Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning har olika förutsättningar att ge god handledning utifrån tillgång till information, stöd och resurser. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva de förutsättningar sjuksköterskor upplevde sig ha vid handledning av sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien hade en beskrivande design med en kvalitativ deduktiv ansats. Som teoretiskt ramverk användes Kanters teori gällande strukturell empowerment. Tio legitimerade handledande sjuksköterskor som tjänstgjorde på fyra olika medicinavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades under tre kategorier: Tillgång till information, tillgång till stöd och tillgång till resurser utifrån formell och informell makt. Resultatet visade att förutsättningarna varierade vid avdelningarna där studien utfördes. Studiens resultat stödjer Kanters teori angående att tillgång till strukturell empowerment påverkar sjuksköterskans förutsättningar att handleda sjuksköterskestudenter. Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar för att kunna ge god handledning. Dessa handledare hade en specifik handledargrupp som ansvarade för handledningen till sjuksköterskestudenter på avdelningen. Övervägande antalet handledare ansåg dock  att det fanns bristande förutsättningar för handledare att ge god handledning. Tydligaste brist var tillgång till resurser såsom avsatt tid under handledningsperioden för reflektion, feedback och möjlighet till förberedelser inför VFU period. En del av handledarna upplevde att det fanns materiella brister såsom lokala utrymmen och skrivplatser för studenterna. Stöd och bekräftelse från chef ansågs som en viktig förutsättning men stödet var ofta bristfälligt. Stöd från närmaste medarbetare och ett tillåtande arbetsklimat var en viktig förutsättning. Tillgång till information varierade och de flesta handledare ansåg sig få tillräcklig och ändamålsenlig information men de såg även en förbättringspotential. Sammanfattning: Några handledare ansåg sig få tillräckliga förutsättningar att ge god handledning till sjuksköterskestudenterna men övervägande handledare ansåg att det råder brist i förutsättningarna. I huvudsak stöd från chef och medarbetare och avsatt tid före och under VFU period. Nyckelord: Förutsättningar, handledare, handledning, sjuksköterskeutbildning, sjuksköterskor

<p>Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet. Undersökningen genomfördes i form av en enkätstudie vintern 2001/ våren 2002 på 301 sjuksköterskor vid S:t Görans sjukhus, som är ett privat vinstdrivet sjukhus. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar att den relationsorienterade ledarstilen är viktigast endast för arbetsinlevelsen samt på en interaktionseffekt mellan uppgiftsorienterad och förändringsorienterad ledarstil på sjuksköterskornas arbetstrivsel, där upplevelsen av en hög uppgiftsorienterad- och en hög förändringsorienterad ledarstil gav en högre arbetstrivsel hos sjuksköterskorna, vilket går emot tidigare forskningsresultat.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, antalet drabbade har ökat successivt. En livshotande sjukdom upplevdes som psykiskt och fysiskt påfrestande. Sjuksköterskan bör tillgodose den enskilde individens omvårdnadsbehov och så långt som möjligt lindra besvär.<strong> Syfte: </strong>Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer samt deras behov av omvårdnad. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts till ett resultat.<strong> Resultat: </strong>Resultatet presenterades i tre huvudkategorier som berörde upplevelser, hantering och omvårdnad ur ett patientperspektiv. En förändrad kropp medförde känslor av ensamhet och utanförskap. Hantering av situationen gav kvinnorna möjlighet att ta kontroll över livet. Behov från vårdgivare ansågs vara stöd och uppmuntran samt information. <strong>Diskussion: </strong>Sjukdomen förde med sig orkeslöshet och en förändrad självbild som ledde till en förändrad vardag. Behovet av information upplevdes som stort och bristande. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett stort behov av emotionellt och fysiskt stöd. Många upplevde sig missförstådda och ensamma i sin situation. Att behandla varje individ som unik och subjektifiera samt respektera individens behov och upplevelser ansågs viktiga. Behovet av information om biverkningar och behandling ansågs stort. Samt att få tala med kvinnor i samma situation visade gott resultat i kvinnornas psykiska välbefinnande.</p>

<p>Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor inom psykiatrin var de som löpte störst risk att bli utsatt för samtliga typer av hot och våld. Patienter var den vanligaste bakomliggande orsaken till hot- och våldssituationer mot personal. Resultatet visade att få preventiva program hade dokumenterade positiva effekter, några hade till och med negativa effekter. Personalen som drabbades av hot och våld kände sig mindre trygga och upplevde en sämre arbetsmoral än de som inte blev drabbade. Arbetsgivarens skyldighet var att upprätthålla en säker arbetsplats för sina anställda. Patienterna var de som slutligen drabbades när hot- och våldssituationer påverkade sjuksköterskans arbete negativt. Inställningen var att göra det bästa av situationerna samt söka nya vägar för att förbättra dem.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.</p><p>Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade.</p><p>Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet.</p><p>Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete.</p> / <p>Abstract</p><p>Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing.</p><p>Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.</p><p>Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.</p><p>Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.</p>

No description available.

<p>HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.</p><p><strong> </strong></p>

No description available.

No description available.