Bakgrund: Underprissättning vid börsintroduktioner är ett väldokumenterat fenomen med flera teoretiska infallsvinklar, men kvarstår fortfarande som ett utav pusslen inom finansiell ekonomi. Underprissättningen, som avser en positiv avkastning efter första handelsdagens slut, skiljer sig i nivå mellan länder och över olika tidsperioder. Formella och informella institutioner är viktiga dimensioner för att förstå företagens och investerarnas strategier, vilket gör att den institutionella miljön även kan förväntas förklara skillnader i underprissättningsnivån. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur formella och informella institutioner kan förklara variationen i underprissättningsnivån mellan länder. Metod: Studien följer ett kvantitativt förhållningssätt där 16 hypoteser deduceras. Dessa hypoteser består av olika formella och informella institutionella faktorer som förväntas påverka underprissättningsnivån. Det empiriska materialet består av 6993 börsintroduktioner för perioden mellan 2006 och 2014 och utgör data från 25 länder med olika institutionella karaktärsdrag. Korrelationer undersöks genom en korrelationsmatris medan sambanden analyseras med hjälp av multipla regressioner. Resultat: Resultaten visar att den institutionella miljön har en signifikant påverkan på underprissättningsnivån. En högre kvalité på de formella institutionerna minskar underprissättningsgraden, främst som en följd av att problemen med informationsasymmetrier reduceras. Graden av underprissättning påverkas också av skillnader i informella institutioner där olika kulturella miljöer och normer framhäver skilda beteenden hos börsintroduktionens inblandade parter. / Background: IPO underpricing is a well-documented phenomenon with several theoretical approaches, but it is still one of the puzzles within financial economics. Underpricing, which refers to a positive return after the first day of trade, differ in level between countries and over time. Formal and informal institutions are important dimensions to understand the strategies used within businesses and by investors, which allows the institutional environment to also explain the variations in the level of underpricing. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how formal and informal institutions can explain the variation in level of underpricing between countries. Method: The study follows a quantitative research approach where 16 hypotheses are derived. These hypotheses consist of different formal and informal institutional factors which are expected to explain the differences in the level of underpricing. The empirical data consists of 6993 IPOs between the period of 2006 and 2014 and represents 25 countries with different institutional characteristics. The correlations between the variables are examined in a correlation matrix while the relationships are analyzed by the use of multiple regressions. Conclusions: The results show that the institutional environment has a significant impact on the level of underpricing. A higher quality in the formal institutions reduces the level of underpricing, mainly because of reduced problems with information asymmetry. The level of underpricing is also affected by differences in informal institutions, where different cultural environments and values emphasize different behaviors of the IPO involved parties.

<p>Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.</p>

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand. Avsikten var även att se hur de svenska medarbetarna valde att hantera dessa kulturella skillnader samt vilka konsekvenser kulturella skillnader kunde få för organisationen. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Resultatet visade att de svenska medarbetarna upplevde att det fanns kulturella skillnader mellan Thailand och Sverige och de mest framträdande var: hövlighet, gemenskap, tappa ansiktet och hierarki. De svenska medarbetarna hanterade kulturella skillnader genom att försöka anpassa sig samt skaffa sig kunskap om den thailändska kulturen. De konsekvenser som kulturella skillnader kunde få för organisationen var gruppering mellan den thailändska och svenska personalen samt missförstånd på grund av kommunikationsproblem. Resultatet visade även att det fanns flera situationer inom den kulturella skillnaden tappa ansiktet som kunde skapa frustration hos respondenterna vilket i sin tur kunde leda till konflikter på arbetsplatsen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ”Senorama” och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet. Även om virtuell verklighet inte är något nytt, är det först nu, det senaste årtiondet, som det har vuxit väldigt stort. Virtuella miljöer ger oss möjlighet att vara på ställen där vi aldrig skulle kunna vara eller våga befinna oss på, träffa och prata med människor som vi annars inte skulle våga göra, umgås och ha en trevlig stund genom ett parti schack. Med många fördelar finns det dock en del nackdelar som virtuella miljöer har fört med sig. En av dessa är missbruk som kan uppstå i form av bland annat spelberoende. Bland ungdomar och även vuxna, finns även risken för övervikt då de väljer att sitta hemma och underhålla sig med virtuella miljöer istället för att vara fysiskt aktiva.Studien är utav deskriptiv karaktär med frågeställningen kring huvudsakliga motiv för användning av virtuella miljöer. Rapportens syfte avser att undersöka, beskriva och försöka förstå de rådande förhållandena mellan användarna i olika åldrar och området virtuella miljöer. För att få en övergripande bild av problemområdet förekommer även explorativa inslag. Vidare är studien genomförd med hjälp av frågeformulär vilket tyder på att den är utav kvantitativ karaktär där positivismen har tillämpats som förhållningssätt. Detta tyder även på att endast en övergripande förståelse söks i undersökningen. Som metodanstats kännetecknas undersökningen av en induktiv ansats.Empirisk data har insamlats med hjälp av enkäter i form av frågeformulär där 100 respondenter har besvarat frågorna. För analys och framställning av resultat har två ledande program inom statistik används. Resultat som framställts utifrån empirin har lyckats belysa det huvudsakliga motivet för användning av virtuella miljöer. Enkätundersökningen visar att 80 % av de 100 respondenter använder virtuella miljöer för underhållning. Resultaten har även visat likheter och skillnader vid användning av virtuella miljöer mellan olika åldrar bland respondenterna där den största likheten återigen var underhållning. Andra aspekter som tas upp i undersökningen är olika genrer av spel som finns inom virtuella miljöer och spelens popularitet. Undersökningen i allmänt har visat att 69 % av respondenterna använder virtuella miljöer varje eller nästan varje dag. 72 % av alla respondenter sitter med virtuella miljöer mellan 1 – 3 timmar per dag.

