Abstract The background to this essay has been curiosity and interest from my side regarding equality care is conducted in health care. The purpose was to study how care addresses people of different ethnicity in terms of psychosocial support and what interpretations are made about the care of the psychosocial support of foreigners. The aim was also to see how care can create the conditions for a good response to equal treatment. The study is qualitative in which five professionals who have the interview as tools have been interviewed. The informants have different undergraduate education but common to them is that they all treat mental ill health with the help of the conversation. I have leaned against previous research that includes the concepts of mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication and knowledge. With the help of previous research and theoretical starting points, the empirical material has been analyzed. The result showed that health care considers the language to be the biggest cultural difference and the biggest challenge in terms of the encounter with people suffering from some form of mental illness. Shades of their thoughts and feelings are difficult to express when not speaking the same language. The informants also consider that knowledge about other cultures, norms and values is too small and that more is required. In order to get such equal treatment as possible, we need to be able to meet people from other cultures where they are in their norms and values regarding mental health. One must also be able to provide care from an intercultural perspective, which means that as a therapist, one has to be aware of the specific conditions that exist in the meeting with those seeking care. Key words: mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication, knowledge, standards.

Bakgrund: I Sverige är tumörsjukdomar det, som efter sjukdomar i cirkulationsorganen, orsakar flest dödsfall. Det är sedan tidigare känt att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och avlida till följd av cancersjukdom. Likaså visar forskning att det finns skillnader i vårdkvaliteten inom cancervården till lägre utbildades nackdel. Men hur ser det ut gällande sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser? Får alla cancerpatienter en jämlik vård och behandling oberoende av socioekonomisk status i Skandinavien?  Syfte: Att sammanställa befintlig litteratur om skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser för cancerpatienter med olika socioekonomisk status inom cancervården i Skandinavien.   Metod: Litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar avseende skandinaviska förhållanden. Vid datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande användes som vårdvetenskaplig utgångspunkt, och deduktiv metod valdes för genomförande av resultatanalysen.     Resultat: Resultaten presenteras under tre huvudkategorier; socioekonomiska skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser, och visar tydliga skillnader. I Skandinavien upptäcks cancer bland individer med hög utbildning och/eller hög inkomst tidigare än bland individer med lägre socioekonomisk status. Individer med hög socioekonomisk status har även avsevärt lägre risk att befinna sig i ett avancerat sjukdomsstadie vid tiden för diagnos, och erhåller oftare, och mer avancerade behandlingsinsatser.   Slutsats: Den skandinaviska, skattefinansierade cancervården är inte jämlik. Alla patienter får inte lika vård och behandling oberoende av socioekonomisk status. Individer med hög utbildning och hög inkomst gynnas, cancer upptäcks i tidigare stadie och de erhåller mer behandlingsinsatser i jämförelse med individer med lägre socioekonomisk status som får stå tillbaka. / Background: After diseases of the circulatory organs, cancer causes most deaths in Sweden. Previous studies indicate an effect of socioeconomic factors on the risk for being diagnosed with, as well as on survival of cancer in general. Furthermore, disparities in the quality of cancer care, related to socioeconomic status, has been exposed. But what is the current situation regarding disease detection, waiting times and treatment within the Scandinavian cancer care? Do all patients receive equal cancer care and treatment, regardless of socioeconomic status?  Aim: To compile existing literature on disparities in disease detection, waiting times and treatment for patients with different socioeconomic status within the Scandinavian cancer care.  Method: A literature review, including 13 articles of quantitative methodology, reflecting Scandinavian conditions. PubMed and CINAHL were used for data collection. The review is based on the nursing theory by Katie Eriksson. Deductive method was used for the implementation of the results analysis.  Results: The results are presented within three main categories; socioeconomic disparities in disease detection, waiting times and treatment. Cancer is detected earlier among patients with higher education and/or income. These patients also have considerably lower risk of being in an advanced stage of disease at the time of diagnosis. Patients with high socioeconomic status also receive more, and more advanced treatment, compared with patients with lower socioeconomic status.   Conclusion: The Scandinavian tax-funded cancer care is not equal. Not all patients receive equal care and treatment regardless of socioeconomic status. Cancer is detected at an earlier stage among patients with high education or high income, and they receive more treatment, in comparison to individuals with lower socioeconomic status, who are being disadvantaged.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.</p><p>Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.</p>

<p>Datum: 2007-05-31</p><p>Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.</p><p>Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.</p><p>Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor.</p><p>Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser</p><p>Antal referenser: 48 st</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

<p>För att ett företag ska kunna nå sina externa kunder krävs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag är att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan även som arbetsgivare där de kan locka till sig samt behålla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgångar, men även vara problematiskt då ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsätt beträffande dess funktion.</p><p> </p><p>Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra Västerbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbättra den interna marknadsföringen för företagets bästa. Utifrån detta syfte skapade vi problemformuleringen:</p><p><em>Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning på Norra Västerbotten? </em></p><p>Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhållningssätt, där vi fördjupat våra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie på Norra Västerbotten. Studien består av en kvantitativ personalundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju med företagets verkställande direktör. Detta för att på ett så enkelt och representativt sätt se om det finns några skillnader i hur ledning och personal uppfattar Norra Västerbottens interna marknadsföring.</p><p>Vi har funnit att det finns brister i den interna marknadsföringen på Norra Västerbotten eftersom några av beståndsdelarna medarbetare, kommunikation, motivation, ledningsstöd, organisation, mål och vision, utbildning, samt systemstöd inte interagerar med varandra tillräckligt. För att den interna marknadsföringen ska fungera väl behövs alla beståndsdelarna tillsammans och några gap mellan dessa får inte uppstå.</p><p> </p><p>Vi hoppas kunna ge dig en inspirerande läsning.</p>

<p>Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov.</p><p>Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.</p><p> Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?</p><p> Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?</p><p> Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare?</p><p>För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.</p>

<p>Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor.</p><p>Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>

<p>This graduation paper is based on my interest for wood and its different tonal quality’s.</p><p>After some time of thinking I decided to write my paper on the tonal difference between two of the most common woods in guitars, East Indian Rosewood and European Maple. I had built two identical guitars before my graduation paper in which the difference was the wood the back and sides were made of. One was being made of East Indian Rosewood and the other being made of European Maple.</p><p>I chose to speak with a number of people with different angle of approach to the two kinds of wood and its tonal difference and quality’s. I present my point of view to these two woods. I also present the point of view of guitarists and guitar makers.</p><p>To present picture proof off the tonal difference in the woods I chose to record notes from both of the test guitars that I’ve built and used in my work. The notes were processed by a program that present the ton in a spectrogram in which you can see the difference in the notes between the different guitars/woods.</p><p>I asked about the difference both tonal and esthetically in the interviews I did of the established guitar makers. Unfortunately I didn’t receive as many answers as I wished for but I felt that it was important to present the ideas about the woods from those guitar makers who answered.</p>