Detta är en studie om affärskulturen i Dubai, ett emirat tillhörande Förenade arabemiraten. Undersökningen har genomförts via intervjuer med det multinationella företaget Gulf Agency Company vilket givit en större kunskap om hur företagets etablering i Dubai gått till och hur de idag bedriver sin verksamhet på marknaden. I denna studie har vi undersökt vilka hinder respektive möjligheter som företaget möter och hur detta skiljer sig från den svenska affärskulturen. Studien har genomförts genom två semistrukturerade intervjuer med två av företagets styrelsemedlemmar, som även är aktiva inom den operationella verksamheten. Undersökningen har också gått på djupet med vilka problem samt möjligheter som kan uppstå då företag väljer att etablera sig på marknaden i Dubai. För att få en större inblick av hur marknaden i Dubai fungerar har ytterligare en intervju gjorts med det halvstatliga svenska företaget Business Sweden som arbetar just med sådana frågor. Resultaten i vår studie tyder på att det finns tydliga fördelar med att vara etablerade i Dubai som multinationellt företag, och att det finns ett fåtal nackdelar. Därmed kan det finnas ett stort värde för företag att etablera sig där.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.

AbstractAndersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik. Syftet med vår studie har varit att jämföra barns lekmiljöer, ta reda på likheter och olikheter i barnens lekar i dessa olika pedagogiska riktningar och deras miljöer. Huvudfrågorna som vi har utgått ifrån i vårt arbete är: Hur ser inomhus respektive utomhusmiljön ut i de olika verksamheterna? Vad har pedagogerna för uppfattning om miljöns betydelse/påverkan i barns lek? Finns det någon skillnad på inom/utomhus miljön mellan förskolor med olika pedagogiska riktningar? Vilka olika upplevelser kring leken har barnen i de olika pedagogiska miljöerna? De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågeställningar har varit observationer både inomhus och utomhus samt intervjuer med pedagoger och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har varit andra forskares syn på lek samt de olika pedagogiska riktningarnas syn på lek och innebörden i deras riktningar. Vårt resultat pekar på att vi sett tydliga skillnader i de olika pedagogiska miljöerna och på barnens lekar. Montessoripedagogiken likställer ordet arbete med lek, vilket har visat sig i vår undersökning inte var likvärdigt för barnen. För barnen på I Ur och Skur- förskolan var skillnaden på ordet lek och ordet arbete stor. I intervjuerna med barnen på Montessori förskolan visste barnen inte helt säkert vad de skulle svara då de fick frågan om lek, men när vi formulerade om oss till arbete, förstod de bättre.Nyckelord: Lek, miljöpåverkan, likheter, skillnader, I Ur och Skur, Montessori

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

Detta arbete syftar till att beskriva begreppet läxa, klargöra syftet med matematikläxor samt undersöka matematikläxor utifrån lärarnas perspektiv. Våra tre frågeställningar är: Vad är lärarnas syfte med matematikläxor i mellanstadiet? På vilka sätt tar lärarna hänsyn till elevernas förutsättningar utifrån socioekonomiska aspekter? I vilken utformning ges läxhjälp för att stödja elevernas kunskapsutveckling? Examensarbetet byggs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där socioekonomiska belysningar beaktas. Vi har gjort fem kvalitativa intervjuer med grundskollärare i en mångkulturell skola. Resultatet av vårt arbete visar att de främsta anledningarna till att lärarna ger läxor är för att eleverna ska repetera och befästa tidigare kunskaper. Lärarna menar även att eleverna lär sig att ta ansvar över sitt arbete och kan planera sin fritid. Slutligen är läxor ett sätt för föräldrarna att få en inblick i barnens skolgång. För att läxor ska ge positiv effekt måste lärarna ta hänsyn till elevernas olika socioekonomiska förutsättningar, bakgrund och erfarenheter. Därmed kan en likvärdig utbildning erhållas.

Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna. Det som skiljer sig är i hur man ser på och vad naturvetenskap och teknik innebär samt vad ämneskunskapen har för betydelse. Slutsatsen är att det inte spelar någon större roll vilken förskola man arbetar på utan det är intresset hos förskolläraren som styr arbetet med naturvetenskap och teknik.

