Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrånvaro och ledarskap är ett sätt att försöka förstå vad ohälsan beror på. Att ohälsan och sjukfrånvaron påverkar individ, samhälle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlägga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hälsa/sjukfrånvaro, samt att därefter förklara hur ledarskapet påverkar densamma. Avsikten är också att, så långt det går, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förändrat ledarskap, kan minska sjukfrånvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahållet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram. Det har gjorts genom att studera sjukfrånvaro samt samlade arbetsvillkor i organisationerna. Företrädare för dessa fyra företag har sedan intervjuats. Studien är således i huvudsak kvalitativ. Resultat: Stora satsade resurser behöver inte nödvändigtvis leda till lägre sjukskrivningar även om hälsan förbättras. Både teori och empiri har visat att ledarskap som är individorienterat har en positiv påverkan på hälsan hos medarbetarna eftersom de anställda känner sig uppmärksammade och delaktiga i arbetet. Om ledarskapet är individorienterat kan ett hälsorelaterat problem upptäckas och rätt åtgärder sättas in på ett tidigare stadium. Det är avgörande att problemet hanteras på rätt nivå och att fokus ligger på individ och inte kollektiv. Vi anser att det finns ett tydligt behov av att ytterligare betona individens betydelse i valda ledarskapsteorier för att lättare kunna tillämpa dessa i ett hälsoorienterat sammanhang. För att åstadkomma förändring är det viktigt att synliggöra och lyfta hälsan till en strategisk nivå samt poängtera lönsamheten i att satsa på hälsa.

I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse. / This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var: Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro? Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro? Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron? Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö? Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.   Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor. / The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were; Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism? How does leadership affect the employees’ absenteeism? How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism? How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment? As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.

Introduktion: Sjukfrånvaron i Sverige är hög och kunskap om vad som påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning behöver utvecklas. I processen kring återgång i arbete är bedömning av arbetsförmåga en viktig del. Bristen på valida, reliabla och teoretiskt förankrade bedömningsinstrument inom området är dock ett bekymmer eftersom tillförlitliga bedömningar av arbetsförmåga är en förutsättning för utformning och genomförande av interventioner för att stödja återgång i arbete. Denna typ av interventioner kräver multidisciplinär kompetens där arbetsterapeuter utgör en viktig funktion. Vid bedömning av arbetsförmåga bör personens subjektiva uppfattning om sin situation beaktas, då den har betydelse för utfallet av återgång i arbete. Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) är två arbetsrelaterade intervjuinstrument, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Den teoretiska grunden till WRI och WEIS är Model of Human Occupation, som är en modell med fokus på aktivitetsutförande i relation till psykosociala faktorer. Inledande prövningar av WRI och WEIS reliabilitet och validitet har genomförts. Bedömningsinstrumenten har bearbetats och översatts till svenska och används främst av arbetsterapeuter, som arbetar med personer med arbetsrelaterad problematik. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka användbarheten av bedömningsinstrumenten Worker Role Interview och Work Environment Impact Scale för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete. Metod: Avhandlingen består av fem empiriska studier. I samtliga studier har erhållen information bearbetats kvantitativt. I studie IV har även kvalitativ bearbetning genomförts. Studie I, II och IV är tvärsnittsstudier och studie II och V är två års longitudinella studier. I studie I samlades information in via enkät. I studie II, III och V bestod den huvudsakliga informationen av skattningar utifrån WRI variabler och i studie IV var bedömningar utifrån WEIS i form av skattningar och nedskrivna kommentarer till skattningarna den huvudsakliga informationen. Resultat: I studie I undersöktes vilka teoretiska utgångspunkter och professionsspecifika modeller arbetsterapeuter i Sverige ansåg påverka den psykiatriska vården och den psykiatriska arbetsterapin. Det psykosociala perspektivet var den teoretiska utgångspunkt som hade störst påverkan både på psykiatrisk vård och på psykiatrisk arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska modell som flest identifierade var Model of Human Occupation. Detta resultat indikerar att Model of Human Occupation verkar vara användbar inom arbetsterapi och motiverade vidare användning av modellen i denna avhandling. Det som dock också framkom i studie I var att arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använde professionsspecifika modeller i en relativt liten utsträckning. Ett sätt att öka tillämpningen av teori i praktik är att använda teoretiskt grundade bedömningsinstrument. I studie II, III, IV och V har endera av de Model of Human Occupation- baserade bedömningsinstrumenten WRI och WEIS använts och värderats. I studie II och V prövades WRI:s förmåga att predicera återgång i arbete efter långvarig sjukskrivning. Det område i WRI som uppvisade bäst prediktivitet var området ”Självuppfattning” vars variabler beaktar personens motivation för återgång i arbete i form av personens upplevelse av kompetens och effektivitet för att utföra arbetsuppgifter och hantera utmaningar i arbetet. De två WRI variabler som bäst kunde predicera vilka som skulle återgå respektive inte återgå i arbete vid uppföljning efter två år var: ”Tro på sin arbetsförmåga”, och ”Dagliga vanor och rutiner”. Resultaten tyder på att kunskap om hur tro på den egna förmågan stärks och kunskap om dagliga vanor och rutiners påverkan