Bakgrund: Varje år upptäcks cirka 250 fall av cancer hos barn i Sverige. När ett barn drabbas av cancer drabbas inte bara barnet, utan hela familjen. Sjuksköterskans roll och sätt att möta barnet och familjen är avgörande för en god vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur det är att möta och vårda barn med cancer och deras familj samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Kommunikation anses vara den största och viktigaste aspekten kring vården och mötet med barnet och familjen för att kunna bedriva en så god vård som möjligt. Att skapa en god relation till föräldrarna är a och o i sjuksköterskans arbete då det leder till bättre vård för det sjuka barnet. Sjuksköterskorna ger mycket av sig själva emotionellt och är engagerade i hela familjen och därav skapas ett band som bara sjuksköterskan och familjen delar med varandra. Slutsatser: Att sjuksköterskans kompetens, kommunikation och relationen med barnet och familjen är centrala delar i att möta och vårda barn med cancer och deras familj. / Background: Every year about 250 cases of cancer in children are discovered in Sweden. When a child gets cancer it’s not only affecting the child, but the whole family. The nurse’s role and ways of meeting and approaching the child and family is crucial to provide a good care. Aim: The aim of this study was to, from a nurse perspective describe how it is to meet and care for children with cancer and their family and to describe the data collection method of the 11articles. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. The articles were found in the database PubMed and Cinahl. Results: Communication is considered the largest and the most important aspect about the care and the meeting with the child and family to provide as good care as possible. Creating a good relationship with the parents is everything to the nursing profession as it leads to better care for the sick child. The nurses give a lot of themselves emotionally and are committed to the whole family and there for creates a bond that only the nurseand the family share with each other. Conclusions: The nurse`s competence, communication and the relationship with the child and family are key elements in caring for children with cancer and their family.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande i dagens samhälle, inte minst för sjuksköterskor då den ökade arbetsbelastningen gör att tid för återhämtning och reflektion får allt mindre utrymme. Stressen medför såväl fysiska som psykiska besvär, vilket påverkar sjuksköterskan både yrkesmässigt och privat. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer i sjuksköterskans arbete som orsakar stress. Metod: En litteraturstudie som baseras på totalt tio vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultatartiklarna valdes ut efter en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Academic Search Premier. Resultat: I resultatet visas olika faktorer som orsakar stress i sjuksköterskans arbete och dessa struktureras upp i två huvudteman; (1)Bristande socialt stöd och (2)Arbetsbelastning och krav. Till huvudtema (1) tillkommer ett undertema; Relation och kommunikation med kollegor och chefer. Till huvudtema (2) tillkommer tre underteman; (1)Omorganiseringar, tidsbrist och för lite resurser, (2)Ålder och erfarenhet samt (3)Bristande kontroll och delaktighet. Diskussion: Det sociala stödet är av stor betydelse i sjuksköterskans arbete då känslan av att vara en enhet ökar arbetsglädjen samt gör att stressen blir lättare att hantera. För att öka upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete är det även viktigt för sjuksköterskor att känna att de är delaktiga i olika beslut på arbetsplatsen, men många sjuksköterskor menar att det är svårt att få sin röst hörd. Den omfattande yrkesrollen kan göra att känslan av begriplighet försämras men samtidigt kan oförutsägbarheten vara stimulerande. På grund av de olika stressfaktorerna kan det vara svårt att helt följa de kompetenser som krävs av sjuksköterskan. / Background: Stress is a common occurrence in today's society, especially for nurses when the increased workload decreases the space for recovery and reflection. Stress causes both physical and psychological disorders, which affect nurses both professionally and privately. Aim: The aim of this study is to elucidate the factors in the nurse's work that causes stress. Methods: A literature review based on a total of ten scientific articles, three of which qualitative and seven quantitative. Results articles were selected by a systematic literature search in the databases CINAHL and Academic Search Premier. Results: The result shows various factors that cause stress to the nursing profession and these are structured into two main themes: (1)Lack of social support and (2)Workload and requirements. Main theme (1) has one sub-theme: Relationships and communication with colleagues and managers. Main theme (2) has three sub-themes: (1)Organisational Change, lack of time and lack of resources, (2)Age and experience, and (3)Lack of control and participation. Discussion: Social support is of great importance to the nursing profession as the feeling of being a team increases job satisfaction and makes the stress easier to handle. To enhance the experience of meaningfulness in their work, it is important for nurses to feel that they are involved in various decisions in the workplace, but many nurses believe that it is difficult to get their voices heard. The extensive professional role can deteriorate the sense of comprehensibility, but the unpredictability can at the same time be stimulating. Because of the different stress factors it can be difficult to fully comply with the competencies needed by the nurse.

