Bakgrund: Kulturell mångfald innebär ett samhälle bestående av människor med olika nationaliteter eller etnisk bakgrund och med synliga och tydliga skillnader vad gäller värderingar, tro och beteende. Den ökade migrationen i Sverige har skapat nya utmaningar för sjukvården och dess personal och i takt med ökad migration har gruppen icke-svensktalande patienter i hemsjukvården ökat. Kommunikationsbrister kan försvåra sjuksköterskans arbete och kan minska patientens förutsättningar till delaktighet i sin vårdprocess. Eftersom icke-svensktalande patienter är beroende av tolk i varje vårdmöte kan  det påverka utgången i vårdandet. Syftet: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda icke-svensktalande patienter i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med åtta allmänsjuksköterskor genomfördes. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier. Tolkningens betydelse i vårdandet,  Betydelsen av kulturella skillnader och Kommunikationens betydelse i vårdandet. Ett möte med patienter som har ett annat språk innebär också ett möte med en annan kultur. Tolken har stor betydelse i kommunikationen för att kunna förstå varandra och säkerställa god vård, men att kommunicera via tolk försvårar för sjuksköterskorna att kunna skapa en vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frånvaron av ett gemensamt språk svår att hantera. De kulturella skillnaderna var dock en större utmaning och det uppstod osäkerhet kring hur patienterna ville ha sin vård.

I korthet kan trauma förklaras med trubbigt eller penetrerande våld, det kan även handla om brännskada, misshandel eller fall från hög höjd. Med en växande befolkning som blir allt äldre kan det vara en utmaning för larmoperatörerna att alltid kunna ha en ledig ambulans vid prio-1 larm som innebär att det föreligger ett livshot. En avgörande faktor i många fall är tiden. Vid tidskänsliga tillstånd ökar risken för dödsfall med längre responstid. Vilken betydelse har tiden från larm till ambulansens ankomst vid mer eller mindre svåra trauman? Olika faktorer påverkar responstiden i olika grad- det kan handla om att åtgärder satts in i regionen för att förkorta tiden, men kan lika gärna vara miljörelaterat som vägarbeten. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan ambulansens responstid och mortaliteten inom 30 dagar vid allvarligt trauma i Sverige samt huruvida det föreligger regionala variationer i ambulansens responstid vid trauma. En retrospektiv registerstudie valdes därför och data från två Svenska register har analyserats. Data är insamlad från år 2019 och 10 regioner är inkluderade. Inget signifikant samband mellan responstid mot död kunde påvisas vid prio-1 larm. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan regionerna vid prio-1 larm där den längsta medelresponstiden var 27,5 minuter och den kortaste var 12,8 minuter.

I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen med gymnasie- eller högskoleutbildade utomeuropiska migranters övergång mellan skola och arbete. De kommer från olika länder utanför Europa. Informanterna kommer från Afghanistan, Iran, Syrien, Pakistan, Bolivia, Etiopien och Thailand och de har minst gymnasieutbildning. Majoriteten av informanterna har högskoleutbildning och har haft yrkeserfarenheter såsom lärare, företagsekonom, revisor och DJ samt programledare från sina hemländer. Fem av informanterna har migrerat till Sverige med anknytning till sina anhöriga och tre av informanterna har migrerat till Sverige av asylskäl. Informanterna som ingår i denna studie har det gemensamt att de saknade erfarenheter av det svenska utbildningssystem och inte heller kunde svenska när de anlände till Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter. Hur deras drömliv bli i det nya landet och hur viktigt språket är för dessa migranter, hur de hanterar kulturella skillnader i Sverige, samt vilket stöd de har fått av studie- och yrkesvägledare under deras övergång mellan skola och arbete. I studien har använts en kvalitativ metod och genomförts intervjuer med fem kvinnor och tre män mellan 31–63 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur viktigt språkets roll är för migranterna, hur kulturella skillnader hanteras i värdlandet, hur migranternas drömliv blir i det nya landet, samt vad studie- och yrkesvägledare spelar för roll under migranternas övergång. Studiens resultat visar att informanterna har haft både positiva upplevelser av övergången och även tuffare perioder med hinder och osäkerhet som har präglat deras övergång. Vissa informanter upplever att de har nått sina mål trots att de idag arbetar med det yrket som de inte utbildat sig till och vissa har fått sadla om och arbetar med det de trivs med idag.

