Sjuksköterskeyrket innebär ofta långvarig stress och bristfällig arbetsmiljö. Personalbrist, hög arbetsbelastning och bristande inflytande på arbetsplatsen är orsaker till att sjuksköterskor väljer att sluta inom yrket. För lite forskning gällande den upplevda stressen på arbetsplatsen inom sjuksköterskeyrket råder. Därför finns anledning till ökad kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka i hur hög utsträckning sjuksköterskor upplever stress i sin arbetsmiljö, och studien är baserad på 1044 yrkesverksamma sjuksköterskor över hela landet som är medlemmar i Facebookgruppen ”Sjuksköterskan”. Dessa personer har fått svara på enkäten Work Stress Questionnaire med 21 frågor. Resultatet från denna studie visar att arbetsbelastningen ökat och personalen har inte möjlighet att påverka beslut som tas på arbetsplatsen. Konflikter är också förekommande där chefen, i de flesta fall, inte gör något för att lösa dessa konflikter. Sjuksköterskorna sätter höga krav på sig själva och är mycket engagerade i arbetet, men har ofta svårt att sätta gränser. Resultatet visar också att en hög andel har svårt att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Det finns tidigare studier med samma mätinstrument som visar att arbetsbelastningen och ansvarstagandet har ökat under de senaste åren. Eventuellt kan detta i slutändan innebära en risk för ökad utbrändhet och fler sjukskrivningar.

Arbetsrelaterad stress är något som är vanligt förekommande inom många yrken. För sjuksköterskans del kan det uppstå till följd av för höga krav i förhållande till vad hen klarar av att hantera. Långvarig stress kan leda till konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa, till exempel utmattningssyndrom. Även risken för misstag i omvårdnaden ökar och därmed äventyras patientsäkerheten. För att problemets omfattning ska identifieras är denna studies syfte att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor. Som metod har en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie utförts i form av en enkätundersökning i sydvästra Sverige. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet The Work Stress Questionnaire (WSQ), vilket innehöll frågor om upplevelse av stress, som indelades i fyra kategorier: Inflytande över arbetet, Otydlig organisation och konflikter, Individuella krav och engagemang och Konflikt mellan arbete och fritid. Totalt delades 134 enkäter ut till slutenvårdsavdelningar, vårdcentraler och hemsjukvård och 64 sjuksköterskor valde att delta, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent. Resultatet visade på hög förekomst av stress och att de flesta sjuksköterskor ställer höga krav på sig själva. De får arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter och har svårt för att sätta gränser. Stress är ett problem inom yrket och det behöver uppmärksammas för att åtgärder ska sättas in. Då kan ohälsa förebyggas och en hållbar utveckling främjas.

Introduktion: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsprocessen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner sig bekväm och avslappnad för att kunna bidra i arbetet ännu mer. Stress kan påverka sjuksköterskans jobb negativt. Moralisk stress är en specifik stressform som uppstår när sjuksköterskan vill handla på ett sätt men hindras av olika skäl. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorerna som kan kopplas till uppkomst av moralisk stress hos allmänsjuksköterskor. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie. Studien använde sig av databassökning i de tre databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet granskades enligt Polit och Becks nio steg (2016). Elva artiklar togs fram efter granskningen, sex kvantitativa och fem kvalitativa som kvalitétsgranskades. Resultat: Resultatet som togs fram utifrån dessa elva studier fann att faktorer kunde delas upp i tre olika kategorier; moraliska värderingar, individuella faktorer och situationsrelaterade faktorer.Slutsats: Studien beskrev hur moraliska värderingar kunde spela in i den kliniska vården och ge upphov till moralisk stress. Ett antal olika individuella faktorer identifierades även, exempelvis att sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet uppvisar högre nivåer av moralisk stress. Slutligen identifierades även ett antal olika situationer som enligt deltagare i studier kunde ge upphov till moralisk stress, dels de som upplevdes som vanligast och de som upplevdes ge upphov till starkast grad av moralisk stress. <img src="blob:https://kau.diva-portal.org/dfa3f214-24fd-4f8c-b1ac-ebd1497f5897" /><img src="blob:https://kau.diva-portal.org/3b23aaff-101a-4144-9b3c-0312558ce468" />

Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet. Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.

