Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen. Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnad Resultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande. Studien visade att en känsla av otillräcklighet hos vårdpersonalen förekom i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Erfarenheter av kommunikationsproblem visade sig. Det fanns även idéer om hur vårdpersonalen kan underlätta det vårdande mötet med patienter med invandrarbakgrund. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund bör vårdpersonalen se individen och inte bara kulturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?).

No description available.

Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur journalister i Sundsvall själva ser på problemet som tidigare undersökningar och studier visar, att invandrare och muslimer framställs negativt av media. Vi har genomfört samtalsintervjuer samt analyserat redaktionernas policydokument och med hjälp av dessa har vi kommit fram till att Sundsvalls tre redaktioner inte är representativa gentemot sin publik, att redaktionerna saknar kontakter och språkkunskap gentemot invandrarna i staden. Samt att de även saknar tillräcklig kunskap om det nya svenska folkets kultur och traditioner något som gör att deras rapportering av minoriteten ger en negativ bild.

Matematik är ett viktigt ämne som genomsyrar mycket av verksamheten i skolan. Det är ett ämne som kräver förförståelse, inte bara av siffror, utan även text och språk. Denna förförståelse är något som skiljer sig mellan elever beroende på livssituation och social bakgrund. Sociala och socioekonomiska skillnader har visat sig påverka elevers matematikinlärning. Denna studie syftar till att se hur sociala skillnader påverkar elevers matematikinlärning. Genom en systematisk litteraturstudie har studier kring syftet bearbetats och genom uppdelning av sociala skillnader kunde svar urskiljas. Två skillnader, socioekonomiska aspekter och hemförhållanden, blev centrala och viktiga för resultatet. Det framkom att vilken social bakgrund och livssituation en elev har påverkar vilka förutsättningar eleven lär matematik.

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger upplever att det förekommer skillnader i barns lek inomhusmiljön respektive utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Detta har skett genom att pedagoger blivit intervjuade kring deras syn på barns lek i dessa två miljöer ur ett genusperspektiv. Upplever pedagogerna några skillnader i barns lek inomhus gentemot utomhus? Pedagogernas upplevelser av dessa skillnader är centralt i studien. Syftet är också att bidra med mera kunskap kring hur pedagoger ser lek i olika miljöer i förhållande till genus. Studien visar att pedagogerna upplever att det finns skillnader i hur, vad och med vem barn leker med i olika miljöer. Generellt sett anser pedagogerna att inomhusmiljön segregerar barns lek till en mera könsuppdelande lek, där flickor leker på ett vis och pojkar på ett annat vis. Det beskrivs också hur utomhusmiljön i kontrast till detta öppnar upp för en mera gränsöverskridande och normbrytande lek där flickor och pojkar leker mera blandat över könsgränserna. Denna gränsöverskridare lek över könsgränserna relaterar pedagogerna till bland annat utemiljöns ofta större ytor och den större mängden dynamiska och könsneutrala material.

<p>Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.</p>

<p>I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande</p><p>kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa</p><p>skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och</p><p>beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation.</p><p>Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli</p><p>en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående</p><p>insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika</p><p>viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur</p><p>och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän?</p><p>Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin</p><p>grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med</p><p>svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts</p><p>och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om</p><p>respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan</p><p>gjorda undersökningar.</p><p>Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara</p><p>ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper</p><p>som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar</p><p>också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter</p><p>motparten och dennes kultur.</p>

<p>Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa</p><p>generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella</p><p>faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett</p><p>universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.</p><p>Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven</p><p>(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power</p><p>Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.</p><p>Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela</p><p>studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var</p><p>slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens</p><p>standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående</p><p>kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de</p><p>båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella</p><p>faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs.</p><p>Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå</p><p>och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda</p><p>anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att</p><p>kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna</p><p>som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers</p><p>personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.</p>