Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för hur ledare främjar god kommunikation för att stärka laganda inom en mångkulturell arbetsgrupp. Metod: Metoden som används utgår från en ontologisk ståndpunkt i konstruktionismen och byggs även på en epistemologi i hermeneutiken. Det är en kvalitativ undersökning som genomförs genom triangulering med semistrukturerade intervjuer, deltagande observation och textanalys. Den insamlade datan från intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och datan från den deltagande observationen analyseras under tiden som observationen genomförs.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare använder transformerande och karismatiskt ledarskap för att stärka kommunikation och främja laganda i mångkulturella arbetsgrupper. Det går däremot inte att urskilja en specifik ledarskapsstil som är optimal. Däremot dras slutsatsen att lagledare neutraliserar socialiseringsproblematiken genom direkt kommunikation av interpersonella föreställningar och principer för att på så sätt främja sammanhållningen i den mångkulturella arbetsgruppen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om hur kommunikation kan hanteras av en ledare inom mångkulturella arbetsgrupper för att stärka laganda. Vidare har vi också funnit argument för att det finns en aspekt av kommunikationens roll för främjande av laganda som varit något dold inom den tidigare teorin. Begränsningar och förslag till framtida forskning: Som vidare forskning bör det genomföras studier med djupare undersökning av ledarskapsstilarna för att tydligare kunna framställa ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens funktion. I denna studie har vi, baserat på lagledarnas självuppfattning, dragit slutsats om vilka ledarskapsstilar som influerar lagledaren och följaktligen inte gjort en fullständig kategorisering.

Trots ett stort fokus på säkerheten inom Sveriges byggföretag, är det tre gånger så stor risk att råka ut för en allvarlig olycka på en byggarbetsplats jämfört med andra branscher. Att hyra in utstationerad arbetskraft är idag vanligt i byggbranschen och visar inte någon tendens till att avta. De största utmaningarna på en arbetsplats med utstationerad arbetskraft är kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader, enligt tidigare studier. Studiens syfte är därför att undersöka hur dessa utmaningar påverkar byggarbetsplatsens säkerhet. Vad för metoder som används för att övervinna dessa, vilka brister som finns i metoderna och vilka förbättringsmöjligheter det finns för säkerhetsarbetet med utstationerad arbetskraft.  I studien har en kvalitativ metod använts, där semistrukturerade intervjuer med arbetsledningen på Skanska har utförts. Genom en tematisk analys har följande frågeställningar besvarats 1. Hur påverkas säkerheten på en byggarbetsplats på grund av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader vid utstationerad arbetskraft; 2. Vilka metoder använder sig ledningen av på plats för att säkerställa att ett säkert arbete utförs vid utstationerad arbetskraft, och vilka brister finns det i metoderna; 3. Vilka förbättringsmöjligheter finns det för säkerhetsarbetet vid utstationerad arbetskraft.  Resultatet från intervjuerna och den insamlade teorin analyserades och genererade i fyra teman: 1. Språkkunskaper och kommunikationsvägar ställer till med problem; 2. Kulturella skillnader och hierarkiska nivåer påverkar säkerhetsarbetet; 3. Standardiserade metoder anses som bäst lämpliga; 4. Långsiktiga lösningar hade förbättrat säkerhetsarbetet.  Kommunikationssvårigheter påverkar säkerheten negativt. Det är främst språkbristen hos den utstationerade arbetskraften som det grundar sig i. Språkbristen leder till att det kan uppstå missförstånd som försämrar säkerheten på byggarbetsplatsen. De kulturella skillnaderna påverkar däremot säkerheten både positivt och negativt. Den utstationerade arbetskraften gör oftast exakt det som de blivit tillsagda att göra, vilket medför att de följer de säkerhetsregler och krav som finns på byggarbetsplatsen. Men de tar däremot inga egna initiativ eller säger ifrån, gällande om ett moment inte kan utföras riskfritt, vilket påverkar säkerheten negativt. På grund av olika risktänkt och med ett fokus på att producera hos den utstationerade arbetskraften, påverkas också säkerheten negativt. Man vill ha kvar de positiva påverkningarna på säkerheten, men vill hitta lösningar för att kringgå de negativa påverkningarna på säkerheten. Metoderna som bäst lämpar sig är de standardiserade metoderna, dessa i sig är inte bristfälliga, men kan behöva tillämpas beroende på arbetskraft. Att arbeta bort kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader som påverkas säkerheten negativt leder till ett bättre säkerhetsarbete. Förbättringen för säkerhetsarbetet anses vara möjlig genom ett långsiktigt samarbete med den utstationerade arbetskraften. Studien belyser flera möjliga metoder för att underlätta utmaningarna som uppstår med utstationerad arbetskraft, men även områden som kräver vidare forskning.