Bakgrund: I Sverige dör det ca 90 000 människor varje år. Många av dessa personer kan ha varit i kontakt med akutsjukvården. Vid ett akut vårdtillfälle kräver patienten omedelbar vård. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stötta närstående under den svåra tiden innan och efter patienten avlidit. Genom att arbeta med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan få kunskapen i hur hen ska ge adekvat omvårdnad utifrån patientens och närståendes individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med närstående till patienter som avlider inom akutsjukvården. Metod: Studien är genomfördes som en litteraturstudie. Sökningen efter relevanta artiklar utfördes i två databaser med inriktning mot omvårdnad. Analysen är genomförd på tolv vetenskapliga artiklar som lästes flera gånger för att identifiera meningsenheter som senare skapade huvudkategorier med underkategorier. Resultat: Att möta närstående är emotionellt svårt och påverkas av många olika faktorer. Tre huvudkategorier med underkategorier presenteras, Sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter vid mötet med närstående; sjuksköterskornas erfarenheter av känslor i mötet och sjuksköterskornas upplevda brist på kunskap i mötet. Sjuksköterskans erfarenheter av att se närståendes behov; sjuksköterskans omvårdnad av närstående, sjuksköterskornas upplevda roll i mötet med närstående och sjuksköterskans egenskaper i mötet. Sjuksköterskors erfarenheter av omgivningens påverkan i mötet; bristen på tid och vårdmiljöns inverkan på mötet. Diskussion: Huvudfynden som diskuteras är sjuksköterskornas emotionella påverkan av att möta närstående i sorg, kunskapsbrist hos sjuksköterskorna, sjuksköterskornas erfarenhet av omgivningens påverkan samt sjuksköterskans omvårdnad av närstående.

Bakgrund: Alzheimers är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar kommunikationen vilket i sin tur försvårar genomförandet av omvårdnad. Det kan därför vara problematiskt att upprätthålla vårdtagarens autonomi samt integritet och värdighet i omvårdnadssammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva vårdgivares kommunikativa strategier vid omvårdnad hos vårdtagare med Alzheimers sjukdom. Design: En litteraturstudie har genomförts där sju kvalitativa samt två kvantitativa artiklar är granskade Resultat: En huvudkategori identifierades; Förhållningssät i vårdandet. Till denna identifierades fyra underkategorier som belyst vilka strategier som fungerat till vilken utsträckning. Resultatet visar på att kommunikationen kan fungera bra trots sjukdomen. Det mest effektiva sättet är att arbeta med flera strategier samtidigt, verbal och icke-verbal kommunikation går hand i hand. Slutsats: Kommunikationssvårigheter med vårdtagare som är insjukna i Alzheimers sjukdom går att finna lösning på. Om vårdgivaren använder sig av lyckade strategier finns det god möjlighet för tillfredställande kommunikation, trots svårigheter, samtidigt som vårdtagarens integritet och värdighet bibehålls. Vårt resultat kan agera plattform till vidare forskning i syfte att tydliggöra samt effektivisera strategierna och testa dessa på vårdavdelningar, där målet är att förbättra omvårdnad för vårdtagare med Alzheimers och bibehålla integritet och värdighet.

Bakgrund: Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor arbetar patientnära och riskerar därför att bli utsatta för hot eller våld i högre grad än andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, då framför allt på akutmottagningar. Att uppleva våldsamma situationer inom det dagliga arbetet kan få konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans egna hälsa. KASAM har använts som teoretisk referensram.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor resonerar om orsaker till hot och våld i det dagliga arbetet på en akutmottagning och vilka konsekvenser det kan innebära.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. I resultatet användes tio vetenskapliga artiklar, sökningen gjordes i CINAHL och i PubMed. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskor upplever en otrygg arbetsmiljö på akutmottagningar, där hot och våld motvilligt blivit en del av arbetet. Det uppstår osäkerhet bland sjuksköterskor hur de ska bemöta patienter och agera i våldsamma situationer. Sjuksköterskor försöker arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt trots utmanande situationer.  Slutsats: Det är viktigt att tydliggöra förekomsten av hot och våld på akutmottagningar genom rapportering för att synliggöra varför hot och våld har blivit en del av arbetet. Svåra situationer uppstår som väcker starka känslor och behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för sjuksköterskan.

Bakgrund: Varje år dör miljoner människor i världen av hjärtinfarkt, men i Sverige har överlevnaden ökat. För de som överlever följer en fysisk och psykisk anpassning i vardagen.Vårdtiderna på sjukhus har kortats. Sjuksköterskans möjlighet att förbereda personen på livet efter hemgången är därmed tidsmässigt begränsad och sker när personen är starkt känslomässigt påverkad. Symtom som följer med sjukdomen riskerar att sänka livskvaliteten och stödet är avgörande för återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna genomfördes med en analysmetod inspirerad av Elo och Kyngäs. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna hjärtinfarkten en omvälvande insikt, förändrad syn på sin existens, begränsningar i vardagen, sårbar utan stöd samt fysisk hälsa och intimitet påverkade livskvaliteten. Hjärtinfarkten innebar att attityden till livet förändrades, existentiella frågor väcktes och tankar på framtiden kunde vara svåra. Rädsla och extrem trötthet skapade oöverkomliga hinder i vardagen. Livsstilsförändringar som var nödvändiga kunde väcka negativa känslor och vara svåra att genomföra. Utan stöd, privat och professionellt, blev individerna sårbara och en del vände sig till högre makter för hjälp. För en del förbättrades den fysiska hälsan. Med överlevnaden blev samlivet förändrat, intimiteten ökade och tillfredsställelsen blev högre. Slutsats: Livet efter hjärtinfarkten präglades för många av en vardag fylld av existentiella tankar, rädsla och trötthet som skapade svåröverkomliga hinder. För att inte tappa fotfästet, isolera sig socialt och aldrig komma tillbaka i arbetslivet, och för att klara nödvändiga livsstilsförändringar, krävs ett omfattande stöd från sjuksköterskan och närstående.En del överlevande kände en stark livslust och upplevde att de fått en andra chans, som gav dem möjlighet att omprioritera i livet.