Många misstag i vården har sin grund i bristande samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt med fokus på omvårdnad, medan läkare har ett biomedicinskt synsätt med fokus på att bota sjukdom. Trots detta förväntas de båda professionerna kunna samverka. Studiens syfte var att belysa faktorer som sjuksköterskor upplever påverkar samverkan med läkare. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Tolv resultatartiklar bearbetades genom en innehållsanalys, vilket resulterade i fyra övergripande teman: Förhållningssätt som handlade om attityder och en förståelse för den andres profession. Involvering berörde delaktighet och ett delat beslutsfattande. Interaktion handlade om kommunikation och relationsskapande. Slutligen lyftes Organisationens struktur som en påverkande faktor genom skilda arbetssätt och hierarkiska strukturer. Sjuksköterskor och läkare är de två viktigaste professionerna inom klinisk sjukvård och de förväntas samverka i team. Ändå implementeras ingen form av utbildning eller information om vad den andres profession innebär med ansvar, utveckling och kunskapsnivå. Samverkan mellan sjuksköterskor och läkare innefattar många olika faktorer som korrelerar, vilket gör samverkan till en komplex process som kräver kunskap, engagemang och handlingskraft. / Many mistakes in healthcare are due to a lack of cooperation between nurses and physicians. Nurses have a holistic approach with a focus on nursing, while doctors have a biomedical approach with a focus on curing disease. Despite this, the two professions are expected to cooperate. The aim of the study was to shed light on factors which nurses experiencing affects cooperation with physicians. The study was conducted in the form of a literature study. Twelve result articles were processed through a content analysis, which resulted in four overarching themes: Approach that contained attitudes and an understanding of the other’s profession. Involvement included participation and shared decision making. Interaction emphasized communication and relationships. Finally, Structure of the organisation was expressed as an influencing factor by differing work procedures and hierarchical structures. Nurses and physicians are the two most important professions in clinical health care system, and they are expected to cooperate in teams. Nevertheless, no form of education or information is implemented about what the other’s profession entails with responsibility, development, and level of knowledge. Cooperation between nurses and physicians includes many different factors that correlate, which makes cooperation a complex process that requires knowledge, commitment, and drive.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till en stor del av sjukdomsbördan och är en orsak till förtidig död bland befolkningen. Tobaksbruk, alkohol, ohälsosamma matvanor samt fysisk inaktivitet kan orsaka ett flertal sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för att förhindra sjukdomar som uppstår på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Att främja hälsa ingår i både sjuksköterskans kompetensbeskrivning och i sjuksköterskans etiska kod. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv av att arbeta hälsofrämjande inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Resultatet identifierade tre olika teman; strategier för hälsofrämjande arbete, syn på hälsofrämjande arbete samt hinder för att arbeta hälsofrämjande. De tre temana hade totalt elva tillhörande subteman fördelat mellan sig. Slutsats: Information och rådgivning samt hälsoutbildning var vanligt förekommande strategier för att arbeta hälsofrämjande. Det fanns en positiv syn hos sjuksköterskorna för att arbeta hälsofrämjande och arbetet sågs som viktigt, det fanns dock tvivel gällande arbetets effekt. Hälsoutbildning sågs som en del av det hälsofrämjande arbetet och hälsofrämjande arbete sågs som kopplat till livsstil och levnadsvanor. Det fanns synpunkter gällande vilka patienter som arbetet lämpades för, där yngre patienter sågs som mer mottagliga än äldre. Tidsbrist och en hög arbetsbelastning var vanligt förekommande hinder för att kunna arbeta hälsofrämjande. Brist på kunskap och färdigheter hos sjuksköterskorna utgjorde även det ett hinder. Att patienten inte alltid involverades i den egna vården sågs även det som kunna påverka det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Vid brist på vårdpersonal så kan teamsamverkan motverka de negativa konsekvenserna som bristen medför. Team inom sjukvården inkluderar flertalet professioner för att kunna ge patienter optimal och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i team inom akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Artikelsökningar har genomförts i databaserna Cinahl och Psycinfo där 12 artiklar valdes ut till resultatet med publiceringsår 2014-2023. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Säker vård har varit den teoretiska referensramen som väglett litteraturöversikten. Översikten resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier; Samhörighet i teamet (Insikt och hänsyn, Samverkan i team och Förtroende för varandra) och Yrkets värde för samverkan (Funktioner i teamet, Säkerhet i förhållande till tidsbegränsningar och kompetens och Kommunikation i samverkan). Resultatet indikerade att effektiv kommunikation bland sjuksköterskorna i teamet främjade god patientvård. Förtroende för teammedlemmarna och tydlig rollkännedom skapade också gynnsamma förutsättningar för samverkan. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att samarbete i team har stor betydelse för patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever inte alltid inkludering i teamet och då känner de sig exkluderade kring beslutsfattande och att de inte respekteras. En central betydelse är att alla i teamet hörs, ses och känner att de får respekt och är delaktiga i vården av patienterna. / Background: In the event of a shortage of healthcare personnel, teamwork can counteract the negative consequences that the shortage entails. Teams within healthcare include several professions in order to provide patients with optimal and safe care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of collaboration in teams within emergency- and primary care. Method:  A literature review using a qualitative method with an inductive approach. Searches for articles have been done in the databases Cinahl and Psycinfo where 12 articles were selected as the result with publication years between 2014-2023. The data analysis was carried out according to Friberg's five steps. Results: Safe care has been the theoretical framework that has guided the literature overview. The overview resulted in two main categories and six subcategories; Togetherness in the team (Insight and consideration, Collaboration in teams and Mutual trust) and The value of the profession for collaboration (Functions in the team, Safety in relation to time limits and competence and Communication in collaboration). The results indicated that effective communication among the nurses in the team promoted good patient care. Trust in the team members and clear role awareness also created favourable conditions for collaboration. Conclusions: The literature review shows that cooperation in teams is of great importance for patient safety. Nurses do not always feel included in the team and then they feel excluded from decision-making and that they are not respected. A central importance is that everyone in the team is beeing seen and feels that they are respected and are involved in the care of the patients.

Bakgrund: Patienter och anhöriga vill ha själsligt stöd från sjuksköterskor när patienter vårdas i livet slut. Sjuksköterskans stöd kan visas genom samtal, tydlig kommunikation, empati, förståelsen att utföra religiösa ritualer och viljan att finnas till för patienten och dess anhöriga. Problemformulering: Tidigare forskning visar också att patienter och anhöriga är i behov av själsligt stöd från sjuksköterskorna. Sjuksköterskans erfarenheter av att ge själslig omvårdnad bör undersökas för att skapa ytterligare kunskaper inom ämnet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge själslig omvårdnad till patienter vid livets slut. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl+ och PubMed. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna var eniga om att utbildning inom själslig omvårdnad var nödvändig för att utveckla kunskapen om omvårdnad vid livets slut. Exempel på brister som sjuksköterskorna kunde se inom den själsliga omvårdnaden var brist på kunskap, brist på vilja, rädsla och tidsbrist. Sjuksköterskorna ansåg att själsligt stöd var viktigt för både patient och anhöriga. Slutsats: Ytterligare forskning inom området krävs för att bredda sjuksköterskors kunskap om själslig omvårdnad vid livets slut.Vidareutbildningsinsatser inom ämnet bör utvecklas och implementeras i omvårdnaden. / Background: Patients and their relatives want to receive more soul support when patients receive end of life care. Nurses support can be shown through conversation, clear communication, empathy, understanding religious rituals and the will to be there for the patients and their relatives. Problem: Previous research shows that patients and their relatives need soul support from nurses. Nurses experiences of giving soul support needs to be examined to create further knowledge. Purpose: The purpose is to describe nurses’ experiences of giving soul support to patients with end of life care. Method: A general literature review was performed. Seven qualitative and three quantitative articles were reviewed. The articles were searched in Cinahl+ and PubMed. Result: Most of the nurses agreed that further education in soul care was needed to evolve knowledge about end of life care. Examples of shortcomings that the nurses could see in soul care was lack of knowledge, lack of will, fear, and lack of time. The nurses feel that soul care is important for both the patient and their relatives. Conclusion: Further research is needed to broaden the knowledge of soul support in end of life care for nurses. Further education in the subject should be developed and implemented in the care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en av de snabbast växande sjukdomarna i världen. Det är en kronisk endokrin sjukdom som kräver många livsförändringar och determination. Det kännetecknas främst av att bukspottkörteln producerar otillräckligt med insulin. Den främsta orsaken till diabetes typ II inkluderar riskfaktorer som ärftlighet, ohälsosam livsstil avseende dålig kost, fysisk inaktivitet, fetma och ålder. Tidiga symtom på diabetes typ II är ökad törst, frekvent urinering, trötthet och muntorrhet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes mellitus typ II. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar som kritiskt analyserades och sammanfattades. Sökningar som härrörde från relevanta sökord gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Detta bidrog till att finna relevanta studier som genomförts i olika världsdelar samt kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde  bristande strategi och oförmåga att informera patienterna gällande livsstilsförändringar. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna var beroende av dem och såg egenvården som en utmaning. Resultatet visade även att personcentrerad vård var avgörande för att ge effektiv vård och förbättra patienternas deltagande.  Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskap, kompetens samt organisatoriska förutsättningar, för att ge en effektiv personcentrerad vård med behandling som stödjer en person som lever med diabetes typ II. Sjuksköterskor önskade mer kunskap inom kulturella och socioekonomiska faktorer för att ge optimal vård och stärka patientens förmåga. Brist på effektivt samarbete mellan vårdpersonal inom diabetesvården identifierades också som ett hinder för god vård. / Background: Diabetes mellitus type II is one of the fastest growing disease worldwide. It is a chronic endocrine disease that requires a lot of life changes and determination. It is characterized primarily by the pancreas producing insufficient insulin. The main cause of diabetes type II includes risk factors such as heredity and unhealthy lifestyle regarding poor diet, physical inactivity, obesity and age. Early symptoms of diabetes type II are increased thirst, frequent urinary, fatigue and dry mouth. Aim: The purpose was to explore nurses´ perception in caring of patients with diabetes mellitus type II. Method: A literature review of which 10 qualitative articles were critically analyzed and summarized. Searches derived from relevant keywords were made in PUBMED and CINAHL databases. This contributed to the finding of relevant articles that were conducted worldwide and were quality-reviewed.  Result: The articles acknowledged  that the majority of the nurses perceived a lack of strategy and inability to inform patients about lifestyle changes. The result also showed that person-centered care was crucial in order to provide effective care and improve patient participation. Conclusion: Nurses need more knowledge, competence and organizational conditions in order to provide effective person-centered care with treatment that supports a person living with type II diabetes. Nurses  also required more knowledge within cultural and social economic factors in order to provide optimal care and strengthen the patient’s abilities. Lack of effective collaboration between healthcare professionals in diabetes care was also identified as an obstacle to provide good care.

Bakgrund: Att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede innebär att ta hänsyn tillden döende patientens helhet och situationen den befinner sig i. Det innebär även attkommunicera och skapa en förtroendefull relation med patienter och deras anhöriga. Syfte:Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans.Resultat: Två teman framkom efter analys, att vårda i livets slutskede är personligtengagerande och att utgå från patientens individuella förutsättningar och historia. Genomdessa två teman identifierades fyra subteman, som är att ge patienter en god död är viktigt,att vårda trots kommunikativa svårigheter, att utgå från patientens unika historia ochperson och att utgå från den unika patientens andliga och existentiella behov. Slutsats:Det framkom att sjuksköterskorna erfor personligt engagemang i vårdandet. Dels för att gepatienter vård som leder till god död och att vårda trots kommunikativa svårigheter.Sjuksköterskorna utgår från patientens individuella förutsättningar, historia och person samttar hänsyn till patientens unika andliga och existentiella behov.Nyckelord: Palliativ vård, livets slutskede, sjuksköterskans perspektiv, / Background: Caring for patients who are in the late phase of palliative care means that thenurse considers the whole of the dying patient and the situation the patient is in. It alsomeans communicating and creating a trusting relationship with patients and the patients'relatives. Aim: Describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method:Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans. Results: Afteranalysis, two themes emerged, caring at the end of life is personally engaging and to proceedfrom the patient's individual conditions and history. Through these two themes, a total offour subthemes were identified. The four subthemes are to give patients a good death isimportant, to care despite communicative difficulties, to proceed from the patient's uniquehistory and person and to proceed from the unique patient's spiritual and existential needs.Conclusion: It emerged that the nurses experienced personal involvement in the care.Partly to give patients care that leads to good death, but also to care despite communicativedifficulties. To proceed from the patient's individual conditions, history and person andconsider the unique patient's spiritual and existential needs.Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care,