Sömnbrist påverkar människor fysiologiskt, kognitivt och emotionellt och kan innebära risker. Röstanalys är ett tänkbart sätt att identifiera sömnbrist, då forskning tyder på att även rösten påverkas. Syftet var att undersöka perceptuella kvaliteter hos röster som tidigare bedömts låta trötta, för att utröna hur dessa upplevs och utöka kunskap inom området. Fyrtiofyra deltagare skattade 12 röstkvaliteter hos upplevt trötta och pigga röster. Resultatet visade att röster som låter trötta upplevs mjukare, skrovligare, tunnare, svagare, har lägre och mindre varierande tonhöjd, har mer onaturlig rytm, gör fler misstag, har mindre hastighetsvariation, pratar långsammare, artikulerar sämre och har mindre inlevelse. Störst skillnader erhölls för prosodiska röstkvaliteter vilket föreslogs indikera att dessa kan ha större betydelse vid mänsklig tolkning av trötthet. Slutsatsen var att upplevt trötta röster upplevs annorlunda än pigga. Försök att detektera sömnbrist i röster föreslogs använda individuell jämförelse med utvilad röst som grund, samt kombinera akustiska och prosodiska mätmetoder.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.   Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.   Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.

Detta examensarbete skapades med målet att undersöka skillnader i preferensen gällande arpeggios i NES- och Famicom-musik baserat på kultur. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning inom tangentiella ämnen, samt beskriver arpeggios och hur NES- och Famicom-konsolerna är uppbyggda. En kvantitativ metod utvecklas sedan, och problematiseras. Detta följs av en beskrivning av det förarbete som gjordes, och skapandet av de två artefakter som användes. En enkät genomfördes efter förarbetet, och resultatet av denna analyseras därefter i rapporten. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader i preferens mellan svenska och japanska lyssnare. Denna slutsats, samt resterande delar av rapporten diskuteras sedan och till sist skrivs det om framtida arbete, så som att en plug-in möjligtvis skulle kunna skapas efter detta arbete har gjorts. Denna plugin skulle göra det lättare att få musik att låta mer europeisk eller japansk.

No description available.

Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) undersöker, vart fjärde år, kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs fyra och årskurs åtta. Över 50 länder deltar i TIMSS och den sammanställda datan granskas av forskare. De svenska eleverna presterar generellt sett betydligt lägre än de högpresterande asiatiska länderna, Japan, Singapore, Hongkong, Korea och Taipei. Syfte Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring skillnader i elevers matematikresultat i TIMSS. Då det fanns ett intresse för om faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har en inverkan på prestationsnivå utformades även en djupgående analys angående detta. Syftet med den djupgående analysen är att undersöka vilken inverkan faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har på elevers prestationsnivå i TIMSS. Metod Litteratursökningen utfördes i databasen Primo och för att avgränsa sökfältet lades, stegvis, ytterligare inklusionskriterier till. När sökfältet avgränsats till ett greppbart antal artiklar utfördes en granskning av studiernas sammanfattningar. För att kunna göra ett slutgiltigt urval av artiklar utformades urvalskriterier vilka vi utgick ifrån när artiklarnas syfte, resultat och slutsats närlästes. Artiklarna som uppfyllde de utvalda urvalskriterierna inkluderades och kartlades därefter i form av tabeller. Tabellerna låg som grund för den här kunskapsöversiktens resultat och analysdel. Resultat Resultatdelen är uppdelad i fem underkategorier; Syftet med studierna, Faktorer/Variabler som undersöks i relation till prestation, Studiernas data, Urval i studierna och Studiernas diskussion/Slutsats. Samtliga studier undersöker diverse faktorers/variablers inverkan på elevers prestationsnivå i TIMSS. Studierna undersöker olika länders elevresultat och får fram olika resultat beroende på vilket land som undersöks. Den faktor/variabel som flest studier undersöker är den socioekonomiska statusens inverkan på prestation. Avseende faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik, som undersöks i den djupgående analysen, visar studiernas resultat på att den har en inverkan.

Problemformulering: Föreligger det inom den administrativa byggbranschen fortfarande några strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare premieras samt hur deras kompetens värderas? Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomsten av strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare inom den administrativa byggbranschen premieras samt hur deras kompetens värderas. I de fall vi finner strukturella skillnader ämnar vi även att beskriva och förstå i vilken grad de förekommer, och hur de tar sig till uttryck. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, tre kvinnliga och tre manliga med vardera minst tio års erfarenhet i branschen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar teorier om social konstruktion, strukturella skillnader, ledarskap, organisationsteori och institutionell teori. Teorierna ligger till grund för jämförelsen med det empiriska underlaget från respondenterna. Slutsats: Studien har lett fram till tre slutsatser. För det första, fördomar och generaliseringar existerar om att hela byggbranschen ser likadan ut. Slutsatsen är att byggbranschen måste delas in i två olika arbetskategorier, tjänstemannasidan och yrkesmannasidan, då förutsättningarna skiljer sig så pass mycket åt. För det andra, gamla traditioner och fördomar förklarar branschens könsfördelning och brist på kvinnor. Slutligen, trots att gamla traditioner seglivat lever kvar och är svåra att bryta har mycket hänt bara de senaste tio åren inom den administrativa byggbranschen. Detta beror främst på att branschen idag består av fler kvinnor, att ett generationsskifte sker samt att samhällsdebatten ser annorlunda ut.

