Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva hur den geografiska politiska representationen ser ut i en medelstor svensk stad, samt hur stadsdelarna i staden beskrivs i kommunpolitiska texter, i vårt fall i form av oppositionens interpellationer och motioner. I denna uppsats utförde vi en undersökning av Västerås olika stadsdelars representation i kommunfullmäktige genom att granska var samtliga politiker i kommunfullmäktige är folkbokförda år 2022. Vi studerar även vilken socioekonomisk status politikernas bostadsområden har, samt vilken politik stadens politiker bedriver gällande stadens olika socioekonomiska områdestyper. Genom textanalys av oppositionens interpellationer och motioner, lagda under åren 2019–2021, kunde vi se att socioekonomiskt starka bostadsområden i Västerås är politiskt överrepresenterande medan andra är underrepresenterade i kommunfullmäktige. Utöver detta såg vi att majoriteten av stadens politiker bor i samma områdestyp, medan de socioekonomiskt utsatta områdena till stor del saknar representation eftersom endast ett fåtal politiker bor där. Vi fann också att de socioekonomiskt svagare områdena stigmatiseras i högre utsträckning än de områden som hade goda socioekonomiska förutsättningar.

Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp.  Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur forskningen förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet för grundskolans F-3. Syftet med vår uppsats är också att titta på forskning med koppling till det centrala och återkommande begreppet “mathematics achievement”, prestation inom matematik. Vivill undersöka hur forskningen kännetecknar begreppet när det gäller skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik. Det resultat som senare belyses kommer ligga till grund för diskussion av den praktiska relevansen av översiktens resultat och kommer utifrån det lämna förslag till ytterligare forskning inom området. Om lärare och blivande lärare får kännedom om skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik, kan det eventuellt motverka de negativa faktorer som har inverkan på eleverna i deras kunskapsinhämtning. För att besvara syftet använder vi oss utav följande frågeställning; Vad kännetecknar forskningen om förklaringen av skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet i grundskolans F-3?  Genom urvalskriterier och sökord fann vi åtta artiklar från sökmotorerna Primo och ERIC. Utifrån dessa studerade vi vad forskningen sade inom vårt område och där vi i urvalsprocessen använde oss av Eriksson-Barajas, Forsberg & Wennströms (2013) olika steg, (alla steg utom det fjärde). Dessa åtta studier valde vi att kartlägga i en matris utifrån artikelns titel, författare, publiceringsår och i vilket land den genomfördes. Vi gjorde ett aktivt val att inte begränsa oss till några specifika länder, detta för att få så bred och övergripande kännedom om ämnet som möjligt. Samtliga artiklar använde sig av kvantitativ metod och artiklarna ledde sammantaget till liknande resultat.  Flertalet studier argumenterade att skillnader mellan pojkar och flickor i matematik är ett faktum. Anledningen till dessa skillnader kan bero på olika faktorer, där ämnet diskuteras och problematiseras utifrån olika perspektiv. Sammanfattningsvis ser vi två olika perspektiv som förklarar skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Dels finns det biologiska och psykologiska förklaringar, att pojkar mognar senare än flickor och är därför i behov av mer stöd, liksom att flickor innehar en mer känslokall relation till matematik. Dels finns också sociokulturella och stereotypa föreställningar på att lärare och föräldrar anses besitta könsstereotypa fördomar. Detta kan tex yttra sig genom att pojkar både förväntas vara mer kunniga och betraktas som mer kunniga inom ämnet matematik. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i grundskolans F-3 är ett komplext ämne som berör och påverkar elevernas helaskolgång. Med detta i åtanke ser vi ett betydelsefullt ansvar att belysa dessa skillnader, vilket pedagoger bör hörsamma och beakta. Vi anser att lärare bör arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet. Detta för att inte fastna i slutsatsen av att det finns biologiska faktorer som påverkar elevernas prestation och resultat i ämnet matematik.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om olika yrkesetiska dilemman som pedagoger i förskolan kan uppleva vid orosanmälningar. Studien syfte är att undersöka om skillnader kan ses gällande orosanmälningar i två områden med skilda socioekonomisk status.

