Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i skattad livskvalitet, varken före eller efter genomgången rehabilitering. Kvinnorna skattade dock endast en signifikant förbättring inom skalan ”emotionellt” medan männen skattade signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor. Slutsats: I denna studie var skattad livskvalitet förbättrad efter hjärtrehabilitering. För männen ökade den dock inom fler aspekter än för kvinnorna. / The aim of the study was to compare how patients with coronary artery disease rated their quality of life before and after participating in a 12 month cardiac rehabilitation program and to compare how women and men rated their quality of life. The sample consisted of 117 patients (35 women and 82 men) who participated in a cardiac rehabilitations program at Hälsoinvest Högbo AB between the years 1996-2001. Quality of life was measured using the QLQ-AP questionnaire (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP is a disease-specific instrument and the 22 questions are grouped into a global score and four different subscales: physical activity, somatic symptoms, emotional distress and life satisfaction. The study showed a significant improvement of quality of life among the participants (n=117) for the global score and the four subscales of the QLQ-AP following cardiac rehabilitation. No significant differences in rated quality of life were seen between women and men, neither before nor after attending the rehabilitation program. The women, however, only showed a significant improvement of quality of life for the subscale emotional distress while the men showed a significant improvement of quality of life for the global score as well as for the four subscales. Conclusion: In this study, the rated quality of life improved after attending a cardiac rehabilitation program. However, the men improved in more aspects than the women did.

Denna studie bestod i att undersöka den rådande situationen för LNG som ett alternativt bränsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hänt på området fram till nu. Man fick även viss insikt i hur LNG som bränslealternativ förväntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna påvisa hur långt utvecklingen har kommit, med avseende på LNG och dess infrastruktur. Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit på väg, där vissa sektorer hunnit längre än andra. Ekonomiska och miljömässiga skäl framstår som drivande faktorer för de parter som överväger att introducera LNG i sin verksamhet. Bristande infrastruktur anges av många som den främsta orsaken till att man inte kommit längre i utvecklingen. Flertalet mottagningsterminaler för LNG har redan etablerats runt om i Nordamerika och i nordvästra Europa, varav en hittills har färdigställts i Sverige. Sannolikt kommer fler att uppföras under de kommande åren, med ökad tillgänglighet för industri, sjöfart och kraftproduktion som följd. / The main focus of this study was to examine the current state of LNG, and its applications as an alternative fuel for industry, shipping and power production. Gathering of data, and the subsequent scrutiny of the collected material, was performed in accordance with the methodology of a literary study. The result offered an overall view of what has happened up until now. It also suggested what possible developments might follow in the near future. The purpose of the study was to describe how far the development has progressed, with regards to LNG and its infrastructure. The conclusions that could be drawn from the study were that things are moving forward. Some sectors have however reached further than others. Economic and environmental reasons appear as main driving factors for those who are considering LNG as a part of their plan of operations. Lack of infrastructure is said to be a key reason why LNG still hasn´t gained momentum. Numerous LNG-terminals have been built in North America and around northwestern Europé, including one in Sweden. More facilities are being built in the years to come as well, steadily improving the availability of LNG.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa – vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande.   Metod Arbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen. Genusperspektivet ligger som grund för den teoretiska utgångspunkten.   Resultat Resultaten från denna studie visar att lärarna i idrott och hälsa anser att det finns orsak till att vara fysiskt aktiv på sin fritid för att orka med sitt arbete. Det är vanligt förekommande med skadeförebyggande arbete bland lärare i idrott och hälsa. Kvinnor samt äldre lärare verkar mera måna om att sköta om sina kroppar och arbeta förebyggande men trots detta så verkar det som att dessa grupper är de som blir mest drabbade av skador, vilket kan vara en orsak till att just de arbetar mer skadeförebyggande. De vanligaste traumatiska skadorna verkar drabba fotleder, huvud/nacke, fingrar, ryggens nedre del samt knän. De vanligaste förslitningsskadorna verkar drabba knän, axlar samt ryggens nedre del. En vanlig orsak till att många lärare råkar ut för traumatiska skador verkar vara att många är ouppvärmda inför aktiviteterna, en annan orsak beror på helt oförutsägbara olycksfall. Hörselproblem är vanligast bland lärare som undervisar i högstadiet och de som undervisar endast i idrott och hälsa lider även de en större risk att drabbas av förslitningsskador, traumatiska skador samt röstproblem.   Slutsats Slutsatsen vi kan dra av vår studie är först och främst att det verkar vara få lärare i idrott och hälsa som fortsätter att vara aktiva inom ämnet ända fram till pensionen. En bidragande orsak är högst troligt det stora fysiska slitaget som de utsätts för i sitt arbete. Det är med en mycket stor sannolikhet att man drabbas av någon typ av förslitningsskada och det är nästan garanterat att man kommer att råka ut för någon traumatisk skada under sin karriär. Är man dessutom ett- ämneslärare, kvinna, lite äldre och/eller arbetar på högstadiet så visar resultaten från denna studie att riskerna är ännu högre.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till. Fem olika studier som på något sätt tar upp rättssäkerhet i handläggning och beslut för personer med funktionshinder kom att granskas under litteraturstudien. Studiens resultat är att implementeringen av lagen inte har lyckats på grund av vaga och mångtydiga begrepp men även på grund av handläggarnas handlingsfrihet att tolka lagens begrepp som de själva vill. Studien kommer fram till att detta leder till att förutsägbarheten och därav rättssäkerheten inom handläggning och beslut enligt LSS är låg. / On the first of January 1994 a new law was introduced in Sweden, Act on Support and Service for Disabled. The aim of the act was to ensure that people with disabilities got the help and support they need to live a normal life and to be able to live like others. Previous to this act there was great differences in support given to people with disabilities between the municipalities. The act on Support and Service for Disabled was meant to reduce these differences and ensure that people with disabilities got the help and support they needed, independently on where in Sweden they are living. Despite these aims the difference between the municipalities remains. This study examine why these differences still remains and what may affect social workers in their decision-making. It is based on a literature review of five different studies that regard legal rights in administration of this law. The result of the study is that the differences can be traced back to vague definitions in the law and that social workers define the act differently. The result also shows that these subjective assessments lead to low predictability of the decisions under the act on Support and Service for Disabled.