Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och en intervjumall användes för att beröra studiens frågeområden. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem olika kategorier framträdde ur materialet vilka återspeglade de intervjuade sjuksköterskornas förklaringar till varför en patient uppfattas som svår inom den psykiatriska slutenvården: Patientens negativa beteenden, omständigheter kring patienten, personalens känslor, personalens beteenden, dåligt anpassad vårdorganisation samt lätta patienter. Diskussion: Det finns många paralleller mellan patienter som uppfattas som svåra och en icke fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. En modell presenteras som beskriver hur patienter i den slutna psykiatriska vården uppfattas som svåra utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Humor som inslag i mänsklig kultur går att identifiera så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Humor påverkar social interaktion, används för att känna social samhörighet, skapa band människor emellan och stärka relationer. Traditionellt har sjuksköterskans roll haft begränsat medicinskt fokus. Rollen har breddats och innebär nu personligt relationsskapande präglat av engagemang och att se hela människan – en personcentrerad vård.   Syfte: Att beskriva hur humor används i vården och hur detta upplevs ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Ageline. Resultat: Sjuksköterskeperspektivet beskriver hur sjuksköterskor använder humor i vården för att främja en terapeutisk relation till patienten, bevara patientens identitet samt skapa trygghet och tillit och även som strategi för att klara av sjuksköterskearbetet och för att stärka teamarbetet. Patientperspektivet beskriver hur patienter avsiktligt använder humor för att få bättre vård och underlätta för sjuksköterskan. I vården är humorn oftast patientinitierad och används av patienten som skydd och för att lätta upp i svåra situationer. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att det finns situationer då humor är opassande. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori och relateras till konsensusbegreppet hälsa. Humor spelar en central roll i vårdandet och tycks ha effekter på psykiskt välmående. Humorn är dock oftast patientinitierad och för att ge personcentrerad vård borde sjuksköterskor i högre grad använda humor som ett verktyg i den dagliga professionen. / Background: As far back as there are written sources there is possible to identify humour elements in human culture. Humour affects social interactions, is used to show appreciation, create feelings of social connectedness, form bonds between people and maintain and strengthen relationships. Traditionally the nurse’s role has been relatively limited and the focus has been strictly medical. The nurse’s role has expanded and involves personal relationship building characterized by commitment and to see the whole person – a person-centered care. Aim: To describe how humour is used in health care and how it is perceived, from a patient and nurse perspective. Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Ageline. Results: The Nurse Perspective describes how nurses use humour in healthcare to promote a therapeutic relationship with the patient and preserve the patients' identity and create a sense of security and trust. Further, humour was used as a strategy to cope with the heavy work the nurse carries out and to improve teamwork. The Patient Perspective describes how patients deliberately use humour to receive better care and to aid the nurse. Mostly, humour in health care was patient initiated and is also used by patients as protection and to lighten up difficult situations. Both patients and nurses believed that humour is inappropriate in some situations. Discussion: The results are discussed on the basis of Katie Eriksson nursing theory and was related to the consensus concept health. Humour plays a central role in nursing and to deepen the nurse-patient relationship. It seems to have effects on psychological well-being. Despite this, humour is usually patient initiated and in order to provide person-centered care nurses should make greater use of humour as a tool used in their profession.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter dagligen patienter som lider av depression. Det är ett allvarligt tillstånd och innebär ett svårt lidande för de som drabbas. Patienter med depression som går obehandlade under en längre tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig och ihållande sjukdom samt återinsjuknande. Att hjälpa dessa patienter kan vara en stor utmaning för sjuksköterskan då goda kunskaper, egenskaper och erfarenheter krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad för individen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression. Metod: En litteraturstudie som baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Sökningar i Cinahl, PubMedoch PsycInfo har utförts, artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra kategorier framkom vilka beskriver den psykiatriska omvårdnaden. Dessa är: Sjuksköterskans personliga och professionella kvalitéer, Mellanmänskliga relationer, Sjuksköterskans bedömning av patientens tillstånd och Hälsofrämjande interventioner. Diskussion: För en god vård krävs att sjuksköterskan hade en vilja och en ambition att lindra lidande, främja återhämtning och återställa hälsa för dessa människor. Patienten ska alltid vara i fokus och