Förväntat kunskapsbidragMed det här arbetet vill vi betona vikten av att de läs- och skrivmetoder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata åtgärder och att dessa inte görs slentrianmässigt. För att styrka elevens rättigheter bör åtgärdsprogram formuleras på likvärdigt sätt oberoende av vilken skola hen går i. Med undersökningen hoppas vi kunna lyfta frågan om hur ansvarsfördelningen ser ut när åtgärdsprogram skrivs med tanke på grupp- och organisationsnivå för att ta bort individfokus.Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka åtgärdsprogram, på två skolor i olika socioekonomiska områden i samma kommun, för elever med läs- och skrivsvårigheter och då belysa vilka åtgärder som ofta används när det skrivs åtgärdsprogram. Vi vill också undersöka hur ansvarsfördelningen av åtgärder ser ut på de olika skolorna med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. TeoriDen teoretiska ansatsen i studien är sociokulturell då vi har undersökt hur åtgärdsprogram är formulerade utifrån den kontext individen befinner sig i och utifrån olika perspektiv. Termen sociokulturell är viktig eftersom den visar på att mänskliga handlingar och beteende måste förstås i ett större sammanhang, alltså i en kontext. Den sociokulturella teorin består av grundantaganden om hur verkligheten är konstruerad. Vygotskij (2005) betonar språkets betydelse som bärare av mening i den sociokulturella teorin, och även att språket kan ge en möjlighet till handling som kan förändra oss själva och vår omgivning. MetodI vår studie har vi valt att undersöka innehållet i ett antal åtgärdsprogram. För att kunna analysera dessa har vi valt att göra det med hjälp av textanalys. I undersökningen har vi valt att ta både en kvalitativ och kvantitativ ansats då vi valt att analysera innebörden i åtgärdsprogrammen men vi har också räknat förekommande ord och fördelat dessa i grupper. ResultatResultatet av vår undersökning visar att elevers språk-, skriv- och lässvårigheter beskrivs på liknande sätt i åtgärdsprogrammen och relativt bristfälligt. Skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen på de olika skolorna var marginella. Elevernas svårigheter beskrivs främst ur ett kategoriskt perspektiv och inte utifrån grupp- och organisationsnivå.Specialpedagogiska implikationerVårt examensarbete kan förhoppningsvis påverka lärare, speciallärare, specialpedagoger och skolledning att skriva utförliga åtgärdsprogram. Med utförliga menar vi att de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata, det ska stå vem som ansvarar för åtgärderna och de ska följas upp av en utvärdering. Skolor bör ha rutiner för hur de formulerar åtgärdsprogram med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Expected knowledge contributionWith this work, we want to emphasize the importance that the reading and writing methods entered into the action programs should be adequate measures and that they are not made traineeship. In order to strengthen the student's rights, action programs should be formulated in an equal manner, regardless of which school they go. With the survey, we hope to raise the question of how the distribution of responsibility looks when action programs are written in terms of group and organizational level to remove individual focus.Purpose and questionsThe purpose of this study is to investigate action programs at two schools in different socioeconomic areas in the same municipality, for students with reading and writing difficulties, and then highlight what measures are often used when writing action programs. We also want to investigate how the division of responsibilities into the different schools reflects individual, group and organizational levels.TheoryThe theoretical approach in the study is socio-cultural when we have examined how action programs are formulated based on the context the individual is in and from different perspectives. The term socio-cultural is important because it shows that human actions and behavior must be understood in a broader context, ie in a context. The socio-cultural theory consists of basic assumptions about how reality is constructed. Vygotsky (2005) emphasizes the importance of language as a carrier of meaning in sociocultural theory, and also that language can provide an opportunity for action that can change ourselves and our environment. MethodIn our study we have chosen to investigate the content of a number of action programs. In order to analyze these we have chosen to do this by means of text analysis. In the survey, we have chosen to take both a qualitative and quantitative approach when we chose