på utförande av arbete är central vid genomförande av interventioner i syfte att stödja personer att återgå till arbete efter sjukskrivning. I studie III prövades WRI:s konstrukturella validitet i en internationell studie. Samtliga variabler i WRI, förutom de som tillhör miljöområdet, uppvisade en god konstrukturell validitet dvs mätte psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. WRI:s skattningsskala verkar stabil och valid mellan olika länder och för personer med olika diagnoser. I analysen framkom att WRI kunde särskilja mellan personers psykosociala arbetsförmåga på tre olika nivåer. I studie IV undersöktes hur personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning uppfattar att faktorer i arbetsmiljön stödjer respektive hindrar personens utförande av arbete och välbefinnande genom bedömningar utifrån WEIS. De faktorer som uppfattades som mest stödjande var olika former av sociala interaktioner på arbetet samt uppfattningen om arbetets värde och mening. De faktorer som uppfattades som mest hindrande var olika krav i relation till arbetsgenomförandet samt den belöning som erhålls för arbetet. Konklusion: Sammanfattningsvis så kan WRI användas för bedömning av psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. I WRI ingår variabler som kan predicera återgång till arbete upp till två år efter genomförd bedömning. WEIS verkar användbart för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som stödjer respektive hindrar personers välbefinnande och utförande av arbete. Att komplettera olika datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att uppnå en så god bedömning av arbetsförmåga som möjligt. Den information som WRI- och WEISintervjuer genererar är värdefull, då den kan utgöra en viktig grund för planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation kan anses vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov i syfte att stödja personer i processen åter till arbete efter sjukskrivning. / Introduction: In Swedish society the sick-leave rate is high and a better understanding is required of the factors that facilitate return to work. In the return to work process, assessments of peoples’ work ability play an important role. However, the lack of usable, valid, reliable, and theoretically sound assessment instruments for assessing work ability is a concern. Credible and theoretically sound assessment methods for assessing clients’ work ability strengthen the possibilities for making valid interpretations and obtaining important information for composing further intervention strategies which can guide suitable interventions in the process of returning to work. Such interventions need multi-professional expertise. In this area occupational therapists can offer valuable contribution. In the overall assessment of work ability the unique individual’s subjective perception of the situation needs to be considered since this has been found greatly relevant for return to work. The Worker Role Interview (WRI) and the Work Environment Impact Scale (WEIS) are two work-related interview assessment instruments that have been developed to assess subjective psychosocial and environmental factors of work ability. The WRI and the WEIS have been primarily tested for reliability and validity and are theoretically founded in the Model of Human Occupation (MOHO), which is an occupation-focused model addressing psychosocial factors. They have been adapted and translated to Swedish and are used among Swedish occupational therapists working with clients experiencing work-related problems. Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the usefulness of the assessment instruments the Worker Role Interview and the Work Environment Impact Scale for identifying psychosocial and environmental rehabilitation needs essential for returning to work. Methods: Five empirical studies were performed, all of which were analysed quantitatively, with the exception of study IV in which both qualitative and quantitative analysing methods were used. Studies I, III and IV were cross-sectional while studies II and V were two-year longitudinal studies. In study I, data were collected by a questionnaire, in studies II, III and V the primary data constituted of ratings on the WRI items. In study IV the primary data were ratings of the WEIS items and the written notes beside the rating on each item. Results: In study I, theoretical approaches and professional models that influenced psychiatric care and psychiatric occupational therapy practice among occupational therapists in Sweden was investigated. The most common approach in psychiatric care was the psychosocial approach, and the practice model which was most often used was the Model of Human Occupation. The results indicated that the psychosocial approach and the Model of Human Occupation seemed applicable in occupational therapy, motivating further use of that model. However, it was also found that occupational therapists in psychiatric care used professional practice models to a rather low extent. One way to enhance the application of theory into practice is the use of theory- based assessment instruments. Consequently, the Model of Human Occupation- based assessment instruments, the WRI and the WEIS, have been evaluated and used in the other studies in the present thesis The value of the WRI for predicting return to work after long term sick-leave was investigated in studies II and V. The content area in the WRI with best overall predictive validity for return to work was ‘Personal causation’. Its items focus on the individual’s motivation for return to work in relation to the individual’s feeling of competence and effectiveness in doing work tasks and facing challenges at work. The two WRI items which best predicted whether the participants would be in the working or the non-working groups at the two-year follow up were ‘Expectations of job success’, which concerns beliefs in personal abilities in relation to returning to work, and the item ‘Daily routines’ which concerns the individual’s routines and organisation of time outside work. These results suggest that knowledge about how to strengthen the person’s belief in his or her abilities, how routines impact occupational performance, and how to support the individual in structuring his or