deras upplevelse av sjukdom och omvårdnad bekräftade om tillfredställande omvårdnadsåtgärder hade utförts av vården och gett de resultat som eftersträvats. Slutsats: Sjuksköterskan har med sin expertis inom den psykiatriska omvårdnaden en betydelsefull roll som behöver värdesättas och prioriteras i framtidens sjukvård. / Background: The nurse meets patients suffering from depression daily. It is a serious condition and causes severe suffering for those affected. Patients with depression who go untreated for an extended period of time risk impairment, long-term and persistent illnessand re-illness. Assisting these patients can be a major challenge for the nurse as good knowledge, characteristics and experiences are required to provide a person-centered care for the individual. Aim: Describe nurses' experiences of nursing for patients with depression. Method: A literature study based on 18 scientific articles. Searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo have been carried out, the articles have been quality checked, analyzed and compiled. Result: Four categories emerged that describe psychiatric nursing. These are: "Nurse's personal and professional qualities", "Interpersonal relationships", "Nurse's assessment of the patient's condition" and "Health promotion interventions". Discussion: For good care, the nurse must have a will and ambition to relieve suffering, promote recovery and restore health for these people. The patient should always be in focus and their experience of illness and the caregiver confirms whether satisfactory nursing measures have been performed by the healthcare system and given the results that are sought. Conclusion: The nurse, with her expertise in psychiatric nursing, has an important role that needs to be valued and prioritized in future healthcare. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. / Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.

Bakgrund: Rapporter visar att antalet äldre i Sverige ökar vilket innebär att de äldre som patientgrupp bli allt mer förekommande inom vården. Enligt Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) utgör bemötande idag den tredje vanligaste anmälningsorsaken inom hälso- och sjukvården. En avsaknad av vetenskaplig förankring kan vara en anledning, som kan leda till att det blir svårare att förstå vad bemötande är, då vi inte kan söka vetenskapligt stöd och evidens för vad som är ett optimalt och professionellt bemötande. Följaktligen är det därför av vikt att specialistsjuksköterskan förstår vad ett gott bemötande innebär och har för betydelse i omvårdnaden av den äldre patienten för att en förtroendefull vårdrelation ska kunna byggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter kring bemötande i mötet med äldre inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. En intervjuguide skapades och kontakt togs med deltagare utifrån ett ändamålsenligt urval. Åtta erfarna specialistsjuksköterskor verksamma inom primärvård, hemsjukvård och slutenvård intervjuades. Data som insamlades analyserades med hjälp av innehållsanalys med fokus på det manifesta och latenta innehållet. Resultat: Ur innehållsanalysen framkom ett tema: Bemöta med fingertoppskänsla i mötet med äldre, uppdelat i fyra kategorier: Konsten att bemöta; Förförståelse kring åldrandet; Den äldre som medskapare; Livskunskap i vårdandets tjänst, samt tretton subkategorier. Resultatet av denna studie visar att det goda bemötandet innebär att utforska och lyssna in den äldre patientens behov och önskemål utifrån fingertoppskänsla och ett personcentrerat förhållningssätt. Detta grundades i de erfarenheter och upplevelser som kommit ur specialistsjuksköterskans tidigare möten med äldre personer. Slutsats: Antal äldre personer ökar i samhället och allt fler vårdas inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att ha förståelse för, och kunskaper om, bemötandets betydelse i mötet med den äldre patienten. Resultatet visar att erfarenheter underlättar och främjar bemötandet av den äldre patienten och skapar en förutsättning för specialistsjuksköterskan att vara inkännande och lyhörd. Erfarenheten lägger grunden för förmåga och kompetens i att bemöta äldre. Den erfarna specialistsjuksköterskan har därför utvecklat en färdighet i aktivt lyssnande och förståelse för patienten - för att med en fingertoppskänsla utforska, känna in och fånga upp dennes behov, och därmed kunna bedriva personcentrerad vård. / Background: Reports show that the number of elderly people in Sweden is increasing, which means that the elderly as a patient group are becoming more prevalent in health care. According to IVO, caring behaviour is now the third most common cause of notification in the healthcare system. A lack of scientific support can be one reason, which can make it more difficult to understand what caring behaviour is, as we cannot seek scientific support and evidence for what an optimal and professional caring behaviour. Consequently, it is important that the advanced nurse practitioner understands what caring behaviour means and its importance in the care of the elderly patient, to build a trusting care relationship. Aim: The purpose of this study is to shed light on the advanced nurse practitioner experiences of caring behaviour when meeting with the elderly in health care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with inductive approach. An interview guide was created and contact was made with participants based