Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

Den snabba utvecklingen i kombination med den goda ekonomiska möjligheten är en bidragande orsak till att allt fler företag söker sig till tillväxtmarknader och specifikt att genomföra en utländsk direktinvestering i. Sydafrika är ett exempel på en tillväxtmarknad som blivit ett populärt mål för utländska direktinvesteringar. Att direktinvestera i ett nytt land innebär att både hinder och risker kommer dyka upp. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de risker och kulturella skillnader som kan uppståhossvenska företag vid en direktinvestering i Sydafrika. För att skapa förståelse kring fenomenet har fyra intervjuer genomförts med svenska företag med kontor i Sydafrika. Utifrån dessa intervjuer dras slutsatsen att politiska och ekonomiska risker är de risker som påverkat mest vid företagens direktinvestering i Sydafrika. Vidare har företagen påverkas av kulturella skillnader som varierar beroende på företagets storlek och placering i landet.

The purpose of the study is to pay attention to teachers' thinking about methodological forms. When and why they use methodical forms in teaching. The concepts that are central to the study are social forms and forms of action. Through a qualitative research method, the study examines differences and similarities regarding teachers' reasoning regarding the usefulness of methodical forms in teaching in the field of Sport and Health. Data is collected using qualitative semi-structured interviews. In the result and conclusion, the study found that the majority of teachers had pronounced and reasoning linked around methodical forms in teaching, the sports teachers had both knowledge and understanding of how they relate to methodical forms. What influences the choice of form for the sports teachers are different frameworks they must relate to.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur sju språkintroduktionselever (sprintelever) upplevde att språkutvecklingen påverkades vid distansundervisningen våren 2020, då de gick gymnasiets språkintroduktionsprogram årskurs tre. De har under hösten samma år intervjuats i tre fokusgrupper om hur färdigheterna läsa, skriva, lyssna och tala påverkades av det annorlunda arbetssättet. Vid en djupintervju har deras lärare i svenska som andraspråk berättat om sina upplevelser av hur arbetssätten förändrades och vilka lärdomar det gav. Av resultatet framkommer att den digitala tekniken främst blev en hinder för interaktionen men att nya arbetsmetoder hade både positiva och negativa effekter. Vid jämförelser av elevernas bakgrundsinformation om skolerfarenhet, språk och boende indikerar resultatet att deras upplevelser av möjlighet till språkutveckling skiljer sig åt, särskilt beroende på tidigare skolerfarenheter. Elevernas motivation för att arbeta påverkades av sociala omständigheter som minskad social samvaro och språkanvändning.

No description available.

Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsinlärning och vilka eventuella konsekvenser har det för undervisningen? Syftet med denna kunskapsöversikt är att ge en överblick över kunskapsläget inom läsinlärning för barn med särskilt fokus på motverkandet av skillnader utifrån kön. I denna kunskapsöversikt söker vi därför svaren på frågorna: Vilka faktorer förs fram av forskning som kan förklara pojkar och flickors skillnader i läsinlärning? Hur kan denna kunskap användas för att motverka skillnaderna?   Vi har sökt material genom databassökningar och bearbetat de texter vi valt genom en tematisk metod. Det texter vi valde ut sållades fram genom att läsa abstract i databaserna för att hitta en bred översikt av kunskapsläget.   I kunskapsöversikten framkommer att motivation som läsare, fonologisk förmåga, arbetsmetoder och strategier i undervisningen samt förebilder i rollen som läsare är faktorer som påverkar läsinlärningen där det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det framkommer även att det finns motstrategier för att minska skillnaderna. En sådan strategi är att arbeta med vissa metoder för läsinlärning och att ha ett könsneutralt förhållningssätt i hur man förmedlar attityder i relation till läsning.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att ge god omvårdnad. En persons kultur styr hur denne ser världen och vad denne anser vara rätt, i ett mångkulturellt samhälle behövs en förståelse för andra kulturer för att ha möjlighet att skapa goda förutsättningar för andra kulturer och inte para sin egen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ beskrivande ansats genomfördes och resulterade i 15 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som hittades i CINAHL och PubMed. Resultat: Kulturella skillnader påverkade interaktionen mellan sjuksköterskan, patienterna och deras anhöriga. Belastningen ökade i arbetet med patienter från en annan kultur och vårdtiderna blev längre för dessa patienter. Ord, påståenden och förklaringar kunde tolkas olika beroende på kultur. Det sågs vara viktigt att anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund för att kunna ge adekvat vård. Sjuksköterskorna upplevde att det tog längre tid att skapa en relation med patienterna. En osäkerhet uttrycktes som grundades i bristande kunskaper om transkulturell omvårdnad. Diskussion: Vårdanpassning var viktigt för att skapa god omvårdnad till patienter från en annan kulturell bakgrund, för att kunna anpassa vården måste sjuksköterskan känna till sin egen bakgrund. Språkbarriärer var ett stort hinder för kommunikationen och kunde bli avhjälpt av teknik. Slutsats: Mer forskning skulle behövas i området för att skapa riktlinjer för god omvårdnad i det mångkulturella samhället. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Mellan år 2009 och 2018 ökade mångkulturalitet i världen och människor från olika kulturella bakgrunder tog med sig bland annat unika tro, värderingar och normer. Synen på hälsa, sjukdom och behandling var också varierande och detta skapade därför utmaningar för hälso- och sjukvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om patientens kultur för att kunna tillgodose patientens unika behov och därmed bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades på Cinalh, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning och förståelse för vilken betydelse kultur hade för patienter. Att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder omfattade en del barriärer som upplevdes tidskrävande och utmanande av sjuksköterskorna. För att övervinna somliga barriärer uppfann sjuksköterskorna olika strategier vilket i sin tur underlättade patient-sjuksköterskerelationen. Diskussion: Bristande kunskap skapade utmaningar och försvårade interaktion med patienter. Sjuksköterskor upplevde olika barriärer som ledde till både positiva och negativa utmaningar. Vissa av dessa barriärer kunde bero på att sjuksköterskans etiska och moraliska ansvar hamnade i skuggan av dennes egna värderingar vilket påverkade vården negativt. Slutsats: Mer kunskap inom transkulturell omvårdnad kan behövas för att hjälpa sjuksköterskor att tillhandahålla en holistisk och personcentrerad vård där denne tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

I tidigare forskningslitteratur behandlas flerspråkighet som en resurs utifrån olika perspektiv i matematikklassrummet. Många studier förespråkar användningen av elevernas alla språkliga resurser i undervisningen, för att främja kunskaps- och identitetsutveckling. Utifrån våra erfarenheter används dock inte modersmålet i den utsträckning som rekommenderas av forskning. Syftet med denna studie var därför att belysa hur arabisktalande elever använder sig av sina språkliga resurser, samt vilka motiv som ligger bakom språkanvändningen utifrån ett elevperspektiv, vid lösandet av matematiska tal och begrepp. Detta med utgångspunkten i kvalitativa forskningsmetoder, som består av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med tio arabisktalande elever. Utifrån det empiriska datamaterialet som framkom i undersökningen, utfördes en tvåstegsanalys, där den tematiska analysmetoden utgjorde grunden för att definiera olika teman, som sedan applicerades i den teoretiska referensramen.  Resultatet i studien visade att eleverna antingen använde svenskan uteslutande eller tillsammans med arabiskan, dock förekom de matematiska talen och begreppen oftast på svenska. Bakomliggande orsaker var att eleverna bland annat anpassar språket utifrån samtalspartner, samt hur de anser att språkanvändningen påverkar identiteten i klassrumsmiljön. Detta diskuteras i relation till nationell och internationell forskningslitteratur, som belyser olika aspekter utifrån ett kunskaps- och identitetsutvecklande perspektiv. Baserat på detta drar vi slutsatsen att elevernas användning av alla de språkliga resurserna är begränsade, på grund av olika aspekter. Detta kan medföra att matematikämnet blir mer utmanande, eftersom eleverna inte får möjligheten att utveckla matematikkunskaper på modersmålet.

Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.