Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman. Endast artiklar med hög vetenskaplig kvalité inkluderades. Resultat: Missuppfattningar kring smittvägar påträffades hos sjuksköterskestudenter. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg utbildningen kring HIV/AIDS som bristfällig. Överlag uttrycktes empati och medlidande för patienter med HIV/AIDS men även förekomst av stigmatisering och rädsla påvisades. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter skulle välja att inte vårda patienter med HIV/AIDS om möjligheten fanns. Faktorer som påverka kunskap och attityder både positivt och negativt framkom. Diskussion: Bristfällig kunskap samt attityder påverkar omvårdnadsarbetet. Genom Travelbees omvårdnadsfilosofi påvisas vikten av kunskap samt den egna attitydens betydelse för omvårdnaden. Slutsats: Okunskap är en stor bidragande faktor till bristfälliga attityder. Forskning kring om det förekommer brister i sjuksköterskeutbildningen kring HIV/AIDS behövs för att kunna säkerställa en god vård till dessa patienter. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bör reflektera över den individuella attityden till HIV/AIDS.

Bakgrund: Socialstyrelsen har slagit fast att vårdpersonal tillhör de yrkesgrupper som upplever mest stress på jobbet. Stress kan innebära svårigheter att fatta beslut och leva sig in i andras situation. Sjuksköterskors stress kan därmed få stora konsekvenser för andra personer eftersom det ingår i yrkesrollen att ha ansvar för att patienter får god personcentrerad omvårdnad utifrån vetenskap och riktlinjer samt att vården utförs etiskt och säkert. Syfte: Att beskriva vilka faktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio artiklar varav fem kvantitativa och fem kvalitativa. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för att hitta artiklar. Sökbegreppen var "stress", "work", "nurses", "nursing", "patient safety", "work stress", "stress factors", "work related", "environment", "nurses experiences". De teoretiska utgångspunkterna är det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet miljö samt teorin känsla av sammanhang, KASAM. Artiklarna lästes ett flertal gånger för att hitta gemensamma drag och analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. Resultat: Obalans mellan krav och kontroll orsakar stress liksom faktorer kring organisation och bemanning samt brist på uppskattning och socialt stöd. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån konsensusbegreppet miljö samt Antonovskys hälsomodell känsla av sammanhang, KASAM.

SAMMANFATTNING En akutmottagning är en organisation uppbyggd för att ta hand om den akut sjuka patienten, vårda, stabilisera dennes tillstånd, behandla och bedriva kvalitativ vård i det akuta skedet. En trend ses världen över med ett ökat patientinflöde till våra akutmottagningar, vilket ställer högre krav på organisationen. Crowding är ett uttryck som beskriver en situation på akutmottagningar vilken innebär att antalet patienter överstiger det maximala antal som verksamheten kan hantera. Crowding behöver nödvändigtvis inte enbart vara högt patientantal utan beskrivs även som vårdtyngd, överbeläggning och arbetsbelastning. Befintliga resurser räcker ej till för att möta det ökade behovet av vård. Detta kan leda till ett sämre patientflöde, längre vårdtider på akutmottagning samt högre arbetsbelastning på akutmottagningen. Syfte med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av och vid crowding på akutmottagningen. Den metod som valdes var en litteraturöversikt. Studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Resultatet bygger på 18 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2007- 2017, insamlade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Google Scholar och bearbetade med en integrerad analysmetod. Resultatet påvisade att sjuksköterskornas upplevelse var att crowding gav en påverkan på flera områden. De beskrev en försämrad arbetsmiljö och en högre arbetsbelastning. På grund av tidspress var de tvungna att utföra flera arbetsuppgifter simultant och ha ansvar för flertalet patienter samtidigt. De behövde ständigt omprioritera sina uppgifter och kände att de hade brist på kontroll över situationen under rådande crowding. Även sjuksköterskans egen hälsa blev ansatt när arbetsbelastningen blev för hög. De upplevde även att de inte hade möjlighet att arbeta enligt sjuksköterskans kärnkomptetenser och etiska koder vilket medförde konsekvenser för patienterna. Patientsäkerheten uppfattades hotad. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att crowding är ett komplex dilemma som påverkar sjuksköterskans arbetssituation, hens egen hälsa och välbefinnande samt även får konsekvenser för vården av patienterna på akutmottagningen. Nyckelord: Crowding, Akutsjukvård, Sjuksköterskor, Upplevelse, Patientsäkerhet / ABSTRACT An emergency department is an organization constructed to take care of the acutely ill patient. The work includes stabilizing critically ill patients, treat when possible and conduct qualitative care in the acute phase. All around the world, a trend with an increasing number of patients seeking medical care and number remaining within the emergency departments is noticeable. This increases the demand on the organization. Crowding is an expression which describes a situation in the emergency department and means that the number of patients exceeds the capacity of the department. Crowding isn't necessarily defined only as a high number of patients present at the same time. It can also be described as high workload with a high burden of care. The resources available are not enough to meet the increased demand of care. This can lead to a decrease in patient-flow, an extended length of stay at the emergency department for patients and a higher staff workload. The aim with this study was to illustrate the nurses' experience of crowding in the emergency department. The method of choice was a literature review. Qualitative, quantitative and mixed method studies were all included. The result consists of 18 scientific articles, published 2007-2017, collected from the databases CINAHL Complete, PubMed and Google Scholar and then were processed with an integrated method of analyzis. The result suggests that nurses at the emergency departments experience that crowding affects several areas in and of their work. They described a deterioration in their working environment and a higher workload. Because of time pressure they had to perform several work tasks simultaneously and be responsible for many patients at the same time. During crowding they constantly had to reprioritize their tasks and felt that they had no control over the situation. The wellbeing of the individual nurse also was affected when the workload was high. They experienced poor possibility to perform according to code of conduct and ethical principles of nursing, and this lead to consequences for the patients. The patientsafety was percieved threatened. The conclusion of this literature study is that crowding is a complex dilemma which affects the worksituation of nurses, the health and wellbeing of nurses and it lead to consequences for the care of patients in the emergency department. Keywords: Crowding, Emergency care, Nurse, Experience, Patient safety

