<p>Det är en svår upplevelse att förlora en anhörig. Sorgen kan medföra ett känslomässigt lidande och en påfrestning på hälsan. Sjuksköterskor ställs ofta inför den svåra situation som det innebär att möta anhöriga till avlidna patienter och många känner sig inte bekväma med uppgiften. Detta resulterar i att anhöriga inte alltid får det stöd de önskar eller behöver vilket kan öka lidandet. Vi beskriver i denna systematiska litteraturstudie vad sjuksköterskan kan göra för att stödja anhöriga i sorgeprocessen. Två övergripande teman framträdde <em>stöd i mötet</em> och <em>stöd i organisationen</em>. Genom att skapa god relation, med ärlighet, omtanke och vänlighet, och ha samtalet i fokus kan sjuksköterskan stödja den anhörige initialt i mötet. Samtalet kan även vara ett redskap för att bedöma behov så att varje individ kan få ett optimalt stöd. Resultatet visade även att organisationen kan stötta sjuksköterskan i arbetet att stödja anhöriga genom att ha klara rutiner, god samverkan (mellan olika instanser) och ge utbildning. Denna studies resultat har uppbackning av tidigare teorier och forskning inom ämnet. Dock kvarstår det faktum att sörjande fortfarande inte upplever att de får ett tillräckligt stöd. Fortsatt forskning för att utreda varför teoretisk kunskap inom detta område inte praktiskt tillämpas behövs.</p>

<p>Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.</p><p>Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.</p><p>Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.</p>

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients’ participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse. Shortages in knowledge among nurses how to mediate communication to patients who do not speak Swedish. Aim: To illuminate Swedish nurses communicating with non-Swedish speaking patients at a Swedish ward. Method: Empirical study with qualitative approach, five individual interviews with nurses have been carried out and analysed according to a qualitative content analysis. Result: The nurses experienced immense difficulties in care giving of non-Swedish speaking patients when the communication did not function. Deficiencies were almost impossible to avoid when giving care, which created frustration and despair. Interpreter is an important tool, however the resources are limited which the nurses experienced as a problem. That relatives are available were seen as a reassurance for the patient and the nurse. More knowledge about different cultures is important to be able to give equal care to all. Conclusions: The nurses perceive shortcomings in communication with non-Swedish speaking patients.

Abstrakt Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer på akutmottagningar världen över. Anställda inom hälso- och sjukvård är i stor omfattning utsatta för detta och den yrkeskategori som i högst grad blir drabbade är sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld på akutmottagningar. Metod: Uppsatsen har genomförts som en litteraturstudie. Kvalitativ data har eftersökts på databaserna CINAHL och PubMed. Vald analysmetod var inspirerad av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde frustration i samband med och efter våldsamma händelser. En del drabbades även av olika konsekvenser till följd av våld. Sjuksköterskor uttryckte också ett behov av stöd i samband med dessa situationer. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde ilska och otrygghet på arbetsplatsen i samband med hot och våld. Konsekvenser av våldet uppstod också. Slutsatser kan även dras gällande att sjuksköterskor behövde stöd i våldsamma situationer. Ytterligare forskning skulle behövas inom detta ämne. Det är viktigt eftersom att sjuksköterskor möter våld på sin arbetsplats, vilket kan göra att deras omvårdnadsarbete påverkas. / Abstract Background: Threats and violence against nurses are common amongst emergency departments all over the world. Healthcare workers are at high risk of becoming victims of violence and nurses are the most exposed. Objective: The aim of the literature study was to illustrate nurses experiences of workplace violence, physical and psychological violence in emergency departments. Design: The literature study has been conducted by collecting qualitative data from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was executed with inspiration of Fribergs method of analysis. Results: The study’s result showed that the nurses experienced frustration in relation to violent events. Furthermore, consequences due to the violence were obtained. Some nurse’s also expresses a need for support in connection to these events. Conclusion: When encountering threats and violence, the nurses experienced feelings such as anger and insecurity. The need for support in relation to the violence were also apparent. Further research concerning the topic is relevant due to a limited set of found qualitative articles. This is important since nurses encounter violence in their workplace, thus then rendering the nursing to being affected.

Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt undersökt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning. Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004). Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården personcentrerad och främja egenvård. Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet. / Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.