her daily doings are needed in interventions aiming at supporting the individual to return to work. In study III the construct validity of the WRI was investigated in an international study. All the WRI items except those related to the environment area seemed to capture the intended construct of the WRI, namely psychosocial ability for return to work. The construct of the WRI seems to be stable and valid across different countries and populations, and the WRI showed an ability to separate clients into three distinct levels of psychosocial ability for return to work. In study IV the impact of the work environment was investigated by using the WEIS among people with experiences of sick-leave. Social interactions at work and the meaning of the work had the most supportive impact and different work demands and the rewards received for the work were perceived as most interfering with work performance, well-being, and satisfaction. Conclusion: The WRI seems to be suitable for estimating psychosocial work ability. In addition it contains items which can predict return to work up to two years after the assessment is conducted. The use of the WEIS revealed supportive and interfering factors for work performance, well-being, and satisfaction among people with experiences of long term sick-leave. The interview format of the WRI and the WEIS seems valuable since it provides comprehensive information which can contribute to the planning of rehabilitation interventions for the unique client. Thus, the WRI and the WEIS, which are theoretically founded in the Model of Human Ocupation are juged to be useful for identifying psychosocial and environmental rehabilitation needs in order to support the individual in returning to work after sick-leave.

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv: v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på? v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun? v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet? v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet. Metod: För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer. Slutsats: Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer. Arbetsplatsen som studeras har en låg sjukfrånvaro och har sin verksamhet inom ett landsting i Sverige. Resultatet visar bland annat att en bra ledare ska finnas tillgänglig, vara stöttande och tydlig. En ledare som bidrar till hälsa litar på sin personal, hjälper till att prioritera arbetsuppgifter, är lyhörd och omtänksam. En av de slutsatser som kunde fattas utifrån resultatet är att det som kännetecknar ett bra ledarskap även är det som bidrar till medarbetarnas hälsa. / Sickness absence in Sweden increased sharply in the late 20th century and hit the higher educated persons who have not previously been on sick leave. Many people spend most of their lives at work and the work environment affects employees in different ways, where the leadership is a factor affecting the health of the individual. The workplace is therefore considered to be one venue where health promotion interventions to improve health can be implemented. That leadership affects employee health is considered given, but there is not much research in this area. The aim of the study was to examine how employees in a workplace with low levels of sickness absence feel that leadership contributes to health in the workplace. The study was based on a qualitative approach where data was collected through telephone interviews with five persons. The workplace that is being studied has a low absenteeism and is based out of a county council in Sweden. The results show that a good leader should be available, be supportive and clear. A leader who contributes to the health trust their staff, helping to prioritize, is sensitive and caring. A conclusion that can be drawn about the results is that contributing to employee health is the same as good leadership.

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården. Arbetet med korttidsfrånvaron uppges ta mycket tid och enhetscheferna får ofta prioritera detta arbete på bekostnad av andra arbetsuppgifter. Företagshälsovårdens roll uppges vara av rådgivande och vägledande karaktär samt att de ska fungera som ett stöd för cheferna i deras roller. Enhetscheferna uppger att det är svårt att se tydliga resultat, i fråga om minskad korttidsfrånvaro som en konsekvens av samarbetet. / The purpose of this study is to illustrate how unit managers perceive and value collaboration with an occupational health company in the case of repeated short-term absence. Qualitative method with semi-structured interviews was used. Ten unit managers from two municipalities were interviewed and the result is based on their experiences. The study found that the unit managers generally believe that the spirit of cooperation is good and that it has a good structure. The unit managers has been handling the repeated short-term absence on their own for a long time, and they are also the ones who  are assessing which employees are to be referred to occupational health services. This work is said to take a lot of time and the unit managers may, in their role often give priority to the determent of other tasks. The occupational health company’s role is said to be of an advisory and guiding nature and that they will last as a support to the unit managers in their roles. The unit managers find it hard to see any results, in terms of reduced short-term absenteeism, referred to the cooperation.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget. Sömnproblem och ryggsmärta visade sig vara vanliga problem, status inom företaget kretsade kring kön och lön samt att de äldre männen hade svårt att ta direktiv från kvinnor. Arbetet på företaget visade sig vara enformigt och inte underhållande vilket gjorde kvinnornas relationer till varandra kollegorna mycket viktiga. Samtliga av kvinnorna beskrev att det pågick ett utanförskap på arbetsplatsen samt att kommunikationsflödet mellan skiftarbetare och förmän/chefer var bristande.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring. Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten. Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes. Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket. Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.