Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.

Uppsatsens titel: Två kulturer under ett tak. Franchising – IKEA, en fallstudie Kurs: EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare:  Codine Assaad och Ulrika Mauricci Handledare: Björn Johansson Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen. Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna. Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control. Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.

Abstrakt Bakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.    Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur. Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval. Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa leder till en påverkan på affärsrelationen gällande kommunikation, affärsbeslut och samarbete. Vi har även kommit fram till att guanxi kan påverka svenska företags affärsrelation med kinesiska.

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken. Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk. Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga. Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning. / Background: Accounting regulations for unlisted companies in Sweden is changing. There is a draft for new accounting rules for unlisted companies. Through the definition of a small company in the Swedish Annual Accounting Act, 97 percent of Swedish companies will have the possibility to choose between K2 and K3. The market demands a better understanding of differences between the regulations. Aim: Identify significant differences between K2 and K3, in order to examine which of these differences that is the most important factors for companies in their selection of rules. Method: A qualitative study has been conducted in which interviews and responses were used as data collection. A sampling method was used to identify distinct differences between the K2 and K3. These differences have been the basis for examining the significant differences as well. Analysis and conclusion: Differences between K2 and K3 that are significant in the choice of the firm have been identified in five areas. These differences will therefore affect the firms’ choice between K2 and K3. The reason is that they are a part of an assessment of the company’s overall needs of complexity in their accounting.

No description available.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av två vampyrkaraktärer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrån Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förändringar i skildringarna av vampyrkaraktärerna genom att jämföra hur dem skildras när det gäller utseende, liv samt beteende och handling och därefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktärerna emellan utifrån dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen på närläsning av romanerna eftersom jag endast ägnar mig åt att studera hur vampyrkaraktärerna skildras. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader när det gäller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förändrats, gått förlorade och likaledes bevarats när det gäller skildringarna av Edward som humanvampyr.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag. Resultatet visar att flertalet lärare anser att de undervisar olika beroende på elevernas programtillhörighet. Det visar vilka skillnader lärare upplever och visar även på vissa bakomliggande faktorer lärare anser vara orsak till dessa skillnader. En kort reflektion vad den kommande reformen GY 2011 kan ha för påverkan på det som lärare har upplevt i det här arbetet, avslutar uppsatsen.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.

Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag. Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.   Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.