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning. AD-gruppen organiserade sin kopiering signifikant sämre än kontroller. Även MCI-gruppen visade tecken på nedsatt exekutiv funktion.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter. För att överkomma dessa svårigheter har ledarna samt deras satsning på rekryteringsprocessen varit central. Klarna har blivit tvungna att göra anpassningar i sin företagskultur på grund av kulturella skillnader länderna emellan.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman. Uppsatsen tar även stöd av Roland Barthes semiotiska begrepp konnotation, symbol och myt presenterade i John Fiskes bok Kommunikationsteorier. En introduktion. Den teoretiska ramen består av genusvetaren Marj Kibbys definition av representation och teorier om manlig representation i media. Samt Sherry B. Ortners teori om genuskonstruktioner. Den genomförda analysen visar på hur de kvinnliga och manliga karaktärerna framträder i jämförelse med varandra på ett stereotypiskt eller kontroversiellt sätt. Där det hos de kvinnliga karaktärerna sker en utveckling där tidigare fokus på sex och frigjordhet har flyttats till kärlek och familjeliv. De tre manliga karaktärerna framställs på ett traditionellt vis utom Steve som är den enda karaktären serien igenom som inte lever upp till de stereotypiska värderingarna om manligt och kvinnligt. Genomgående teman i serien handlar om kärlek och relationer där jakten på ”den rätte” är i huvudfokus. Detta visar sig redan i första avsnittet där kvinnans sökande efter en man diskuteras. På så vis är seriens påstådda framställning av de moderna könsrollerna endast en fasad framför de otroligt traditionella värderingarna och könsstereotyperna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern. Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.

Många människor lever idag med långvarig smärta som påverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten är alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmälningar till patientnämnden har ökat och hälso- och sjukvårdslagens krav på att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med långvarig smärta. En kvalitativ metod användes och urvalet gjordes genom lämplighet och snöbollssampling. Tio stycken arbetsterapeuter med erfarenheter av arbete med den aktuella gruppen intervjuades utifrån en intervjuguide. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på samtliga intervjuer. Resultatet ledde fram till följande kategorier: bidragande faktorer till ett gott bemötande och svårigheter för ett gott bemötande. Slutsatser som kan dras är att ett gott bemötande av personer med långvarig smärta innefattar att arbetsterapeuten lyssnar och bekräftar patientens berättelse. Det krävs en ökad kunskap inom området för att öka förståelsen och förbättra bemötandet av gruppen. / Occupational therapists experiences of meeting people with chronic pain Today many people live with chronic pain that affects their everyday lives and cause great suffering. The relationship between the occupational therapist and patient is always crucial if therapy is successful or not. Lately, the number of reports to the Board has increased and the requirements of the health care law concerning addressing people with respect are not met. The aim of this study was to describe the occupational therapists experience of meeting people with chronic pain. A qualitative methodology was used and the selection was made regarding suitability and snowball sampling. Ten occupational therapists with experience of working with this group were interviewed. A qualitative content analysis was made on all interviews. Categories that emerged in the result were: contributing factors to a good meeting and difficulties for a good meeting. In order to create a good meeting it is of importance that the occupational therapist listens and confirms the patient´s story. However, further knowledge is necessary in order to increase the understanding of this group.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd. Gränsen är hårfin gällande kulturell lyhördhet då patienten lätt kan särbehandlas eller diskrimineras. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i möten med patienter med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras under fyra teman: Förståelse för genusperspektiv i vårdandet, Förståelse för olika uttrycksätt, Kunskap om sjukdomssyn samt Utbildningsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap om kultur i sin utbildning, samt mer förståelse för skillnader i genusdynamiken då kulturella möten uppfattas som svåra vilket kan medföra ett uteblivet vårdande möte speciellt när kommunikationsbrister fanns. Sjuksköterskor behöver och önskar mer utbildning om kulturella aspekter för att känna större trygghet i mötet med patienter med en annan etnicitet än dem själva. / The background describes cultural aspects and how nurses relate to patients' ethnicity. Patients' view on health care varies depending on cultural background, which affects the encounter with health care. Nurse's responsibility is to provide care for and treat patients with respect and dignity regardless of ethnicity. During the encounter with patients difficulties may arise in meeting these needs when the understanding of what caused the disease may differ from the nurse. Difficulties in communication and in understanding each culture can lead to misunderstandings. There is a fine line to cultural sensitivity as the patient can easily be treated differently or discriminated against because of their ethnicity. The aim of the thesis is to describe nurse’s experience in encounters between patients with another ethnic background than the majority ethnic population. The method used was a systematic literature review where scientific articles were analyzed. The result is presented in four themes: Understanding the gender perspective in caring, understanding of different modes of expression, knowledge of insight to disease and Educational needs. The result shows that nurses desire more knowledge about culture in their training, and a broader understanding of differences in gender dynamics as cultural encounters were perceived as difficult resulting in a non-caring encounter especially when communication deficiencies were found. Nurses need and want more training about different cultures.