<p>Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland.</p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i.</p><p> </p><p>För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ”Annat”. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie.</p><p> </p><p>Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier. Det varierar dock hur mycket de demografiska skillnaderna påverkar.</p>

No description available.

<p>I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund.</p><p>Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.</p>

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund. Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet. Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven (1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel. Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs. Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.

No description available.

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland.   Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i.   För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ”Annat”. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie.   Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier. Det varierar dock hur mycket de demografiska skillnaderna påverkar.

I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation. Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän? Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan gjorda undersökningar. Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter motparten och dennes kultur.

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte. Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår. Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats. Analysmetod har varit meningskategorisering där viktiga och relevanta delar ur det transkriberade materialet plockats fram och sammanställts till diagram. Audionomerna tar upp flera målgrupper där kommunikationen är svår och även vilka strategier de använder för att underlätta patientmötet. Flera audionomer verkar se hörselproblematik som den främsta anledningen till bristande kommunikation. Fortsatt forskning krävs dock för att ta reda på om detta beror på att de inte har några problem att handskas med olika kulturer eller om det beror på avsaknad av kunskap inom detta område.