Bakgrund: Stress är en viktig del av livet men kan orsaka problem när det inte är hanterbart. Arbetsrelaterad stress kan påverka sjuksköterskors förmåga att utföra arbetsuppgifter samt fatta beslut vilket kan vara avgörande för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet redovisas kategorierna Bristfällig vårdkvalitet, patientens säkerhet hotas och en stressad sjuksköterska påverkar. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde en bristfällig vårdkvalitet eftersom de inte kunde möta patienternas behov och att den arbetsrelaterade stressen hotade patientens säkerhet på flera sätt. Sjuksköterskorna upplevde även att en stressad sjuksköterska påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem för sjuksköterskor då det påverkar både patientens omvårdnad och sjuksköterskans personliga hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem på grund av den ständiga stressen. Enligt vårdfilosofin ska fokus ligga på patientens individuella behov, men det visar sig att det svårt att ge en personcentrerad och säker vård.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige och ett stort antal av dessa dödsfall sker på sjukhus. Som sjuksköterska är det därför svårt att undvika mötet med döden och detta kan påverka sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Trots att döden är en del av omvårdnadsarbetet kan den aldrig göras rutinmässig då döden är ett komplext fenomen. Kunskap om sjuksköterskors upplevelser kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskans förmåga att kunna hantera de känslomässiga situationer som kan uppstå när en patient går bort. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var att sjuksköterskor upplevde att relationen till patienten är betydelsefull, de upplevde känslor av otillräcklighet och de fick en ökad medvetenhet om döden. Slutsats: Döden är ett ämne som kan uppfattas som känsligt och svårt att prata om. Sjuksköterskan påverkas känslomässigt av mötet med döden och relationen till patienten påverkar hur sjuksköterskan upplever patientens bortgång. Genom denna studie uppmärksammas sjuksköterskors upplevelser av döden för att skapa förståelse och möjliggöra ett mer öppet förhållningssätt till ett komplext ämne. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka huruvida sjuksköterskors upplevelser kan skilja sig åt i olika vårdmiljöer.

Bakgrund: Silverförband har under en längre tid använts som antibakteriell lokalbehandling vid sår. En rad studier pekar på positiva effekter av silverförband. Emellertid har en granskning av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering konstaterat att det finns för få studier av kvalitet för att med säkerhet fastslå att silverförbandets evidens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sårbehandling med silverförband. Metod: Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer av sammanlagt 8 sjuksköterskor på ett sjukhus på Island. Deltagarna var verksamma inom tre olika avdelningar där sårbehandling med silverförband förekom. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av situationer då silverförband var en lämplig behandlingsåtgärd. Betydelsen av hur olika åtgärder samspelade i läkningsprocessen framgick även. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenhet av positiva effekter relaterat till patientens livskvalitet, såsom reducerad lukt och sårsekretion. Sjuksköterskorna upplevde inga svårigheter med att bedöma om silverförband var en lämplig åtgärd. Kommunikation inom vårdteamet och tidigare erfarenheter av behandlingen var viktigt vid beslutsfattande av att använda silverförband. Slutsats: Silverförband kan ha en betydelsefull roll vid förebyggning och behandling av infekterade sår. Det kan öka patientens livskvalitet genom att reducera lukt och sekret från såret. Sjuksköterskorna tillämpade beprövad erfarenhet vid val av silverförband för ett sår. Helhetsbehandlingen är däremot avgörande för patienten vid sårvård.

Bakgrund: Svårläkta sår är vanligt förekommande och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i sårbehandlingen. Det finns ett växande behov av att öka kunskapen om svårläkta sår då det förekommer brister. Relationen mellan sjuksköterska och patient är viktigt för resultatet av behandlingen och även att ha ett helhetsperspektiv är en viktig del i vården av patienter med svårläkta sår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med en kvalitativ ansats. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier; God vård under bristande omständigheter - kunskap, tidsbrist, prioriteringar och en utmanande arbetsmiljö. Utmaningar i patientmötet - den ofrånkomliga lukten och de överväldigande känslorna. Det professionella samspelet - en god patientrelation och kollegial samverkan. Konklusion: Att vårda patienter med svårläkta sår är påfrestande för sjuksköterskorna. Därför bör bättre prioriteringar, mer utbildning och ett bättre samspel eftersträvas. Nyckelord: Svårläkta sår, sjuksköterskor, erfarenheter, omvårdnad / Background: Slow-healing wounds are common and the nurses play a key role in the treatment of these wounds. There is a growing need to increase the knowledge of slow-healing wounds when faults occur. An holistic approach to the patients is important to the outcome of the treatment. Another key part when it comes to caring for slow-healing wounds is the relationship between nurse and patient. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with slow healing wounds. Methods: A literature study based on eight articles with a qualitative approach. These were reviewed, analyzed and compiled to a result. Results: The results are presented in three categories and seven subcategories; Good care in insufficient conditions - knowledge, lack of time, priorities and a challenging work environment. Challenges when meeting the patient - the unavoidable smell and overwhelming emotions. Professional interplay- a good patient relationship and peer interaction. Conclusion: It’s demanding for nurses to care for patients with slow-healing wounds. In order to deal with that problem, the measures should be, better priorities, more education and a more effective interplay. Keywords: Slow-healing wounds, nurses, experience, nursing