Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.

Syftet med studien är att se om läs- och skrivinlärning skiljer sig mellan pojkar och flickor. Om det skiljer sig, vad kan det bero på? Undersökningen bygger på intervjuer med specialpedagoger på fyra olika skolor i Skåne.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. På vilket sätt uppmärksammar specialpedagogerna barn med koncentrationssvårigheter och vilken hjälp får dessa barn. Vilka likheter och skillnader finns mellan förskolan och skolans tidigare år vad gäller specialpedagogernas syn på barn med koncentrationssvårigheter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur som belyser synen på barn med koncentrationssvårigheter. Genom att intervjua tio specialpedagoger ville vi se vilka likheter och olikheter det fanns mellan förskolan och skolans tidigare år. Vi valde att fördela intervjuerna jämt mellan förskola och skola för att kunna jämföra specialpedagogernas uppfattningar.Intervjuresultatet visar att specialpedagogerna har en gemensam uppfattning om vilka barn som har koncentrationssvårigheter. Insatserna varierar dock beroende på om specialpedagogerna arbetar i förskolan eller skolans tidigare år. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolans insatser handlar om barn i svårigheter och att skolans insatser i större utsträckning handlar om barn med svårigheter.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation.Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor. / What I wanted to achieve with this essay was to gain insight into parent´s perception of their child´s math homework and how they deal with math homework at home. In a quantitative study, conducted in a small village in South of Sweden, I broadly got to know that about a third of parents would like to see a school without homework while another third certainly do not want a school without homework. A third smaller group has many opinions that I categorized into six groups but neither of them express yes or no to homework. I also found out that two thirds of the parents sometime, more or less, experienced a messy homework situation. The essay also discusses international and Swedish research on homework, those who are for and against with a focus on mathematics. I also deal with Vygotsky´s view of learning, socio-economic differences and math problems related to homework.

As automation continues to revolutionize the accounting industry, it is imperative to gain insights into how accounting firms are responding and adapting to this transformation. Additionally, it is crucial to understand how tasks are evolving and the corresponding changes in required competencies due to this adaptation.  This study explores the ways in which accounting firms are adjusting to automation. It begins by highlighting the necessity of the study and providing a comprehensive overview of prior research conducted in this field. The theoretical framework employed encompasses role theory and role transition theory, which help elucidate the impact of automation on work tasks.  The study is primarily qualitative in nature, employing semi-structured interviews as the data collection method. Ten participants from various accounting firms were involved in these interviews, enabling the capturing of their experiences and perspectives on the integration of automation into their workflows. The interviews shed light on the challenges associated with automation and the strategies employed to optimize its benefits. The findings are presented in a cohesive narrative, providing an integrated view of how these companies are incorporating automation.  The conclusion of the study elucidates the transformative effects of automation on accounting firms and how they have adapted to these changes. It delves into the specific skills that are in high demand and outlines the alterations in tasks and roles. Furthermore, it identifies two distinct strategies adopted by companies to adapt to automation. One strategy involves shifting the business focus towards consulting, while the other concentrates on expanding the client base and offering traditional accounting services.

Sverige kan idag ses som ett mångkulturellt samhälle, där svenska förskolor kan uppfattas som att de har mångkulturella barngrupper, eftersom barn inte alltför sällan har olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Barn får i och med det tidigt ta del av en kulturell mötesplats och kulturell mångfald. Det är i barns olika tankesätt och viljor som missförstånd kan skapas (Johansson & Emilson, 2016). De olika tankesätten och viljorna kan grunda sig i att barn har olika levnadsförhållanden och kulturer. Studien syftar därmed till att belysa förskollärares arbete med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter. För att besvara syftet har studien utgått från en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens teoretiska referensram har varit bredare för att studien utforskar olika forskningsfält och fokus har lagts på en interkulturell pedagogisk kompetens, ett interkulturellt perspektiv, medlings- och upphörandestrategier samt konfliktpyramiden. Resultatet visar att förskollärare arbetar med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter på olika sätt. Främst visar resultatet att förskollärare har olika uppfattningar om mångfaldsuppdraget som gör att de har olika inställningar till arbetet med kulturella skillnader och likheter. Vidare visade resultatet att grunden för arbetet med konflikthantering innefattade ett relationellt förhållningssätt och ett förebyggande arbete. När det sedan uppstod konflikter hanterade förskollärare dem genom att använda sig av medlings-och upphörandestrategier samt genom att inta ett professionellt förhållningssätt.