on an appropriate selection. Eight experienced advanced nurse practitioners working in primary care, home based health care and inpatient care were interviewed. The data collected was analyzed using content analysis focusing on the manifest and latent content. Results: From the content analysis, a theme emerged: Use sure instinct in the meeting with elderly, divided in four categories: The art of caring behaviour; Understanding of aging; The elder as co-creator; Life skills in the care service, as well as thirteen sub categories. The results of this study show that the good caring behaviour means exploring and listening to the elderly patient's needs and wishes based on sure instinct and a person-centered approach. This was based on the experiences from meetings between the advanced nurse practitioner and elderly people. Conclusion: The number of elderly people is increasing in the society and more elderly are in need of health care. Therefore, it is important to have an understanding of, and knowledge of, the importance of the caring behaviour in the meeting with the elderly patient. The results show that the advanced nurse practitioner's experience facilitates and promotes the care of the elderly patient, which creates a prerequisite for being attentive and responsive. In this way, experience lays the foundation for the advanced nurse practitioner's ability and competence to care for the elderly. The experienced advanced nurse practitioner has therefore developed a skill in active listening and understanding of the patient – with intuition and fingerspitzengefühl, she feels and captures the patient's needs, so that she could provide person centered care.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt samhällsproblem där kvinnorna oftare utsätts för grövre våld än män. Det är viktigt att uppmärksamma och motarbeta alla former av våld i nära relationer, oavsett om det handlar om psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till hälso- och sjukvården för varierande åkommor därför är det av stor vikt att sjuksköterskor är observanta och lyhörda på signaler och andra tecken på utsatthet och att man som sjuksköterska vågar fråga för att kunna fånga upp dessa kvinnor och sedan stödja dem att bryta deras destruktiva relationer. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som upplevt våld i nära relationer. Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 11 noga utvalda vetenskapliga orginalartiklar varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa. Databassökningen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. I det första temat med två subteman beskrevs organisatoriska barriärer som äventyrade sjuksköterskors bemötande inklusive bristfälliga rutiner/riktlinjer, samt bristfälliga utbildningar för sjuksköterskor. Det påvisade brister på organisationsnivå där sjuksköterskor saknade både rutiner om tydliga riktlinjer och detta i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Tema två speglar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattning sjuksköterskerollen i förhållande till de våldsutsatta kvinnorna. Tema tre behandlar sjuksköterskors emotionella upplevelser av att vårda dessa kvinnor. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var begränsade. För att sjuksköterskor i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad behövs tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildningar. Sjuksköterskors förhållningsätt och synsätt hade också en betydande roll hur de bemötte dessa kvinnor. / Background Violence against women in close relationships is a major global social problem where women often are exposed to more severe violence than men. It is important to draw attention to and combat all forms of violence in close relationships, whether it is psychological, physical, sexual, economic, or material violence. Women who have experienced violence often seek out healthcare services for various conditions, which is why it is of great importance that nurses are observant and attentive to signals and other signs of abuse, and that as a nurse, you dare to ask in order to identify these women and then support them in breaking their destructive relationships. Aim The aim of the literature review was to explore nurses' experience of caring for women that had experienced violence in intimate relationships. Method This literature review is based on 11 selected original scientific articles, of which eight were qualitative and three were quantitative. The database search was conducted in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. In the first theme with two subthemes, organizational barriers that influenced the nurses' care of the women were described, including inadequate routines/guidelines and inadequate training for nurses. It demonstrated deficiencies at the organizational level where nurses lacked both routines and clear guidelines, and this in turn could endanger patient safety. Theme two reflects how the nurses' interpreted the nursing role in relation to these women. Theme three involves nurses' emotional experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Summary The result showed that nurses' experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships were limited. In order for nurses in their profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses' attitudes and viewpoints also had a significant role in how they treated the women who had experienced violence in close relationship.