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppstår när skillnader finns mellan arbetets krav och den mängd kontroll som varje individ har för att möta dessa krav. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram via PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Två huvudteman framkom, Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors arbete och Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors välbefinnande utanför arbetsplatsen. Åtta respektive sex underteman redovisas under de två huvudteman. Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor negativt både på deras arbete och i deras privatliv. Diskussion: Den arbetsrelaterade stressen får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter, det är av stor vikt att bibehålla hälsa och välbefinnande hos sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor får delta i stressförebyggande åtgärder kan den arbetsrelaterade stressen minskas eller ha mindre påverkan hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kraven och ansvaret på sjuksköterskor ökar ständigt vilket leder till att stressen ökar ytterligare. Det bör forskas mer i hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor och vad konsekvenserna av detta resulterar i för att få en större medvetenhet inom detta problemområde. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Stroke är den näst största orsaken till dödsfall och den tredje största orsaken till funktionshinder i världen. Sjuksköterskan är en viktig del i patientens vårdteam. Sjuksköterskor bör hjälpa patienter som insjuknat i stroke att finna mening samt övervinna sitt lidande, vilket kräver en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som grundar sig i 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl som sedan analyserades och resultatet från artiklarna delades in i kategorier och subkategorier. Resultat: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att samarbeta inom vårdteamet och arbetsförhållande samt bristande kompetens. Patienter som insjuknat i stroke och deras anhöriga hade stort behov av stöd och tid. Sjuksköterskor strävade efter att prestera sitt bästa samt ge den bästa omvårdnaden och rehabiliteringen som är möjligt. Diskussion: Förbättring av kommunikation krävs både inom teamet och till patienter som insjuknat i stroke för att vården ska bli bättre. Mer utbildning kring strokevård upplevdes nödvändigt då sjuksköterskor upplevde osäkerhet samt kunskaps- och kompetensbrist. Slutsats: Genom denna studie kan brister inom strokevården belysas och diskuteras i hälso-och sjukvården som skulle kunna leda till förändringar och förbättringar vilket gynnar vårdkvaliteten och sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

No description available.

Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor har erfarenhet av arbetsrelaterad stress i sitt dagliga arbete, om stressen blir långvarig kan det leda till komplikationer som sömnstörningar och minnessvårigheter. Arbetsgivaren är skyldig att uppmärksamma och motverka arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt att beskriva undersökningsgrupperna i utvalda artiklar. Metod: Beskrivande litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod granskades. Huvudresultat: Resultatet visade att flera sjuksköterskor erfor att brist på personal och begränsat med tid var två betydande anledningarna till arbetsrelaterad stress. Även kommunikationen mellan kollegor och arbetsmiljön var anledningar som påverkade den arbetsrelaterade stressen. Personal och tidsbrist ansågs kunna bero på att sjuksköterskorna utförde flera arbetsuppgifter samtidigt. Flera av deltagarna i utvalda studier hade även erfarenheter av att de utförde arbetsuppgifter som inte ingick i deras roll och ansvarsområde som sjuksköterska. För att förebygga uppkomsten av stress framhölls förkortad arbetstid, vilket på ett positivt sätt påverkade erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Bra relationer till kollegor och att hitta egna copingstrategier för att hantera stressen på arbetet och privat framhölls också som positivt för att minska den arbetsrelaterade stressen. Den metodologiska granskningen visade att det var flest kvinnor i åldern 22 – 61 år som deltog i granskade studier. Slutsats: Personal och tidsbrist har stor påverkan på erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Litteraturstudien visar att förkortad arbetstid är en potentiell lösning på problemet och belyser arbetsgivarens ansvar att aktivt arbeta mot och förebygga uppkomsten av arbetsrelaterad stress.

Barnmisshandel är ett stort globalt problem som påverkar barn eftersom det kan ge svåra följder senare i livet. Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser att möta utsatta barn. Metod: Systematisk litteraturöversikt utgående från fyra frågeställningar. Totalt analyserades 14 artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med barn jobbigt, då det ofta handlade om att möta hela familjen där förövarna även kunde inkluderas. Sjuksköterskor var medvetna om sin anmälningsplikt men upplevde det ändå svårt att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna studie ge en inblick i hur det kan vara att möta barn som utsatts för misshandel. Vilket kan ge vägledning hur sjuksköterskor kan hjälpa barn i den tunga situationen som de befinner sig i.

Bakgrund: Akutsjukvård är en varierande arbetsplats där högt patientflöde, tidsbrist och påfrestande situationer är vanligt förekommande, sjuksköterskor vårdar människor som lider av en kritisk skada eller sjukdom där utgången kan bli fatal. Sjuksköterskan måste ha full kontroll och överblick för alla patienter för att snabbt uppmärksamma om en patients tillstånd försämras. Den ofta stressfulla situationen ställer höga krav på sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor försöker vara tidseffektiva genom att fokusera på den medicinska vården vilket kan leda till att patientens behov av att bli bekräftad och att bli lyssnad till brister i de akuta situationerna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress inom akutsjukvård. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design där tio artiklar användes. En artikel var av kvantitativ ansats och en använde mixed method, de resterande artiklarna var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskorna beskrev hur brister i organisationen medförde högre arbetsbelastning och ledde till att stress upplevdes som oundvikligt inom akutsjukvård. Sjuksköterskorna beskrev arbetsmiljön som oförutsägbar och påfrestande och medförde fysiska såväl som psykiska konsekvenser. Detta till följd av en brist på strategiska verktyg och resurser för att hantera den upplevda stressen. Sjuksköterskorna upplevde att på grund av tidsbrist kände de sig otillräckliga i sitt holistiska arbetssätt och att de under bättre omständigheter hade kunnat ge en bättre omvårdnad till patienterna. Det totala antalet deltagare i studierna var 333 sjuksköterskor och majoriteten var kvinnor i åldrarna 20-62 år. Slutsatser: Genom förbättrade arbetsförhållanden och kunskap om copingstrategier kan vården och hälsan hos sjuksköterskorna förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patienten.

I sjuksköterskans kompetens ingår bland annat kritiskt tänkande, kliniska och tekniska färdigheter och interaktion och kommunikation. Forskare inom området har tagit fram modeller för kunskapsutveckling inom yrket. Sjuksköterskestudenter på de flesta lärosäten i Sverige genomgår den kliniska slutexaminationen, NKSE under sin sista termin innan examen för att säkerställa examensmålen till sjuksköterska. Syftet med studien, var att genom en integrativ litteraturstudie utforska nyutexaminerade sjuksköterskors egenupplevda förmåga att använda sin nyförvärvade kompetens i praktiken. En analys av 10 artiklar genomfördes. En del nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg inte att de fått med sig tillräckligt med kunskap från utbildningen. Några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att exempelvis genomföra vissa omvårdnadsmoment. Det fanns dock de som tyckte att de kunde tillräckligt, och även de som hade en övertro på sin kunskapsnivå. Några nyutexaminerade sjuksköterskor såg ett glapp mellan den idealbild som presenterades under utbildningen och den verklighet man mötte på vårdavdelningarna. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen om nyutexaminerade sjuksköterskors egen syn på sin kompetens öka, vilket kan vara till nytta för studenter, lärosäten och vårdsektorn.