I Sverige är barnhälsovården en del av hälso-och sjukvården med syfte att främja och stärka barnet- och familjens möjligheter till bättre hälsa. Eftersom befolkningen i hela landet blir alltmer mångfaldig som ett resultat av fortsatt invandring, kommer distriktssköterskan inom barnhälsovården att bemöta olika konstellationer av familjer med olika kulturella bakgrunder. Många av familjerna talar ingen svenska, vilket är en stor kommunikativ barriär för distriktssköterskan. Ouppmärksamhet kring språkbarriärer kan leda till dålig kommunikation mellan distriktssköterska och familjen, vilket kan orsaka ogynnsamma vårdrelaterade problem. Syftet var att beskriva distriktssköterskans attityder till och upplevelse av att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården. I litteraturöversikten användes en integrativ design av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Till den insamlade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) som analysmodell för att identifiera, analysera och redogöra mönster och teman. I resultatet identifierades tre huvudteman: När språket blir en utmaning, känslor av otillräcklighet och stödet som gör skillnad. Det framkom ur dessa teman i resultatet att distriktssköterskan utmanades för olika hinder och svårigheter vid språkbarriärer. Vården blev mer komplicerad för familjerna och vårdkvaliteten samt familjens hälsa kunde påverkas negativt. I resultatdiskussionen problematiserades vikten av fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan som vårdpersonal och familjen samt vad konsekvensen av optimal kommunikation hade för betydelse för en god familjecentrerad vård. I slutsatsen visade att brist på ett gemensamt språk kunde leda till missförstånd mellan distriktssköterskan och familjen, där distriktsköterskan försökte hitta på olika lösningar i mötet såsom att använda sig av professionella tolk och olika kommunikationsverktyg för att överbrygga språkbarriärer.

Bakgrund: Riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar bland annat högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Bristande kunskap om riskfaktorer för män och kvinnor leder till en sämre primär prevention och onödig lidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och åtgärda ohälsotillstånd som kan leda till hjärtinfarkt samt stödja individen utifrån behov.  Syftet: Syftet är att beskriva skillnader och likheter i förhållande till riskfaktorer hos vuxna män och kvinnor kopplat till hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: Rökning, diabetes, hypertoni, BMI & omfång, lipidrubbingar och övriga riskfaktorer. Diabetes och rökning var utmärkande i resultatet och hade störst påverkan hos kvinnor. Hypertoni, BMI & omfång visade att 50% av artiklarna hade samma påverkan mellan båda könen och 50% visade att kvinnor hade ökad risk för att få hjärtinfarkt.  Slutsats: Den allmänna litteraturöversikten presenterade skillnader och likheter mellan män och kvinnor i förhållande till hjärtinfarkt. Kvinnor hade en ökad risk vid rökning, diabetes, medan män främst hade en ökad risk av lipidrubbningar för att utveckla hjärtinfarkt. Både hypertoni och fetma presenterades som gemensamma riskfaktorer, men presenterade entydiga resultat, därav behovet av ytterligare forskning.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn. / Background: Socioeconomic differences influence the risk of unhealthy behavior, like the diet, among other things. Children’s habits are of extra importance, since future habits are established during childhood.Aim: To describe the differences in children’s diet due to socioeconomic background. Method: Integrative literature review. The results of ten scientific articles were summarized by searching for recurring topics, which were turned into themes.Results: Socioeconomic background, the parents’ income and the parents’ education affected the children’s diet and meal patterns. Low socioeconomic status were usually connected to more unhealthy foods, smaller amounts of healthy foods and irregular meal patterns. Conclusion: More studies of children’s diets due to socioeconomic background should be conducted to get better insight into the reasons for these differences. This should be done so that interventions aimed at closing the gaps of inequity between children in different socioeconomic groups can be implemented.

An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural. / Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.