Denna studie syftar till att utforska utmaningar och fördelar med att arbeta i mångkulturellateam där medlemmarna i teamet arbetar för gemensamma mål och arbetsuppgifter, men ärpositionerade i olika länder. Ett särskilt fokus ligger på hur man kan optimera hanteringen avdessa utmaningar för att uppnå ökad effektivitet och motivation. Genom intervjuer med ledareoch teammedlemmar, har den empiriska data identifierat nyckelutmaningar såsomspråkbarriärer, hierarkiska strukturer, kulturella skillnader i arbetsmoral samtkommunikationssvårigheter. För att kunna hantera dessa problem föreslås bättreintegreringsprocesser, mer fysiska möten och videosamtal samt kulturell känslighetsträning.Dessutom betonas vikten av decentralisering och ökad fysisk närvaro av ledare för att byggatillit och gemenskap. Stella-Ting Toomey´s teori om konflikthantering tillämpas för attpoängtera hur kulturella, situationsmässiga och individuella faktorer påverkarteamdynamiken. Resultaten visar på, trots de metodologiska begränsningarna, att deutmaningar och hanteringen av dessa är relevanta för organisationer och företag med liknandemångfald. Implementering av de föreslagna strategierna kan förbättra motivation, effektivitetoch välbefinnande i mångkulturella team, vilket gynnar företagets totala resultat. Införframtida forskning inom detta ämne rekommenderas att djupare studier om de specifiktkulturella aspekterna och den påverkan de har på teamdynamiken. Även longitudinella studierrekommenderas för att kunna följa hur de föreslagna strategierna implementeras i teamen ochhur de kan ha en långsiktig effekt på prestationerna i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur undervisningen i friluftsliv kan skilja sig beroende på vart i Sverige det sker samt hur idrottslärare ser på utmaningar och möjligheter för att bedriva friluftsliv inom idrott och hälsa. För att analysera resultatet valdes ramfaktorer som teoretisk grund för att få en förståelse av hur externa influenser som läraren inte har kontroll över har en påverkan på undervisningen i skolan. En kvalitativ metod valdes genom intervjuer med fem lärare från olika delar av Sverige, tre idrottslärare från Skåne och två idrottslärare från Norrbotten. Intervjuerna spelades in med hjälp av zoom efter att samtliga lärare gav sitt samtycke att delta i studien. Namnen som nämns i studien är pseudonymer för att behålla deltagarnas anonymitet. Resultatet visade på faktorer som antingen stärker eller försämrar idrottslärares undervisning i friluftsliv. Flera likheter mellan lärares syn och sätt att arbeta med friluftsliv visar sig men även skillnader, där de största skillnaderna beror på det geografiska läget. Slutsatsen blev att det finns yttre faktorer som idrottslärare har svårt att påverka som styr undervisningen i friluftsliv, däremot uppfattas inte dessa faktorer som avgörande för att bedriva friluftsliv enligt den nationella läroplanen.

Till denna studie har vårt empiriska material baserats på sex individers utsagor. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att undersöka individernas upplevelser kring ett fenomen. Val av ämne inspirerades av samhällsdebatten som förs kring flyktingar, asylsökande och immigranter. Det har deltagit sex informanter i studien och de har alla varit bosatta i Sverige i över åtta år. Tre av informanterna som deltagit i studien kom till Sverige som ensamkommande asylsökande och tre kom på grund av anknytning till anhörig.  Studiens mål var att lyssna till informanternas egna upplevelser och utsagor. Baserat på detta blev syftet med studien att förstå hur individer som immigrerat till Sverige upplever integrationen samt vilket stöd som finns att tillgå.  Vi har lutat oss mot tidigare forskning som innefattar begreppen integration och “vi” och “dom”. Vi har även använt oss av begrepp som handlar om vardagsrasism, kultur och tillhörighet. Med hjälp av tidigare forskning och begrepp har vi jämsides med det empiriska materialet analyserat och fått fram resultat. Resultatet visade att integrationen är komplex och att våra informanter har uppfattat detta. Informanterna ser att samhällsstödet har hjälpt dem att bli en del i det svenska samhället. Samtidigt har informanterna stött på olika hinder vad gäller integrationsprocessen. Detta var något som visade sig i form av vardagsrasism, utanförskap,  och anpassning av den nya kulturen. / The empiric data is based on six individuals’ statements. We have chosen to make a qualitative interview study to investigate individuals' experiences of a phenomenon. The selection of study field was inspired by the social debate about refuges, asylum seekers and immigrants. There have participated six informants in the study and they have been resident in Sweden for over 8 years. Three of the informants who participated in the study, came to Sweden as an unaccompanied asylum seeker and three came because of connection to kin. Our goal was to listen to the informants' own life experiences and statements. Based the statements, the purpose of the study was to investigate how people, who have immigrated to Sweden, experiences the integration process and what kind of social support is available for their integration. We have leaned towards previous research, for instance, the concepts of integration and the meaning of "us" and "them". We also used the concept which relates to everyday racism, culture and connection. Using previous research and concepts we have alongside the empirical material analyzed and produced results. The results showed that the integration is complex and that our informants have comprehend the phenomenon. They think that the social support has helped them to become a part of the Swedish society. At the same time the informants encountered various obstacles in terms of everyday racism and the adaptation of the new culture

<p> </p><p>In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.</p><p>The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work.</p><p>Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement.</p><p>According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts.</p><p> </p> / <p> </p><p>I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin.</p><p>Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete.</p><p>Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete.</p><p>Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.</p><p> </p>

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

I dagens samhälle är Corporate Social Responsibility (CSR) ett omtalat och aktuellt ämne. Det främjar hållbar utveckling och innefattar det ansvar som företag förväntas ta för sin samhällspåverkan ur socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. I takt med att allmänhetens intresse för CSR växer, ökar pressen att företag ska implementera och aktivt arbeta med dessa frågor. Vidare efterfrågas en tydlig redovisning av arbetet för att företagsintressenter ska kunna ta del av informationen. Denna uppsats syftar till att belysa den sociala aspekten av CSR med fokus på textila företags uppförandekoder samt uppföljning och efterlevnad av dessa. Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på två svenska fallföretag i textilbranschen samt interna dokument från företagen så som års- och hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och pressmeddelanden. Litteraturstudien gav till följd en undersökningsmodell med åtta områden som enligt forskning har inverkan på företags utformande av CSR-arbete. Genom övrigt empiriskt material undersöktes hur de utvalda företagen såg på detta. Resultatet av denna studie mynnar ut i en modell som visar hur de olika områdena inom CSR påverkar företags uppföljningar av uppförandekod samt efterlevnad av dessa.

The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.