Studiens syfte är att belysa hur lärare uppfattar, resonerar och förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Studiens syfte är vidare att undersöka och finna bakomliggande orsaker och faktorer till dessa resultatskillnader.  Vår huvudfrågeställning är följande: • Hur uppfattar och resonerar lärare kring resultatskillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik i grundskolans F-3? Våra underfrågor är följande: • Vilka orsaker och faktorer ligger bakom denna resultatskillnad? • Kan man finna stereotypa uttryck, uppfattningar och fördomar i lärarnas utsagor? • Kan man finna att resultatskillnader beror på biologiska/psykologiska eller sociokulturella förklaringar i lärarnas utsagor? Vi har i denna studie, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar och resonerar kring skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Detta genomfördes via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare. Studiens resultat visar på lärarnas både samstämmiga och skilda uppfattningar gällande skillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik. De förklaringar som utifrån intervjuerna synliggjordes avseende könsskillnader i matematikämnet var biologiska/psykologiska och sociokulturella förklaringar. Dessa två huvudperspektiv visar på innehåll av fördomar och stereotypa uppfattningar som kulturen, samhället och lärare/föräldrar kan besitta gällande pojkar och flickor. Resultatet indikerade en ovisshet hos lärarna gällande om och vilka faktorer som existerar och kan spela in. Deras svar kunde skifta mellan de två perspektiven, vilket framförallt visade på hur oreflekterade och icke medvetna lärarna var inom området.

Syftet med undersökningen var att genom springdagböcker och fokusgrupper undersöka hur 21–24 åriga orienterare och motionärer upplever löpning i urbana miljöer. Därav blev frågeställningarna: Vilka faktorer upplever orienterare och motionärer påverkar motionslöpning i urbana miljöer? Vilka skillnader i upplevelse av löpning i urbana miljöer går att urskilja mellan orienterare och motionärer? Metoderna som användes i undersökningen var litteraturstudie, springdagbok, fokusgrupp och tematisk analys. Litteraturstudien grundar sig i tidigare forsking inom ämnet för att få en djupare förståelse kring varför detta är viktigt att undersöka. Springdagböckernas syfte var att få korta men konsista svar om deltagarnas åsikter kring specifika frågor. Medan fokusgrupperna ska tillföra en mer nyanserad och analyserande vy kring ämnet. Detta för att skapa en bred data att analysera och lättare identifiera faktiska faktorer som påverkar löpare i urbana miljöer. Metoden som användes i analyserande av den insamlade data var tematisk analys.  Undersökningen kom fram till att faktorer som orienterare och motionärer upplever påverkar motionslöpning i urbana miljöer är, underlag, flyt, störningsmoment, människor och variation. Skillnader i upplevelse av motionslöpning i urbana miljöer som går att urskilja mellan orienterare och motionärer är upplevelsen av människor i sin omgivning och variation.

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

Denna studie syftade till att undersöka hur management hanterar generationer på arbetsplatser. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av chefer (N=14) från olika branscher varav 7 var kvinnor och 7 var män. Respondenterna var i åldrar mellan 28 och 58 år, samt var 6 respondenter från Finland och 8 från Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i fyra teman: livsstadium, individuella skillnader, digital vana och ledarskap. Resultatet visade att cheferna initialt inte hanterar medarbetare utifrån deras ålder, snarare utifrån vad individen kräver. Respondenterna var eniga gällande att medarbetarnas olika egenskaper och erfarenheter skapar en spridd personalstyrka. Detta leder till en lärande och öppen arbetsmiljö som främjar både medarbetare och arbetsplatsen som helhet. Slutsatsen drogs att det fanns skillnader mellan åldersgrupper men att dessa inte stod i fokus i chefernas dagliga arbete med att hantera generationer på sina arbetsplatser.

