Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter. Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats. Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem. Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande. SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus. METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats. RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor. KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet. / BACKGROUND: Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach. AIM: To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses. METHOD: Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed. RESULT: The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses. CONCLUSION: The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hälsoproblem i samhället. En ökande acceptans bland folket har lett till ett missbruk i många fall. Det återstår fortfarande mycket att diskutera angående detta hälsoproblem, inte minst bland vårdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som användes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Artiklarna som användes var både kvantitativa och kvalitativa. Resultaten visade tre områden; sjuksköterskans attityd gentemot alkohol och alkoholmissbruk, sjuksköterskans kunskap om alkoholmissbruk samt sjuksköterskans rädsla för patientens reaktioner. Alla dessa tre områden påverkar sjuksköterskors möte med personer med alkoholmissbruk. / Overconsumption of alcohol has become a major health issue in society. A growing acceptance among people has led to a misuse of alcohol in many cases. It still remains a lot to discuss about this health issue, not least among health workers. The subject of this literature review was to examine factors that affect nurses encounters with people who abuse alcohol. The method used was a literature review according to Friberg. The articles that were used were both quantitative and qualitative. The results showed three subjects; nurses’ attitude towards alcohol and alcohol abuse, nurses’ knowledge about alcohol abuse and nurses’ fear of patients reactions. All these three subjects affect nurses’ meetings with people who abuse alcohol.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder. Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder. Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar. Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.

No description available.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet. Undersökningen genomfördes i form av en enkätstudie vintern 2001/ våren 2002 på 301 sjuksköterskor vid S:t Görans sjukhus, som är ett privat vinstdrivet sjukhus. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar att den relationsorienterade ledarstilen är viktigast endast för arbetsinlevelsen samt på en interaktionseffekt mellan uppgiftsorienterad och förändringsorienterad ledarstil på sjuksköterskornas arbetstrivsel, där upplevelsen av en hög uppgiftsorienterad- och en hög förändringsorienterad ledarstil gav en högre arbetstrivsel hos sjuksköterskorna, vilket går emot tidigare forskningsresultat.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.