Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiska vuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär. Kommunikationen måste fungera med patienten, det är viktigt att sjuksköterskan ser till att vara tillgänglig och att aktivt lyssna och vara lyhörd. Sjuksköterskan tänker på att kroppsspråket ska visa samma som det som sägs verbalt och använder medvetet kroppskontakt som en form av kommunikation. Öppenhet och respekt ska förmedlas så patienten känner och vill vara involverad i sin vård. Sjuksköterskan måste ibland tackla patientens tidigare sjukvårdserfarenheter. Det är också av värde att sjuksköterskan är medveten om sina egna begränsningar vilket underlättar bemötandet med patienten. Ett tecken på ett gott bemötande är när patienten visar trivsel och har förtroende för sjuksköterskan. Ett gott bemötande betyder också mycket för sjuksköterskan själv. / The aim of this study was to describe experienced registrered nurses (RNs) reflections regarding creating a good interaction with patients i.e how the RNs are/behave towards patients, how the RNs come across. The study had a descriptive design and was conducted as six semi structured interviews with experienced RNs, all working on different adult somatic wards. The results were analysed using qualitative content analysis. It highlighted the importance of creating an open atmosphere by being available and the key aspects of communication such as, actively listening and being perceptive to the unspoken word. Consciously mirroring their own spoken word with their body language and using body contact also conveyed positive communication to patients. Conveying open mindness and respect motivated patients to be involved in their own care. The RNs had to be aware of past patient hospital experiences and being self aware, in particular of their own limitations, benefitted both patients and RNs. Positive effects were shown when patients responded with signs of well-being and faith in the RNs. When RNs came across well generated this too personal satisfaction for the RNs.

No description available.

Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.

<p>I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.</p> / <p>In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.</p>

Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Bakgrund: The World Health Organization betraktar sexuell hälsa som en betydande del för god hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sexuell hälsa kan på olika vis påverkas av sjukdom men är ändå en viktig aspekt för hälsan. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienten med ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter beaktas. Trots detta är sexuell hälsa ofta ett åsidosatt ämne i vården och i samtal med patienter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som hindrar respektive främjar sjuksköterskans samtal om sexuell hälsa med patienten. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Resultatet baseras på totalt 12 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Totalt framkom 53 faktorer, 35 hindrande samt 18 främjande faktorer. Alla faktorer formade följande åtta kategorier; ett tabubelagt ämne, otillräckliga resurser och förutsättningar, brist på utbildning, träning och kunskap, sjuksköterskans inställning och patientens karaktärsdrag, tillräckliga resurser och förutsättningar, adekvat utbildning, träning och kunskap, yrkeserfarenhet och självförtroende samt vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: Sexuell hälsa upplevdes vara ett känsligt ämne att samtala om med patienten. Det är viktigt att identifiera barriärer och att adekvata metoder tillämpas för att överkomma dem. Utbildning kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet om sexuell hälsa och vidare främja samtal. Styrdokument och riktlinjer bör utvecklas för att ge sjuksköterskan redskap att tillämpa i samtalet med patienten. Dessa verktyg kan eventuellt bidra till goda samtal mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan bör se sexuell hälsa som en naturlig del av den holistiska vården. / Background: The World Health Organization regards sexual health as a significant part of good health, well-being and quality of life. Sexual health can in different ways be affected by illness, but is nevertheless an important aspect of health. The nurse has a responsibility to care for the patient from a holistic perspective where all aspects of health are taken into account. Despite this, sexual health is often a neglected subject in health care and in dicussions with patients. Aim: The aim of this study was to examine what factors acts as barriers and facilitators for the nurse to discuss sexual health with the patient. Method: A structured literature review. The result is based on a total of 12 articles, with both qualitative and quantitative methods. Results: A total of 53 factors were identified, 35 inhibited factors and 18 promoting factors. The factors resulted in following eight categories; a taboo subject, insufficient resources and conditions, lack of education, training and knowledge, the nurse's attitude and the patient's characteristics, sufficient resources and conditions, adequate education, training and knowledge, experience and confidence and the nurse-patient relationship. Conclusion: Sexual health is perceived to be a sensitive topic to talk about with patients. It is important to identify barriers and to apply appropriate methods to overcome them. Education can contribute to greater knowledge and awareness of sexual health and further promote the conversations. Regulatory documents and guidelines should be developed to provide nurses adequate tools to use in the conversation with the patient. These tools may contribute to good conversations between the patient and the nurse. The nurse should regard sexual health as an integral part of the holistic care.