to analyze the meaning of the action programs, but we have also taken prevalent words and distributed them into groups.ResultsThe results of our survey show that pupils' language, writing and reading difficulties are similarly described in the action programs and relatively inadequate. The differences between the action programs at the various schools were marginal. The difficulties of the students are described primarily from a categorical perspective, not based on group and organizational level.Special educational implicationsOur graduate work can hopefully affect teachers, special teachers, special educators and school management to write comprehensive action programs. In full, we mean that the actions entered into the action programs should be adequate, who will be responsible for the actions and they will be followed up by an evaluation. Schools should have procedures for formulating action programs in terms of individual, group and organizational levels.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var främst att ta reda på om pedagogerna inom skolverksamheten såg det könsneutrala pronomenet hen som ett potentiellt redskap i genusarbetet, eller om de såg någon annan funktion med begreppet. För detta ändamål använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi etablerade 6 fokusgrupper med tre informanter i varje grupp. Materialet dokumenterades med hjälp av diktafon. Undersökningen visade en tvetydighet gällande de intervjuades syn på kön och genus. Det skiljde sig bland pedagogerna om de såg på både kön och genus som medfött, eller om de såg genus som socialt konstruerat. Oavsett deras syn på kön och genus tyckte de flesta pedagogerna i undersökningen att hen inte skulle kunna fylla en funktion i genusarbetet. Undersökningen visade även att de flesta av pedagogerna ville stärka ”han” och ”hon” var för sig via en uppdelning. Majoriteten av pedagogerna förkastade pronomenet hen eftersom det sågs som ett hot mot en enligt dem naturlig näst intill dikotom uppdelning av könen. Pedagogerna i vår undersökning var överens om att de redan bemötte barnen könsneutralt då de betraktade barnen som individer. I analysen såg vi dock att pedagogernas åsikter om att flickor och pojkar är olika till naturen kan medföra att de snarare bemöter individen som flicka eller individen som pojke och därmed riskerar att omedvetet reproducera traditionella könsmönster.

AbstraktMalmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Detta metodval gjordes för att få en bredd i underlaget och således få tillgång till både kvalitativt och kvantitativt material.Resultatet i vårt arbete visade att det tycks finnas en ideologisk bild av det specialpedagogiska genomförandet parallellt med den faktiska i båda verksamheterna. Båda skolorna riktar sitt stöd i princip uteslutande mot läs- och skrivsvårigheter, vilket ifrågasätts i det socioekonomiskt sett svagare området, men inte i det starkare. Våra undersökningar visar också att det finns stora skillnader i andelen elever med diagnoser som får stöd, samt i vilken utsträckning det specialpedagogiska stödet sker. / Abstract Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). The equivalent special needs education - the special education aid in the design of two socio-economically diverse areas. (The equivalent Special Needs Education - the organization of Special Education Aid in Two socio-economically diverse Areas.) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The aim of our work was to examine how the special education aid in the design and implementation occurs in two structurally similar schools in different socio-economic catchment areas, and to highlight the global approach to special education. As a result of our work is our Swedish laws and regulations, the concept of a school for all, and some selected special education perspective. Our studies have been based on semi-structured interviews and questionnaires. This methodological choices were made to obtain a width of the base and thus have access to both qualitative and quantitative material. The results of our work showed that there seems to be an ideological view of the special education implementation in parallel with the actual in both activities. Both schools is supported almost exclusively on reading and writing, which challenged the socio-economically weaker area, but not the stronger. Our studies also show that there are significant differences in the proportion of students with diagnoses that are supported, and the extent to which the special education aid is made.

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.