Abstract Title: The impact of the regional characteristics on lending to companies. Level: Degree of Master of Science in Business and Economics  Authors: Felicia Mandorf and Juhlina Friman   Published: 2023-05-23 Supervisor: Hans Landström Background: There is extensive research regarding the lending process to companies. Furthermore, previous research states that there are differences regarding different market situations based on the number of financiers and entrepreneurial ventures with growth potential. In addition, there is a lack of empirical evidence as to whether the characteristic of the region has any impact on lending to companies. Purpose: The aim of the study is to identify whether the regional nature affects a Swedish commercial bank's lending to companies. We intend through this study to contribute to an understanding of potential differences between selected regions. Research question: What significance does the characteristic of the region have for the bank's lending to companies and how can this relationship be understood? Theoretical reference frame: The study's theoretical frame of reference presents previous research regarding banks' credit assessment and regional capital gaps. The chapter ends with the study's elaborated analysis model. Methodology: The study is characterized by a qualitive study carried out with an abductive approach. The data collection has been done through interviews where the material has been analyzed using the Gioia method. Conclusions: The conclusion of the study profess that the regional characteristics has a certain influence on lending to companies. Institutionalization, on the other hand, contributes to limiting the regional establishment.

Titel: Flykting barn i skolan – Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa KjellénDenna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9. För att kunna undersöka på vilket sätt de undervisar och bemöter barnen har jag även observerad deras arbetssätt i klassrummet. Att arbeta som lärare i en förberedelseklass innebär att hitta strategier och tillvägagångssätt för att överbrygga bristen på ett gemensamt språk och kulturella skillnader i undervisningen. De barn läraren möter i förberedelseklassen och dess familjer har ibland varit med om upplevelser av krig och förföljelse vilket inverkar på både barnet beteende i skolan. Att föräldrar mår psykiskt dåligt innebär att de inte alltid orkar vara en stöttande förälder, därför blir läraren betydelsefull för barnet och någon som kan bekräfta och stödja barnet i deras nya tillvaro. Den forskningslitteratur jag har använt ger en bra sammanfattande bild av vad det innebär att vara flykting och den problematik som det kan innebära. De teorier jag använt mig av när det handlar barns språkutveckling är Cummins teori om andraspråkelevers kunskapsinlärning och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Frågeställningar:•Vilka faktorer påverkar pedagogernas arbete med flyktingbarn i förberedelseklass?•Vilka strategier utvecklar pedagogerna för att möta dessa barn? / Title: Refugee children at school- Teacher´s attitude in preparations class

Abstract Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka elevers intresse för skolans NO-undervisning i årskurs 5. Tidigare forskning på området inom årskurs 7-9 presenteras och diskuteras avseende metodval och val av frågor. Utifrån detta valdes lämplig metod och intervjufrågor för min undersökning. Eftersom min undersökning är baserad på barn som är 10-12 år gamla valde jag att intervjua eleverna samt ha en lista med olika alternativ tillgängligt som stöd, istället för att enbart använda enkätundersökning. Detta är bl.a. för att enkäter inte passar all respondenter och enligt Bryman (2011) syftar detta på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Av resultaten i min undersökning kan man notera att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren är att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper, eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, t.ex. som i följande elevsvar;”Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter” och ”det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför”. Vidare är jag medveten om att detta resultat bygger endast på 20 st elever som jag intervjuade och kan därför inte svara för alla elever i kommunen/landet.

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskolaEn likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till alla pedagoger borde arbeta på ett mer likvärdigt sätt i verksamheten med barnen för att de ska kunna finnas En likvärdig förskola för alla.