Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod. Årsredovisningar och Proxy Statements undersöktes för att generera data.Undersökningen resulterar i att de två första hypoteserna styrks och den tredje kan inte få något stöd utifrån de material som undersöks. Som avslutning så ges förslag till vidare forskning inom ämnet.

Palliativ vård i hemmet kräver stora resurser från närstående av utländsk härkomst. Närstående har stor del av ansvaret och behöver relevant stöd då uppgifterna som följer med ansvaret kan vara komplicerad. Närstående behöver introduceras med tydlig information, utbildning och samtal. För att kunna ge rätt stöd behöver distriktssköterskor få ökad kunskap om hur närstående av utländsk härkomst upplever palliativ vård i livets slutskede riktad till äldre. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre individer (>65 år) i palliativ vård i hemmet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 närstående. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att för närstående av utländsk härkomst kunde palliativ vård i hemmet innebära såväl trygghet som utsatthet. När närstående upplevde att de var välinformerade, att personalen var kompetenta och tillgängliga så skänkte det trygghet. Utsatthet upplevdes när de inte var informerade om vården i livets slutskede, att bemötande var oprofessionellt, att ansvarstagandet om den döende anhörig var ofrivilligt. Den kulturella synen på döden och hur vård borde bedrivas i livets slutskede kunde skapa konflikter mellan de och vårdpersonal. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om informationsbrist och behov av extra stöd till närstående av utländsk härkomst.

No description available.

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas. Dock tillåts att frivilligt kliva upp till att koncernredovisa enligt IFRS. IFRS har en högre grad av öppenhet i redovisningen än nationella regelverk har. Detta leder till att en högre kvalitet samt mer jämförbar ekonomisk information presenteras i de finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS. Dessa kvaliteter har även lett till att enklare få utländska finansierare. Samtidigt kan IFRS i praktiken kännas svår och därmed onödig att använda för mindre företag. Höga kostnader har även tagits upp som argument emot en frivillig övergång. K3 har även visats utge större möjligheter till resultatmanipulation. Den empiriska undersökningen gjordes genom ett kvalitativt synsätt med induktiv ansats eftersom studiens resultat skulle utformas före teoriavsnittet. Komparativa analyser gjordes av olika principer som valdes ut i regelverken. En skillnad som uppkom i resultatet är begreppsskillnaden av bestämmande inflytande. Denna skillnad påvisar att syftet med IFRS är att gynna investerare medan betydelsen i K3 tyder på högre anpassning till mindre onoterade bolag. Andra viktiga skillnader som påträffades ansluter sig till värderingsalternativ och det visade sig att IFRS oftare än K3 tillåter olika värderingsmetoder. Fler noggranna bedömningar har även fastställts behövas i IFRS. I denna studie har detta lett till tolkningen att IFRS möjliggör en mer rättvisande redovisning än vad K3 gör. Uppställningen av principerna visade sig skilja sig ifrån varandra då K3 tolkats vara enklare att följa. IFRS är mer detaljrik och kan därför verka krångligare. I K3 finns ofta fler valmöjligheter över hur kostnader ska redovisas. Det har tolkats som att de möjliggör resultatmanipulation i högre grad än vad IFRS gör / In this study, comparisons have been made between the accounting regulatory K3 and IFRS in order to find differences in the regulations. The aim of the study was to highlight the differences that are most important in preparing the consolidated financial statements for unlisted companies with foreign subsidiaries and an example company that are in this situation were used. The study was directed against a company that find themselves in this situation and is used as an example in the study. The study is based on the problems with the translation of financial statements of foreign subsidiaries. Since 1 January 2005 IFRS shall be used by all listed companies of the EU member countries on consolidation. National regulations should be followed in unlisted companies and in Sweden K2 or K3 should be selected. However, a voluntary step up to consolidated financial statements under IFRS is permitted. IFRS has a higher degree of transparency of accounting than national regulations have. This leads to a higher quality and more comparable financial information presented in the financial statements that are prepared in accordance with IFRS. These qualities have also led to easier access to foreign financiers. Meanwhile, the IFRS in practice can seem difficult and therefore unnecessary to use for smaller companies.High costs have also been raised as an argument against a voluntary transition. K3 also has been shown to pay greater opportunities for earnings manipulation. The empirical study was conducted through a qualitative inductive approach because the results of the study would be designed before the theory section. Comparative analyzes were made of various principles that were selected in the regulations. One difference that emerged in the results is conceptual difference of control. This difference indicates that the purpose of IFRS is to benefit investors, while the significance of the concept in the K3 indicates higher adaptation to smaller private companies. Other significant differences that were found are related to the valuation option, and it turned out that IFRS often than K3 allows different valuation methods. More careful assessments have also identified required by IFRS. For this study, this has led to the interpretation that IFRS allows for more accurate reporting than K3 does. The statement of principles was found to differ from each other and the K3 interpreted to be easier to follow. IFRS is more detailed, and therefore can seem complicated. In the K3 there are often more options over how costs should be reported. It has been interpreted that this enables earnings manipulation of a greater degree than IFRS do

No description available.

Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda. Det resultat som framkommit visar på att pedagoger inom förskolan är positiva till arbete med utomhuspedagogik, men pedagogerna önskar mer fortbildning inom utomhuspedagogik än vad kommuner och arbetsgivare erbjuder. Det som bland annat kommer fram i undersökningen är att pedagoger nyttjar rummet utomhus till arbete med språklig inlärning, matematik och naturvetenskap. Tiden som används till utomhuspedagogik är varierande och påverkar valet av aktiviteter.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd. / The amount of time people spend on their workplace is a big part of their life. Therefore, it should be essential for further increasing of the wellbeing, to investigate and determine which factors indicates jobsatisfaction. The aim of this study was to investigate demographic differences, for example big and minor age differences between the employee and their closest manager. This was put in relation to the employee’s attitude towards the experienced leadership and other factors determining jobsatisfaction. The collection of data is extracted through a survey, constructed with selected questions from two already validated measuring instruments. The result from this study indicates a significant relation between the amount of time the employee and closest manager have worked together and attitudes the employee has towards leadership. Furthermore, it yielded significant result in regard to differences between people that worked in the private or public sector, when put in relation to the experienced social support.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.