Den här kandidatuppsatsen behandlar företagsförvärv i sin helhet, med integrationsfasen i fokus.Ett företag som vill vara konkurrenskraftig på dagens dynamiska och intensiva marknader måste överväga företagsförvärv som en del av sin långsiktiga strategiska planering för att kunna uppnå sina mål.Att växa genom företagsförvärv ger många fördelar bl. a. snabbare tillväxthastighet jämfört med enbart organisk tillväxt, den egna organisationen växer och konkurrenternas marknadsandelar krymper.Det är dock inte oproblematiskt att använda sig av företagsförvärv som tillväxtstrategi.Många studier visar att risken är stor att ett företagsförvärv inte lever upp till förväntade resultat som förvärvsorganisation hade i samband med uppköpet.Företagsförvärv omfattar många komplexa delprocesser som kräver en genomtänkt planering och uppföljning.Dock är det en del i förvärvsprocessen som enligt många teoretiker spelar avgörande roll för förvärvets framgång. Den delen av förvärvsprocessen kallas för integrationsfasen och djupet i den här uppsatsen kommer att handla om den fysiska integreringen i samband att Alfa köpte upp Beta.Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad förståelse för förvärvsprocessen samt ge en överskådlig bild för hur en förvärvsprocess lämpas i teorin och praktik. Det skall även vara ett verktyg för företaget Alfa vid eventuella framtida företagsförvärv.Studie är av kvalitativ karaktär och byggs på interaktion mellan litteraturstudier inom ämnet företagsförvärv och empirisk data som hämtades in huvudsakligen med hjälp av intervjuer med korrespondenter som jobbar eller har jobbat inom Alfas organisation. I uppbyggnaden av den empiriska berättelse använde jag mig även av egna observationer på Alfas anställda då jag som uppsatsens författare var anställd inom organisationen.Min uppsats kan varken utgå ifrån ren deduktiv, induktiv eller abduktiv vetenskapligansats, därför blev min undersökningsmetod aktionsforskning som förespråkar att forskaren är anställde på undersökningsobjektet på grund av bättre access till nödvändig data.Då uppsatsen syfte är att öka förståelse för förvärvsprocessen utgår jag ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.Efter utförd analys på det samlade empiriska materialet med hjälp av den etablerade forskningen inom ämnet företagsförvärv kom jag fram till samma slutsats som Alfas företagsledning.Alfas förvärv av Beta levde inte upp till det önskade resultatet som Alfas ledning och ägare hoppades på när de genomförde transaktionen.Jag är av den uppfattningen att önskade resultat uteblev på grund av bristfällig kommunikation så väl internt som externt, vissa förhastade och ogenomtänkta beslut från Alfas ledning, underskattning av kulturella skillnader och sist men inte minst avsaknad av integrationsmanager. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p><p><strong>Uppsatsens titel: </strong>Två kulturer under ett tak. Franchising – IKEA, en fallstudie</p><p><strong>Kurs: </strong>EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong>  Codine Assaad och Ulrika Mauricci</p><p><strong>Handledare: </strong>Björn Johansson</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p><strong>Metod: </strong>De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p><strong>Modeller: </strong>De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p> Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p> Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p> Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.</p><p>Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning. Kunskapsöverföring och informationshantering är viktigt för alla parter och det kan vara svårt att känna till vilka problem som egentligen kan uppstå genom dessa överföringar.</p><p>För att genomföra uppsatsen har författarna valt att utföra en fältundersökning på plats i staden Qingdao som är belägen på Kinas östkust. Undersökningen omfattar sju företag varav sex är stora välkända svenska företag.</p><p>Uppsatsens resultat visade att det var olika överföringsmetoder som användes och att kinesers och svenskars sätt att reagera över informationen är väldigt varierande. De svenska företagen står inför en utmaning hur de ska betänka de nya värderingssystemen och hur de påverkar kunskapen i form av fakta som ska tas emot av de nya medarbetarna. Dessa fakta är lätt att sprida, men att få samsyn i hur man tolkar detta krävs även att uppfattningarna, det vill säga tolkningen är den samma och det kan uppnås genom att sprida företagskulturen.</p><p>Författarna ville även utreda vilken informationshantering som var mest effektiv. Det fanns många metoder som var effektiva på olika sätt men respondenterna uppskattade personliga möten i stor utsträckning eftersom de anser att det är väldigt viktigt med personliga relationer. Författarna kan konstatera att flera problem uppstår i och med de kulturella skillnaderna och att det grundläggande problemet är att försöka förstå motpartens kultur.</p>

<p>Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.</p><p>Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.  </p><p>Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.</p>