No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att vid lugna situationer kan sjuksköterskorna göra noggranna förberedelser genom att skapa en gynnsam miljö och har möjlighet att bedöma förutsättningar för PVK insättningen. Vid tillvägagångssättet balanserar sjuksköterskorna mellan kliniska riktlinjer, andra styrdokument och den egna erfarenheten. Slutsats: Sjuksköterskorna är angelägna om att följa riktlinjer men kan inte göra det fullt ut i alla situationer. Akut situationer och andra styrdokument är anledningen till att brister till följsamheten uppstår. Nyckelord: Perifer venkateter, riktlinjer, sjuksköterskor, upplevelser

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik. Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO. Elva studier, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades. Kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Det finns sjuksköterskor med skuldbeläggande attityder som anser att personer med missbruks- och beroendeproblematik inte förtjänar högkvalitativ vård på lika villkor som alla andra. För lite kunskap skapar osäkra attityder och det anses att det vore bättre om dessa patienter vårdades av specialutbildad personal. Det finns attityder förknippade med jämlikhet, framförallt hos de sjuksköterskor med erfarenhet av missbruks- och beroendevård. Paternalistiska attityder är vanligt förekommande och förknippade med bristande tillit till patienten såväl som för intention att företräda och tillvarata patientens intressen. Missbruk och beroende ses inte alltid som en reell sjukdom. Slutsats: Reflektion och helhetssyn är avgörande för attitydförändring och gagnar därigenom patienten. Patienter med missbruk och beroende har rätt till och är värda vård på samma villkor som alla andra. Det är dags att vi sjuksköterskor tar vårt ansvar och erbjuder detta.

Sammanfattning Bakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor? Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1. Situationer som får sjuksköterskor att uppleva moralisk stress. 2. Konsekvenser till följd av upplevelsen av moralisk stress. I situationer såsom exempelvis när personalbrist råder eller den kompetens som patientvården kräver saknas kan sjuksköterskor uppleva moralisk stress. Sjuksköterskor kan uppleva känslor som maktlöshet, otillräcklighet, frustration och uppgivenhet till följd av den moraliska stressen. Den kan ge konsekvenser för sjuksköterskor både som privatpersoner och yrkesutövare. Slutsats: Moralisk stress är viktig att identifiera då det föreligger en risk att sjuksköterskor skulle kunna drabbas av ohälsa. Dock kan den även generera positiva konsekvenser.Slutsatsen blir att det är viktigt att identifiera och utarbeta strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av moralisk stress. Organisatoriska förändringar kan även behöva ske för att minska uppkomsten av moralisk stress.