Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka. Risken att börja röka var högre bland vissa flickor än andra, exempelvis visade låg socioekonomisk status, verklig eller inbillad övervikt och vänner eller anhöriga som rökte fick ökad risk att börja röka. Sätts rätt prevention in kunde dock risken att börja röka minska för tonårsflickor. Slutsats: Flickors rökbeteende har ökat i Sverige. Anledningarna till att börja röka är olika men vissa faktorer kan öka risken för att börja röka. Preventiva åtgärder bör särskilt riktas till dessa faktorer. Sjuksköteskan behöver förstå värdet av att planera och individualisera prevention utifrån flickornas egna behov och att det är viktigt ju tidigare man uppmärksammar dessa problem.

<p>Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskan bör bygga upp en relation med patienten då hon med hjälp av denna relation har störst möjlighet att uppmärksamma en depression vilket gör att hon kan minska onödigt lidande. Men Sjuksköterskor har ofta inte tillräckligt med kunskap om vad en depression innebär och vad de bör uppmärksamma hos olika människor då symtomen varierar sig mellan kön och åldersgrupper, vilket orsakar att många depressioner förblir oupptäckta och obehandlade.</p> / <p>Depression is one of the most common diseases in the world. The symptom of depression are often different among older people and younger and among women and men which often complicate nurses ability to detect depression and may lead to several undetected and untreated depressions that may cause unnecessary suffering to the patient and their relative’s.</p><p>The aim of this study is to discribe the importance of the nurse’s knowledge of symtoms and riskfactors of depression in the meeting with the patients. The question at issue was: Why does the nurse need to gain more knowledge about depression and what do she / he need to gain more knowledge about. The method which is used is literary review and the results consist of twenty three articles. The result of this study shows that the nurse’s should build a relationship with the patient, which give them the opportunity to detect depressions and reduce unnecessary suffering. But nurse’s often does not have enough knowledge about what depression is and what they should notice because the symptoms vary between the genders and age which may cause several depressions remain undetected and untreated.</p>

<p>Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.</p><p>Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns. Pojkar föredrar abstrakt problemlösning medan flickorna presterar bättre vid interaktion med spel där det förekommer beräkningsdelar. Flickorna visade sig även vara mer intresserade av berättelsetemat i spelen än vad pojkarna var. Pojkarna uppfattade snarare detta som ett störande moment och ville istället fokusera på uppgifterna.</p>

<p>Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;</p><p>Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?</p><p>Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?</p><p>Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.</p>

Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller   Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten.   Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen. Att ta vara på barns intressen när man planerar verksamheten som sker i naturen utifrån antal arbetade år i förskolan kan man se att de som arbetat mindre än 20 år tar mer tillvara på barns intressen än de som arbetat 21 år eller längre. / The aim of this study is to get a greater understanding of the realities of how preschool assignments are written in the curriculum.   The study is based on a survey where preschool teachers, childcare workers and other personnel have participated. However, I have chosen to use preschool teachers' responses to the survey.   The study shows that the majority of preschool teachers visiting nature sometimes regardless of the preschool teachers age. The activities that typically occur in the natural environment are "free play" and motor activities. There are also elements of example gardening and storytelling of fairy tales. Preschool teachers perception of one's own team's expertise in science is that, the majority of preschool teachers believe their employees have enough knowledge to conduct a meaningful area in nature. To take advantage of children's interests when planning activities that occur in nature based on number of years worked in preschool, one can see that those who worked less than 20 years taking more advantage of children's interests than those who worked 21 years or more. / Emilie Fröman

No description available.

Stockholms Universitet, Instutitionen för journalistik, medier och kommunikation JMK, Karlavägen 104 Box 27 861, 115 93 STOCKHOLM Tel: 08-16 20 00 Titel: CCTV och Al Jazeera – likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen   Title: CCTV and Al Jazeera –similarities and differences in the international news programs Författare: Hanna Strid, hanna.strid@gmail.com, Marta Kaszuba, marta.kaszuba@hotmail.com. Handledare: Christian Christensen C-uppsats Höstterminen 2013 This essay aims to identify what similarities and differences there are between news broadcastings from Chinese CCTV and Al Jazeera English which has its national headquarters in Qatar. When national channels broadcasts internationally, it is interesting to see what they choose to convey as that day's news flow and how to represent their country. It can depend on many different things such as structures of media ownership in the country and cultural context. The research methods used have been empirical studies and comparative analysis of a total of ten broadcasts of the largest daily newscasts on both channels, both news programmes are called the News Hour. All the news we have watched during the work with this essay we have studied according to Kieth Selby and Ron Cowdery's method of analysis presented in How to Study Television, this gives the essay a high grade of validity. The method has helped us to divide the empirical data into smaller components in order to make it easier to compare them. As a theoretical background we have used Stuart Hall's representation theory and his thoughts on the concept of culture. The theory is applied to verify the empirical data which is compiled in analysis chapter, and the results are discussed. In summary, we have found many similarities and differences between the programs and concluded that the news can never be objective without constantly being created by someone with an underlying idea of ​​the material transmitted. This can be done in many ways, both with a neutral ambition as of Al Jazeera English or on CCTV which often focus on their own country's positive sides and deeds.   Keywords: CCTV, Al Jazeera English, similarities, differences, news flow, national, international, broadcasts, representation, representation theory

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns kulturella aspekter i boken Ronja rövardotter som har orsakat problem i översättningsarbetet till spanska. Vilka strategier har översättaren använt för att lösa dessa? Finns det ingrepp från översättarens sida som har påverkat bokens karaktär? Är dessa ingrepp typiska för översättning av barnlitteratur? Dels belyser studien barnlitteraturöversättningen som genre och forskningsområde, dels analyseras Ronja rövardotter utifrån en kategorisering av vanligt förekommande strategier för att anpassa den översatta texten efter den nya kulturella kontexten. Resultatet pekar på att det är främst i kategorierna humor och socialt liv som översättningen skiljer sig från orginaltexten. Konsekvenserna blir ett mindre grovt språkbruk. Nedtonade känsloyttringar, speciellt gällande Mattis, Ronjas pappa och rövarhövding. Rövarna parodieras inte såsom de gör i orginaltexten och framstår därför inte som lika fjantiga och barnsliga. De typiska, upprepande fraser som förknippas med historien har försvunnit i den spanska versionen för att anpassas till gällande textnormer hos den nya målgruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt facklitteratur avsedd för lärare och lärarstudenter i ämnet svenska som andraspråk reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med stöd i framför allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom ämnet andraspråksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom förmedlingen av en statisk kultursyn, förenklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats är att detta riskerar att få kontraproduktiva konsekvenser för andraspråksundervisningen och att lärare i svenska som andraspråk behöver ett medvetet kritiskt förhållningssätt i sin hela förståelse av ämnet.