Syftet i den här studien har varit att analysera skillnaderna såväl likheterna mellan de ash’aritiska och maturidiska skolorna, som anses vara de ortodoxa strömningarna inom sunniislamisk teologi, samt att förklara faktorerna som har bidragit skillnader och likheter. Frågeställningarna som har besvarats är följande; 1) På vilket sätt skiljer sig Maturidi-skolan från den ash’aritiska skolan? Vilka likheter respektive olikheter finns mellan de två teologiska strömningarna sett ur auktoriteternas uppfattning? 2) Hur kan skillnaderna alternativt likheterna mellan al-Taftazani och al-Ash’aris syn på Allahs attribut, ödet och tro förklaras? Källmaterialen som har använts för att analysera den maturidiska uppfattningen är Najm al-Din al-Nasafis verk ’Aqaid al-Nasafi och Sad al-Din al-Taftazanis bok Sharh ’Aqaid al-Nasafi, som är en kommentar på al-Nasafis bok. För det ash’aritiska perspektivet har Abu Hasan al-Ash’aris bok Kitab al-Luma analyserats. En kvalitativ metod har tillämpats i studie, där en närläsning av källmaterialen gjorts som sedan följts av en komparativ analys av dessa texter och nutida studier. I frågan om Allahs attribut och Guds form finns det inte större skillnader mellan skolorna. De anser att Gud inte kan tillskrivas en form, och att han har oskapade attribut. Det som skiljer är antalet oskapade attribut som nämns; även om maturiditer i över lag anser att det finns åtta oskapade attribut, nämner al-Nasafi elva, vilket visar att skillnader även finns bland teologer inom samma skola. Al-Ash’ari nämner däremot sju attribut. Angående ödet, kan man se att det finns en skillnad mellan skolorna på det sättet man betraktar då de använder olika termer för att förklara den mänskliga delen i handlingarna som utförs, men att de syftar på att förklara samma fenomen, nämligen att människor har en gudagiven förmåga att välja en handling fritt som de antingen belönas eller bestraffas av Allah beroende på innebörden av handlingen.  Den ash’aritiska och maturidiska synen på grovsyndaren är i princip samma; de anser att man till skillnad från kharijiter, som tror att syndare blir icke-troende, och från mu’taziliter, som anser att syndare varken är muslimer eller icke-troende utan i en position däremellan, att grovsyndare bör betraktas som muslimer. Deras förhållningssätt går att likna den murji’itiska, men är inte samma, då de anser att det finns en gräns för vem som kan betraktas som muslim.  Skillnaderna, men även likheterna, går att förklara utifrån tre faktorer. Den första faktorn är den tidigare traditionen där dessa skolor växte fram. Maturidism är en teologisk skola som uppstod i transoxanien, medan ash’arismen har sitt ursprung i området som utgör dagens Irak. Deras ursprungsplats har karakteriserat synsättet i skolorna, då den teologiska miljön har påverkat diskussionen de utfört, vilket är den andra faktorn. Den sista faktorn är tillvägagångssättet de följt. / The purpose of this study has been to analyze the differences as well as the similarities between the Ash'arite and Maturidi schools, which are considered the orthodox currents in Sunni Islamic theology, as well as to explain the factors that have contributed to the differences and similarities. The questions that have been answered are the following; 1) How does the Maturidi school differ from the Ash'arite school? What similarities and differences are there between the two theological currents seen from the perspective of the authorities? 2) How can the differences or similarities between al-Taftazani and al-Ash'ari's view of Allah's attributes, destiny and faith be explained? The source materials that have been used to analyze the Maturidi view are Najm al-Din al-Nasafi's work 'Aqaid al-Nasafi and Sad al-Din al-Taftazani's book Sharh 'Aqaid al-Nasafi, which is a commentary on al-Nasafi's book. For the Ash'arite perspective, Abu Hasan al-Ash'ari's book Kitab al-Luma has been analyzed. A qualitative method has been applied in the study, where a close reading of the source materials was done, which was then followed by a comparative analysis of these texts and contemporary studies. In the matter of Allah's attributes and God's form, there are no major differences between the schools. They believe that God cannot be ascribed a form, and that He has uncreated attributes. What differs is the number of uncreated attributes mentioned; although Maturidites generally believe that there are eight uncreated attributes, al-Nasafi mentions eleven, showing that differences exist even among theologians within the same school. Al-Ash'ari, on the other hand, mentions seven attributes. Regarding destiny, it can be seen that there is a difference between the schools as they use different terms to explain the human part in the actions performed. They aim to explain the same phenomenon, namely that humans have a God-given ability to choose an action freely as they are either rewarded or punished by Allah depending on the meaning of the action. This leads to a difference between the schools regarding the understanding of destiny. The Ash'arite and Maturidi views of the grave sinner are basically the same; they believe that (unlike the Kharijites, who believe that sinners become non-believers, and the Mu'tazilites, who believe that sinners are neither Muslims nor non-believers but in a position in between) that grave sinners should be considered Muslims. Their approach can be compared to the Murji'ite, but is not the same, as they believe that there is a limit to who can be considered a Muslim.  The general differences, but also the similarities, can be explained based on three factors. The first factor is the earlier tradition in which these schools emerged. Maturidism is a theological school that arose in Transoxania, while Ash'arism originated in the area that makes up present-day Iraq. Their place of origin has characterized the approach in the schools, as the theological environment has influenced the discussion they carried out, which is the second factor. The last factor is the approach they followed.