Bakgrund: För att integrera med patienter använder sjuksköterskor olika tekniker så som  verbal  och  icke  verbal  kommunikation.  Relationen  mellan  sjuksköterska  och patient är en central faktor för att tillhandahålla god omvårdnad. Humor kan hjälpa att  främja  kommunikation  och  relation  mellan  patient  och  sjuksköterska. Syfte: Sammanställa  kunskap  om  användningen  av  humor  i  mötet  mellan  patient  och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudien grundades på 11 vetenskapliga studier som analyserades med Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Resultatet genererade  fyra  olika  kategoriersom  visade  att  humor  kan främjarelationen;  då humor skapar en känsla av sammanhållning och bidrar till en avslappnad atmosfär.Främjar  välmående  och  hälsa;  genom  att  öka  patienters  självkänsla,distanseraobehag  och  motivera  till  rehabilitering. Främjar  hantering  av  känslor;  då  humor hjälpte  patienter  att  uttrycka samthantera  rädsla och  ångest.  Sammanhang;  humor bör användas med försiktighet och det uppfattas och uttrycksolika.Slutsats: Humor är  ett  verktyg  som kan användasmellan  sjuksköterska  och  patient.  Humor  har positiva  effekter  så  som  att  det  är  relationsbyggande,  underlättar  kommunikation samt underlättar för patienter att visa och hantera känslor. Ytterligare forskning inom området  krävs  för  att  ge  en  förståelse  ochsäkerhet  för  användning  av  humor  för sjuksköterskor.

Dagligen söker många patienter sig till akutmottagning, dessa patienter är oftast oroliga och ångestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gällande information, trygghet och bekräftelse hos patienter som söker på en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att många gånger brister det i informationen angående väntetider. Många känner sig otrygga och känner att de inte blir bekräftade som människa. Delaktighet i sin vård ansågs vara viktigt för känslan av bekräftelse. Resultatet av denna studie är att sjuksköterskan kan med enkla åtgärder såsom ta sig tid till att informera, ge trygghet och bekräftelse till patienten kan det leda till en ökad tillfredsställelse hos patienter som söker på akutmottagning. / Daily many patients seek an emergency department; these patients are often worried and anxious.The aim of this literature review was to describe critical aspects of reception among other things, current information, security and confirmations to patients at an emergency department. To answer the aim 13 scientific articles were analyzed and scrutinized. The results showed that information about the estimated waiting time were absent in several cases. Furthermore, it also demonstrated that many patients felt unsafe since they meant they were not being confirmed as individuals. To be given the possibility to be involved in their own care was considered important and created a sense of confirmation. The results of this study showed that nurses in the emergency department may provide security and confirmation to the patient by applying simple manners, such as give information and take their time to inform and involve patients in their own care. These arrangements may lead to increased satisfaction among patients seeking an emergency department.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker. Metod: En litteraturstudie baserad på data från 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman presenteras: Sjuksköterskan som hälsofrämjare och Förändring av tobaksvanor. Slutsatser: En kombination av råd, stöd och medicinsk behandling har visat sig ha den bästa effekten för att patienter ska lyckas förändra sina rökvanor. För att stärkas i sin roll som hälsofrämjare, behöver sjuksköterskan utbildning i rökrelaterad hälsovård redan i sin grundutbildning. / Background: According to the WHO, tobacco use is the greatest threat to human health and causes many deaths each year worldwide. Tobacco-related diseases cost healthcare increasing amounts of money annually and the need for care is expected to increase. Nurses are the largest professional group in healthcare and they play an important role as health promoters. In her work, the nurse reaches a large proportion of the smoking population. Aim: To describe nurse related health promotion concerning patients who smoke. Method: Literature study based on data from 10 scientific articles. Results: Two themes are presented: The nurse as a health promoter and Changes in smoking habits. Conclusions: A combination of counselling, support and medical treatment has been shown to have the best effect on patients’ ability to change their smoking habits. In order to strengthen her role as a health promoter, a nurse needs training in smoking related health promotion already at the undergraduate level.

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande. Metoden för denna litteraturstudie var av innehållsanalytisk karaktär och den byggde på 12 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att sjuksköterskans empatiska förmåga har betydelse i den palliativa omvårdnaden. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: kommunikation, engagemang, tillit och förtroende och slutligen samspel. Sjuksköterskans förmåga att visa empati lägger grunden för patienter och anhörigas tro och hopp att patienten ska leva sin återstående tid så meningsfull som är möjlig. / In the nurse’s meeting with dying patient’s and their relatives there comes up challenges and difficulties. The nurse must be able to act on the basis of her own empathic ability. The aim of this literature review was to illuminate the importance of the nurses empathic relation in palliative care. Joyce Travelbee was used as a theoretical framework. Her nurse theory is based on that the care is an interpersonal process where the nurse takes part in the preventing work which demands to overcome or find the meaning in sickness and suffering. The method used in this literature review has a content analysis approach and is built on 12 research articles. The result shows that the nurse’s empathic ability makes sense in the palliative care. The analyse of the articles resulted in four categories: communication, involvement, trust and confidence and finally teamwork. The nurse’s ability to show empathy sets the ground for patients and relatives faith and hope that the patient will be able to live a meaningful life as possible.