär och upplevd/självrapporterad arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade efter genomförd förflyttningsutbildning.

Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent. Vid engrov schablonberäkning av kostnadsbesparingarna som den minskade sjukfrånvaron medför,fann vi att en subventioneringsnivå på maximalt 1000 kronor per år och anställd är olönsammedan en motsvarande nivå på 3000 kronor i bidrag per år och anställd gav ett positivtnettoresultat på nära 3000 kronor per anställd. Vi rekommenderar därför ensubventioneringsnivå på 3000 kronor per år och anställd då den nivån visade sig generera bästlönsamhet och även högst nyttjandegrad bland de anställda.

Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.

<p><p><strong>Problemformulering: </strong>År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:<strong></strong></p><p>v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?</p><p>v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?</p><p>v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?</p><p>v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.</p><p> </p></p><p> </p>

<p>Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?</li><li>Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?</li></ul><p>Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.</p><p> </p><p>Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor.</p> / <p>The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were;</p><ul><li>Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism?</li><li>How does leadership affect the employees’ absenteeism?</li><li>How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism?</li><li>How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment?</li></ul><p>As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.</p>

<p>Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrånvaro och ledarskap är ett sätt att försöka förstå vad ohälsan beror på. Att ohälsan och sjukfrånvaron påverkar individ, samhälle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlägga orsakerna. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hälsa/sjukfrånvaro, samt att därefter förklara hur ledarskapet påverkar densamma. Avsikten är också att, så långt det går, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förändrat ledarskap, kan minska sjukfrånvaron och öka lönsamheten. </p><p>Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahållet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram. Det har gjorts genom att studera sjukfrånvaro samt samlade arbetsvillkor i organisationerna. Företrädare för dessa fyra företag har sedan intervjuats. Studien är således i huvudsak kvalitativ. </p><p>Resultat: Stora satsade resurser behöver inte nödvändigtvis leda till lägre sjukskrivningar även om hälsan förbättras. Både teori och empiri har visat att ledarskap som är individorienterat har en positiv påverkan på hälsan hos medarbetarna eftersom de anställda känner sig uppmärksammade och delaktiga i arbetet. Om ledarskapet är individorienterat kan ett hälsorelaterat problem upptäckas och rätt åtgärder sättas in på ett tidigare stadium. Det är avgörande att problemet hanteras på rätt nivå och att fokus ligger på individ och inte kollektiv. Vi anser att det finns ett tydligt behov av att ytterligare betona individens betydelse i valda ledarskapsteorier för att lättare kunna tillämpa dessa i ett hälsoorienterat sammanhang. För att åstadkomma förändring är det viktigt att synliggöra och lyfta hälsan till en strategisk nivå samt poängtera lönsamheten i att satsa på hälsa.</p>