Sammanfattning   Bakgrund: Kunskap om konst och estetik inom vården kan användas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att främja hälsa och välbefinnande. Musik som komplementär behandlingsmetod har använts länge inom omvårdnad, men det finns en kunskapslucka om dess praktiska applicering i sjukvården. Det behövs kunskap kring musik samt ett holistiskt estetiskt förhållningssätt hos sjuksköterskan för att implementera musik i det dagliga vårdarbetet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur musik kan användas av sjuksköterskor som komplementär behandling till patienter i hälso- och sjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande tretton artiklar framsökta från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att musik som intervention kunde tillämpas för att lindra smärta och ångest. Vidare kunde musik även förbättra patienters sinnesstämning, lindra depression och förbättra sociala relationer, få patienter att uttrycka sig på nya sätt och stärka deras självkänsla. Resultatet visade även att musik kunde lindra symtom vid vissa sjukdomar och procedurer. Symtom som musik kunde lindra var trötthet, slöhet, illamående, andnöd, klåda och kramper. Musik hade också positiva effekter på aptit, användning av ansiktsuttryck samt vokalisering. Slutsats: Denna studie kan tillföra kunskap om musikens positiva hälsoeffekter när det kommer till att lindra smärta och ångest samt förbättra patienters sinnesstämning. Den kan också visa hur musik kan implementeras av sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt i sjukvården. Musik kan vara ett hjälpmedel för sjuksköterskan i att skapa en estetiskt tilltalande vårdmiljö med ett helhetsperspektiv på patienten. Fortsatt forskning kring musik som komplementär metod är viktigt för att utveckla samt finna nya användningsområden där musik kan tillämpas inom omvårdnadsfältet. / Abstract   Background: Knowledge of art and aesthetics in healthcare can be used in nursing care to promote health and well-being. Music as a complementary treatment method has been used for a long time in nursing, but there is a knowledge gap about its practical application in healthcare settings. Knowledge about music and a holistic aesthetic approach by the nurse are important factors to implement music in the daily care work. Aim: The aim of this study was to describe how music can be utilized by nurses as a complementary treatment in a healthcare setting. Method: A literature study containing thirteen scientific articles found and retrieved from PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: The result revealed that music as an intervention was able to relieve pain and anxiety. In addition, music could improve patients’ mood, relieve depression, improve social relationships, strengthen their self-esteem. The result also showed that music could relieve symptoms from certain diseases and procedures. Symptoms that music were found to alleviate were fatigue, lethargy, nausea, shortness of breath, itching and cramps. Music also had positive effects such as increased appetite, use of facial expressions and vocalization. Conclusion: This study can provide further knowledge about the positive health effects of music when it comes to relieving pain and anxiety, as well as improving patients' mood. Further, the study can also show how music can be implemented in different ways by nurses and healthcare staff. Music can be an aid for the nurse in creating an aesthetically pleasing care environment with a holistic focus on the patient. Continued research about music as a complementary method in nursing is important for developing and finding new uses for music in the nursing field.

Bakgrund: Palliativ vård ges oberoende av sjukdom och ålder till dem som har en obotlig och livshotande sjukdom. I Sverige behöver årligen 22000 patienter vårdas palliativt. Vården kan utföras i hemmet, på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller på hospice. I vårdteamet är sjuksköterskan en av dem som tillbringar mest tid med patienten och kan uppleva faktorer som kan påverka patientens autonomi i palliativ vård. Autonomi innebär att vård ges så att individen känner delaktighet och har sin självständighet kvar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll 15 originalartiklar med forskningsetiskt innehåll. Artiklarna hämtades från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserades utifrån Fribergs (2017c) analysmodell. Resultat: Resultatet baseras på de fyra huvudfynden: sjuksköterskans inställning och betydelse, miljöns betydelse, familj och närståendes betydelse samt tidens betydelse. Studien påvisar att sjuksköterskan upplever att det finns faktorer som såväl stärker som försvagar patientens autonomi inom palliativ vård. Det belyses även vikten av att sjuksköterskan ser patienten och dennes önskemål och därigenom bidrar till stärkt autonomi. Målet är att se varje enskild individ utan att lägga in egna värderingar relaterat till omvårdnadsbehovet. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Fynd från resultatet som lyftes upp i diskussion var sjuksköterskans sätt att informera och kommunicera, sjuksköterskans värderingar, palliativ sedering som val samt tidens betydelse. / <p>Vinnare av Axlagårdspriset 2019</p>