upprepade aborter. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att hantera sina känslor i arbetet med aborter. En av de svårare situationerna var då kvinnor kom in för sena eller upprepade aborter. Sjuksköterskorna erkände att de i vissa fall hade svårt att acceptera kvinnornas val till abort utan att döma men ansåg att de dolde detta i sitt arbete. För att bearbeta sina känslor förklarade de att de behövde samtalsstöd. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med inducerad abort utsätts för emotionella påfrestningar som påverkar dem både privat och i deras arbete. Det behövs forskning som utreder hur man kan förbereda sjuksköterskorna på detta arbete och hur man på bästa sätt hjälper dem bearbeta de känslor som uppstår.

Bakgrund: Sjuksköterskan är ofta först på plats när en patient drabbas av hjärtstopp. I dessa fall är det viktigt att agera skyndsamt. Hjärt-lungräddning är både fysiskt och psykiskt ansträngande och tidigare erfarenheter tenderar att färga kommande upplevelser. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen Cinahl samt manuella sökningar. Under analysprocessen identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. Resultat: Fem kategorier vilka påverkade sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning identifierades; sjuksköterskans kompetens, känslomässiga reaktioner, omgivningens påverkan, relationen till patienten samt stress och dess påverkan. Ur resultatet framkom att upplevelser av negativ karaktär var dominerande dock förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hjärt-lungräddning är individuella och varierande. Yttre faktorer bidrar till att förvärra eller förbättra upplevelsen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta för att förstå sina egna och andras reaktioner i detta sammanhang.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Våld i en nära relation förekommer i hela världen och är klassificerat som ett folkhälsoproblem. Att rutinmässigt ställa frågan till samtliga kvinnor som söker vård har en stor betydelse för upptäckten av våldsutsatta kvinnor. Syfte: I den här studien var syftet att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan om våld i nära relation till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med en explorativ forskningsdesign. Totalt åtta semistrukturerade intervjuer utfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Resultat: De intervjuade sjuksköterskorna uppgav svårigheter i att ställa frågan om en kvinna utsatts för våld i en nära relation. Det rådde delade meningar om frågan skulle vara rutinmässig eller ställas då synliga tecken förekom. Gemensamt för samtliga sjuksköterskor var att de saknade tillräcklig kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga i att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Ur resultatet utformades fyra teman; ”Sjuksköterskans bristande kunskap leder till osäkerhet”, ”Sjuksköterskans ansvar att lyfta frågan”, ”Delade meningar om patientens integritet bedöms vara viktigare än rätten att ställa frågan” och ”Sjuksköterskan har ett behov av mer utbildning samt tydligare riktlinjer”. Slutsats: De fyra teman som utformades visade att sjuksköterskan upplevde frågan om våld i nära relation som komplex. Frågan väcker tankar hos sjuksköterskan där patientens integritet ibland bedöms som viktigare än rätten att ställa frågan. För att kunna ställa frågan krävs det att sjuksköterskan har bra och tydligt utformade riktlinjer samt fördjupad kunskap inom ämnet.

No description available.

Trots att smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård, upplevs den ofta behandlas olika av sjuksköterskor beroende på patientens bakgrund. Sjuksköterskor upplevde en kunskapsbrist som fick dem att känna rädsla inför vårdandet av patienter med opioidberoende och smärta. Litteraturstudien belyser faktorer som framhävts under analysen av nio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som påverkar den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskorna förbisåg och tvivlade på den subjektiva smärtan, framförallt hos patienter med opioidberoende i bakgrunden. Detta tvivel härstammade många gånger från att sjuksköterskor inte kände sig trygga i vårdandet. Utan en god vårdande relation kan inte patientens vård anpassas till den enskilda individens behov. I diskussionen belyses vikten av en arbetsmiljö med god organisatorisk planering som en grund för en individanpassad och trygg vård för patienten. Arbetsplatsen ska även främja hållbar utveckling och sjuksköterskors möjlighet till att växa i sitt lärande.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har under en lång tid dominerats av det kvinnliga könet. År 1949 fick män tillgång till sjuksköterskeyrket, vilket ledde till att år 1953 examineras den första manliga sjuksköterska i Sverige. Än idag är det endast 10% av det manliga könet som arbetar som sjuksköterskor, vilket tyder på att yrket fortfarande domineras av det kvinnliga könet. Syfte: Syftet var att belysa manliga allmänsjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom vården Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer. Analysmetoden som ändvändes är innehållsanalys utifrån Lundman & Graneheim. Resultat:  I resultatet framkom det att de manliga allmänsjuksköterskor upplevde att de ställs inför hinder, möjligheter och föreställningar som både kan försvåra och underlätta deras dagliga arbete. Att de manliga sjuksköterskorna blev stämplade med olika könsroller som grundar sig i de föreställningar som patienter och kollegor har var något som påverkade deras yrkesutövning. Det framkom även möjligheter som de kunde uppleva genom att ha en blandad arbetsgrupp med män och kvinnor och fördelar av att kunna vårda patienter av samma kön. Slutsats: Att vårda unga kvinnliga patienter, kollegor och patienters föreställningar samt att bli stämplade med roller som grundades i deras kön var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som hinder i det dagliga arbetet. Möjligheter upplevde de manliga allmänsjuksköterskorna när de vårdade patienter av samma kön då det ibland framkom önskemål om samkönad vård. Att det fanns en blandning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som viktigt för utveckling och stämningen i arbetsgruppen, vilket gynnade både personal och patienter.

No description available.

Bakgrund: Långa väntetider och vistelsetider på akutmottagningarna i Sverige är ett välkänt och ökande problem som speglar patientflödet och belastningen på akutmottagningen och påverkar både sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har som en del i sin kompetens att se till att rätt patient får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar patientflödet på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ enkätstudie där resultaten analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientflödet på akutmottagningen framkom: Tillgång – brist på läkare, provsvar, röntgen och vårdplatser, där tillgång underlättade patientflödet och brist hindrade patientflödet; kompetens – inkompetens som speglar hur vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation och beslutsförmåga påverkade patientflödet; och aktivitet – väntan som visade hur patienterna väntade på aktiviteter som skulle utföras av någon annan medan sjuksköterskorna väntade samtidigt som de var upptagna med annat och blev avbrutna i dessa aktiviteter. Slutsats: För att förbättra patientflödena på akutmottagningen krävs ett perspektiv som inkluderar alla delar av vården som är involverade i den akuta patientens flöde, även delar utanför akutmottagningen. Ett förbättrat patientflödet skulle även förbättra patientsäkerheten.