Pain and pain treatment constitute a huge part of the general nurses work. For that reason the nurse is required to have great knowledge about this area. The fact that our society is getting more multicultural increase the nurses demands even more, to understand and treat pain in patients of foreign cultural background. The aim of this literature review is to examine which culturally learned and trans-ferred valuations, norms and approaches that appear related to physical pain. The aim is also to examine the most appropriate ways for the nurse to show respect and to get more information about this cultural experience in the encounter with the patient. A critical review of ten scientific articles emerged in four themes: Cultural expressions in pain, Cultural interpretations in pain, Cultural coping-strategies in pain and Cultural approaches in the care of pain. Further three course of action emerged in what way the nurse ought to conduct to get information about this cultural experience: Be a good and keen listener, Respect the patients opinions and values and Develop a relation grounded on trust with the patient. The nurse can apply the result in her nursing care of pain patients of foreign cultural background. / Smärta och smärtbehandling utgör en stor del av allmänsjuksköterskans arbete. Det krävs därför goda kunskaper av sjuksköterska inom detta område. Att vårt samhälle dessutom blir allt mer mångkulturellt ökar kraven på sjuksköterskan ännu mer, för att kunna förstå och behandla smärta hos patienter med annan kulturell bakgrund. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilka kulturellt inlärda och överförda värderingar, normer och synsätt som kan ses relaterat till fysisk smärta. Samt undersöka på vilket sätt sjuksköterskan bör förhålla sig för att re-spektera och få mer information om kulturella erfarenheter i mötet med patienten. Genom kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar framkom fyra teman: Kulturbundna uttryck vid smärta, Kulturbundna tolkningar av smärtans betydelse, Kulturbundna coping-strategier vid smärta och Kulturbundna synsätt vid smärta. Vidare framkom tre tillvägagångssätt på hur sjuksköterskan bör förhålla sig för att respektera och få mer information om dessa kulturella erfarenheter: Vara en god och lyhörd lyssnare, respektera patientens åsikter och värderingar och utveckla en relation byggd på trygghet med patienten. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan i omvårdnaden av smärt patienter från främmande kulturer.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka äldreomsorgen för utrikesfödda i Skandinavien. Frågorna som ställdes i studien var hur kultur samt språkbarriärer påverkar omsorgen för äldre utrikesfödda men även frågan hur äldreomsorgen upplevs från äldreutrikesfödda, anhöriga samt äldreomsorgspersonalens perspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har använt sig av åtta artiklar som är peer reviewed för att besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Litteraturens resultat har påvisat att äldre utrikesfödda inte får samma adekvata äldreomsorg då äldreomsorgen inte är utformad för kulturella och språkliga skillnader. Det skiljer sig åt i olika kulturer hur man ska tillgodose sina äldres behov eftersom vissa kulturer anser att det är skamfyllt att lämna över omsorgen av sina äldre anhöriga till den sociala äldreomsorgen. / The aim: The aim of this study was to investigate how elderly care is carried out in Scandinavia. The questions that were asked in the study were how culture and language barriers affect the care for elderly immigrants but also the question how elderly care is experienced by the elderly, their relatives, and the staff. Method: This literature study has used eight articles that are peer-reviewed to answer the study’s questions. Main results: The study’s outcome have shown that elderly immigrants are not receiving adequate elderly care because the elderly care is not designed for cultural and language disparities. It also differs in different cultures on how to take care of the needs of the elderly, as some cultures consider it shameful to hand over their elderly relatives to elderly care.

Sammanfattning   Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring den kulturella mångfalden i förskolan samt att få en ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar pedagoger stötar på när det gäller den interkulturella undervisningen i förskolan genom ett interkulturellt perspektiv. Man kommer utifrån semistrukturerade intervjuer med verksamma pedagoger i denna studie få ta del av att det finns variation i kompetens hos pedagoger i förskolan. Detta innebär att många pedagoger behöver stöd för att ta sig an denna utmaning men även att det krävs mer uppmärksamhet redan under utbildningens gång.    Resultaten av intervjuerna i denna studie visar att det råder en osäkerhet bland pedagogerna om interkulturalitet i förskolan och att det finns ett stort utvecklings behov när det gäller den interkulturella kompetensen bland pedagogerna och att denna brist påverkar undervisningen i förskolan trots att pedagogerna har en positiv inställning till mångfalden. Ytligare ett resultat har visat att språket och kommunikation som bygger på ömsesidig respekt och intresse är en avgörande faktorer för att skapa och erhålla ett fungerande samverkan mellan förskolan och hemmen. / Abstract The purpose of the study is to investigate how educators reason about cultural diversity in preschools and to gain a deeper understanding of the opportunities and challenges they may encounter when it comes to intercultural education in preschools from an intercultural perspective. Through a qualitative method where semi-structured interviews took place with working educators, data showed that there is variation in the competence of educators in preschool. This means that many educators need support to take on this challenge, but also that more attention is required already during the education.    The results of the interviews in this study show that there is uncertainty among the educators about interculturality in the preschool and that there is a great need for development regarding the intercultural competence among the educators and that this lack affects the teaching in the preschool even though the educators have a positive attitude to the diversity. A more superficial result has shown that language and communication based on mutual respect and interest are a decisive factor in creating and obtaining a functioning collaboration between the preschool and the homes.

Denna studie tar avstamp i den tidigare litteraturstudien Utveckling i skriftspråk i svenskämnet, som undersökte om elevers attityder skilde sig beroende på deras kön, och om detta påverkade deras skrivutveckling och vidare deras resultat och betyg. För att fördjupa den tidigare skrivna litteraturstudien avser denna studie att finna svar på hur lärare upplever pojkars prestationer, hur de arbetar med att skapa ett lärande klimat och om lärare anser att de behandlar pojkar och flickor olika. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för denna studie visade det sig att det fanns skillnader i pojkars och flickors attityder och att det påverkade deras skrivutveckling. Denna studies syfte har undersökts med hjälp av en semi-strukturerad enkät som skickats ut till 40 skolor. Av dessa valde 12 lärare att svara, resterande 5 återfanns i en Facebookgrupp ämnad för svensklärare. Svaren på enkäten visar på att lärare har olika uppfattningar om pojkars prestationer, att de arbetar olika men att de inte anser att de behandlar pojkar och flickor olika.