ABSTRACT  Background: ICU diaries are initiated by critical care nurses to document events that take place during patients’ ICU stays with the aim to help patients recall memories of what happened. The relationship dimension in the Fundamentals of Care (FoC) framework begins with the ability of nurses to connect with patients, and through this connection, nurses try to meet and help the patient to meet his/her fundamental needs. The role of ICU diaries in establishing a nurse-patient relationship is unknown. Aim: The aim of the study was to examine the use of the ICU diary as a tool to strengthen nurse-patient relationships.  Method: A literature review with inductive content analysis of 20 primary articles. The results were interpreted and discussed using the establishing relationship dimension of the FoC framework. Findings: The statements of patients and nurses about the use of diaries reflect a strong nurse-patient relationship dimension. When combined with ICU follow-up sessions, the relationship is further strengthened, as there is more understanding and knowledge of the bond retrospectively. Conclusion: All elements of the FoC establishing relationship dimension, namely focus, knowing, trusting, anticipating and evaluating are visible in the diaries, and several statements by nurses suggest that using the diaries may have a positive effect on the nurse-patient relationship. However, to what extent the nurse-patient relationship is strengthened by the use of the diaries is less clear and remains an open question. To answer this question, controlled comparative studies would be required. / SAMMANFATTNING Bakgrund: IVA-dagböcker initieras av intensivvårdssjuksköterskor för att dokumentera vad som händer under en patients IVA-vistelse, med syftet att hjälpa patienter att senare komma ihåg vad de varit med om. Dimensionen etablera vårdrelation i ramverket Fundamentals of Care (FoC) börjar med sjuksköterskors förmåga att anknyta till patienter, och genom denna anknytning försöker sjuksköterskorna att möta och hjälpa patienten för att tillfredsställa dennes fundamentala behov. Det är inte känt vilken roll IVA-dagbok spelar i att etablera en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Studiens syfte var att undersöka användning av IVA-dagbok som ett verktyg för att stärka vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Metod: Litteraturöversikt med induktiv innehållsanalys av 20 originalartiklar. Resultaten tolkades och diskuterades inom ramen för FoC-dimensionen etablera vårdrelation. Resultat: Det patienter och sjuksköterskor säger om användning av IVA-dagbok ger uttryck för en stark vårdrelation. När dagboken efter att patienten skrivits ut används vid uppföljning på IVA stärks denna relation ytterligare, eftersom uppföljningen leder till att patienten får en fördjupad förståelse och kunskap om den vårdrelation som etablerats under vistelsen på IVA. Slutsats: Alla element i FoC-dimensionen etablera vårdrelation (vara närvarande, vara påläst, skapa förtroende, förutse behov, reflektera och utvärdera) är synliga i det patienter och sjuksköterskor säger om dagbok. Utsagor från flera sjuksköterskor tyder på att användning av IVA-dagbok kan ha en positiv effekt på vårdrelationen, men i vilken utsträckning dagboken stärker relationen är mindre klart och fortsätter att vara en öppen fråga. För att besvara denna fråga skulle kontrollerade jämförande studier behövas.