In this study an investigation was made on whether a petroleum based polyelectrolyte could be replaced by a biodegradable polymer. This was done to enable the use of sludge from the biogas plant of the dairy in Umeå, Sweden, as fertilizer. The properties and effectiveness of a starch based polyelectrolyte were compared to polyacrylamide in laboratory tests. Other biodegradable polyelectrolytes were also presented. The tests were made on sludge from the dairy. In tests with a waste water with a low dry substance content (<0,1 %) the dewatering effects were similar between polyacrylamide and the starch based polymer. Starch had a small effect on dewatering sludge with a higher dry substance content (4 %). Cellulose fibers in combination with starch increased the amount of dewatered sludge, but polyacrylamide was still the most effective polyelectrolyte. A starch based polymer could be an alternative to polyacrylamide, if cellulose fibers are added. Other biodegradable polyelectrolytes which could have sufficient dewatering effects are chitosan and tannins. There were methodical problems in this study with the accuracy of measuring dry substance content and a difference in dilution of sludge samples when adding chemicals. To proceed in the search for biodegradable alternatives to polyacrylamide at the biogas plant the first step is to develop reliable methods for evaluating the effects of different polyelectrolytes.   Key words: dewatering, sludge, polyelectrolyte, biodegradable

<p>A product and design development of a household device which shall dry food waste has been</p><p>carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB.</p><p>This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study.</p><p>A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given</p><p>me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am</p><p>used to.</p>

A product and design development of a household device which shall dry food waste has been carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB. This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study. A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am used to.

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år. Den kvalitativa studien genomfördes med högläsning ur två barnböcker med efterföljande gruppsamtal som kan liknas vid ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra gruppsamtal genomförst vid vilka varje grupp har fått lyssna på två böcker. Resultatet visar att de erfarenheter barnen använder sig av när de samtalar om genus är präglade av vuxnas uppfattningar och barnens egna upplevelser. Barnen använder även yttre faktorer som kläder, färger och röster när det samtalar om genus

Studien undersöker sambandet mellan attityd och biologiskt kön med hjälp av moderatorvariabeln socialt kön samt personlighet kopplat till detta. Baserat på tidigare forskning inom ämnena socialt kön och personlighet, socialt kön och CSR samt attitydformation utformades en analysmodell. Denna modell testades sedan med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer: fem stycken med personer av kvinnligt biologiskt kön och fem med personer av manligt biologiskt kön. Studien visade att kvinnor generellt var mer positiva till CSR än män. Studien visade också att kvinnor var mer flytande i sin gradering av sig själva som maskulina eller feminina men att biologiskt kön generellt kongruerar med personlighet/socialt kön. Dessutom konstaterades att emotionalitet, som är ett drag som kopplats till kvinnligt attitydskapande, var mindre betydande än först trott. Identifikation lyftes som ett nytt bidrag till attitydskapande, vilket ansågs relevant för framtida forskning.

No description available.

Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

Studiens syfte var att få bidra med en ökad kunskap om och förståelse för hur nu unga vuxna, biologiska barn, upplever att ha föräldrar som har haft familjehemsuppdrag och vilken betydelse det haft för dem. Syftet var också att undersöka om dessa barn haft behov av stöd samt vilket stöd de fått. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har vuxit upp med föräldrar som haft familjehemsuppdrag. Studiens resultat analyserades med Schultz Jørgensens familjeplansteori. Resultat och tolkningar visade att biologiska barn upplever sig delaktiga i familjehemsuppdraget och beskriver relationen till sina fostersyskon som syskon och vän. Biologiska barn beskriver att de hade lättare att skapa relationer till de yngre fostersyskonen än till de som är tonåringar eller jämngamla. Resultatet visade att informanterna upplever fler fördelar än nackdelar med att ha fostersyskon. De biologiska barnen beskriver också att de kände att de saknade möjligheten till stöd från socialtjänsten. / The purpose of the study was to help create a greater knowledge and understanding for now young adult biological children's experiences of having had parents being foster care parents and the meaning of it. The purpose was also to examine if these children had need of and what kind of aid they got. This study was based of five qualitative interviews with now young adults that’s been growing up with parents that were foster parents. The result in the study was analysed with Schultz Jørgensens familyplanetheory. Results and interpretations showed that biological children experience a participation in the foster care process and describes the relation to the foster children as that of a sibling and friend. Biological children describe that they have an easier time creating relations to younger foster siblings than to teenagers and children in the same age. The results showed that the informants experience more positive feelings than negative feelings with having foster siblings. The biological children also describe that they felt a loss of opportunities of aid from the social services.