Syftet med studien är att belysa varför några lärare, i årskurs F-3, arbetar med högläsning i undervisningen och hur de motiverar arbetet med högläsningen. För att undersöka studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Utifrån resultatet kan fyra olika syften med högläsning urskiljas: språkutvecklande, kunskapsutvecklande, högläsning i socialt syfte och högläsning i syfte att förmedla skönlitteratur. Resultatet visade även att lärarna främst högläser skönlitteratur och anser att den är viktigast att förmedla till eleverna. En slutsats vi kommit fram till är att högläsningen kan ha olika syften, vilket påverkar elevernas utveckling och lärande på olika sätt.

No description available.

No description available.

The main focus of this study is to describe how, and for what reasons teachers use literature and fiction as a pedagogic tool. A qualitative study was made by interviewing four teachers about their language teaching. Working with fiction as a teaching-aid in school can in many ways be favorable to both teachers and pupils. In terms of children’s language development, research shows that using fiction as an educational tool can stimulate pupils’ well-being as well as their linguistic improvement. Furthermore, reading aloud to children creates opportunities in common learning experiences which can affect the group’s social relations positively. Common dialogues about reading are also a part of the linguistic development, throughout the time children learn from each other in a socio-cultural learning perspective. Teachers who were interviewed in this study seemed to think highly of literature and fiction as an educational tool. The teachers use fiction in various ways and conditions in their classrooms. Though, all of the informants claimed that there was not enough time and room for using literature as much as they wanted to, partly in keeping with the curricula but also in terms of greater administrative reporting. According to the interviewed teachers, the main reason for using fiction in their teaching is to give pupils delightful reading experiences, and additionally, working with fiction has many positive effects on pupils’ general language development.

The aim of this study was to investigate the result of an effort to support reading development and the reading motivation. My approach was an intervention study during four weeks, where intensive reading in a group of three pupils in grade one took place. Individual conversations and group conversations were central methods in combination with different ways of processing the texts. Interviews were conducted with the class teacher and the participating children to see the difference in reading and motivation before and after the project. The result shows that an intensive period with reading fiction books with subsequent conversations and different processing of the text is a useful developing method for decoding, reading comprehension and reading motivation.

No description available.

I uppsatsen görs en kvalitativ textanalys av tre böcker utgivna under 1850-talet. Studien har ett genushistoriskt perspektiv. I böckerna undersöks vilka bilder det finns av manligt och kvinnligt och relationen mellan dessa manligheter och kvinnligheter. Syftet med studien är att synliggöra dessa bilder och relationer. Skönlitteratur behandlar hur författaren tolkar sin egen samtid och de värden och strukturer som fanns. Därav analyseras genusstrukturerna i böckerna i denna uppsats. Undersökningen har baserats på Joan Scotts teori om att genus utspelas på flera nivåer i samhället och R. W. Connells teori och kategorisering av pluraliteten av maskuliniteter. Utefter Scotts och Connells teorier har ett analysschema skapats som använts i studien. Resultatet visar att bilderna av manligt och kvinnligt överlag liknar varandra i böckerna med några mindre variationer. Det finns både normbyggande och normbrytande karaktärer och relationer i böckerna. Det finns hegemonisk femininitet som står över underordnad maskulinitet samtidigt som det finns hegemoniska maskuliniteter som står över den hegemoniska femininiteten. Det finns även män som genom andra attribut eller tillvägagångssätt uppnår värdet av hegemonisk maskulinitet utan att vara hegemonisk maskulinitet och är då antingen marginaliserad eller delaktig. Det finns exempel på femininiteter som är både överordnad och underordnad samtidigt som det finns femininitet som är dubbelt underordnad. Även maskulinitet kan vara dubbelt underordnad, en underordnad maskulinitet som är underordnad både hegemonisk maskulinitet och hegemonisk femininitet. Därav kan det fastslås att kvinnan inte alltid är undertryckt av män och män är inte alltid den som undertrycker i dessa tre klassiker.

<p>Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ”Individ – omvärld och lärande” vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna. De skolor dessa pedagoger arbetar i är av två olika slag. Den ena skolan ligger i en förort till Stockholm och med en hög andel elever med ett annat modersmål än svenska medan de andra skolorna ligger i Stockolms innerstad där elevunderlaget framförallt är elever med svenska som modersmål. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med skönlitteratur i dessa skolor har vi formulerat två övergripande frågeställningar: • Kan vi se några likheter/skillnader mellan pedagogerna i de olika skolorna när det gäller deras förhållningssätt till och attityder om skönlitteratur och dess plats i undervisningen? Denna fråga syftar till det kollektiva, skola kontra skola. • Vilka likheter/skillnader när det gäller arbetssätt mellan de olika pedagogerna kan vi utläsa utifrån de svar vi fått på intervjuerna? Denna fråga syftar till det individuella, pedagog kontra pedagog.</p>

<p>En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod. Istället ville vi undersöka vilken betydelse lärarna ansåg att olika faktorer har för arbetet med skönlitteratur i skolan. Resultat: Vår studie visade att det egna intresset för skönlitteratur är den enskilt största faktorn som lärarna anser påverka användandet av skönlitteraturen i skolan. Den näst största faktorn är närheten till bibliotek. Faktorer som tid, ekonomi, styrdokument och klassrumsmiljön tilldelar lärarna en mindre betydande roll i arbetet med skönlitteratur i skolan.</p>