En kvantitativ studie utfördes för att undersöka om den sammanlagda attityden samt dess tre subkategorier beteende, känslor och kognitiva tankar visade eventuella skillnader beroende på vilken information om Mervärde individen tagit del av. Syftet var att undersöka om detaljerad information hade någon inverkan på individens attityd till Mervärde Funäsfjällen. Studiens respondenter delades in i två grupper där grupp 1 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 1 och grupp 2 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 2. Manipuleringen utfördes genom att deltagarna i grupp 1 fick en kort information om Mervärde och deltagarna i grupp 2 fick en mer utförlig och detaljerad information. Avsikten var att deltagarna i grupp 2 skulle bli manipulerade av en mer utförlig och detaljrik information om Mervärde. Populationen som undersöktes var individer som någon gång under säsongen 2016/2017 befunnit sig på Destination Funäsfjällens anläggningar i Funäsfjällen. Sammanlagt deltog 230 respondenter i studien varav grupp 1 bestod av 127 respondenter och grupp 2 bestod av 103 respondenter. Två olika enkäter designades i Survey and report och skillnaden mellan de olika enkäterna var informationen om Mervärde. Data samlades in genom att fysiska enkäter delades ut vid någon av Destination Funäsfjällens anläggningar och genom att länkar till studiens två elektroniska enkäter skickades ut till tidigare gäster som besökt destinationen. Respondenternas attityd och tre subkategorier mättes med hjälp av ett egetkonstruerat mätinstrument som innehöll 15 påståenden som besvarades med en fem gradig likertskala. Fyra stycken oberoende t-test visade att den detaljrika informationen inte hade någon signifikant effekt på individens attityd. Den detaljrika informationen visade inte heller någon effekt på individens beteende eller känslomässiga kognitiva komponent av attityd. Därav kan slutsatsen antas att ingen av studiens informationer hade någon inverkan på individens attityd. Slutsatsen för studien var att informationen om Mervärde inte hade någon effekt på respondenternas attityd, men att resultatet inte kan generaliseras antas gälla i hela populationen.

Ett cancerbesked kan ses som en process som tar sin början vid själva beskedet. I denna process spelar sjuksköterskan en betydelsefull roll i det dagliga arbetet i att stödja patienten i omvårdnaden. Sjuksköterskans värderingar styr attityderna som formar bemötandet och handlandet gentemot patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityder vid svåra besked för patienter med cancer. Metod: vald metod är en litteraturstudie. Arbetet har följt Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar återstod efter granskningen. Tre teman uppkom efter databearbetningen. Resultat: Sjuksköterskors attityder till patientens autonomi, Sjuksköterskors attityder vid etiska överväganden, Sjuksköterskors attityder vid kommunikation av svåra besked. Slutsats: sjuksköterskors attityder är till stor del formade av vilket land de bor i och vilken kultur som är rådande där. Utbildning och erfarenhet i processen svåra besked hade betydelse för attityderna. Sjuksköterskans attityder och därmed funktion och inställning vid cancerbesked är ett eftersatt forskningsområde.

Sport clubs has identified that they having a high average age of their boards and has difficulties inrecruiting young people. Participation and influence is one of the sport’s purposes, but the concepts areambiguous when young people has a different meaning for the concepts than sport has. If young peopleare excluded from boards the sport clubs will not fulfill their most important purpose and developmenttend to decreases. This study has studied the motives of young people to engage in sport boards and whatperceptions chairman of the sports associations have about young organization leaders. By interviews withyoung organization leaders and chairmans of various sports clubs have problems with the lack of youngpeople in sports boards surveyed identified. The study aims to inform what motivate and what experiencesfrom board appointments young people have and find out what basic assumptions chairmans have ofyoung people. The results show that young people sitting in a sports board says that they have chosen toengage in the work of the board because of to be involved in the development of sport. They think it is funand good experience for future jobs. Lack of time was anything negative to board work generated in. Thechairmen believe that it is good if there are younger people in the board, but it is difficult to recruit youngpeople to the board. It is important to have diversity in a board to develop and improve the sports club.Because of that, it was found that young people feel they are a part of the board but there is an lack ofknowledge of young organization leaders and these claims are explained by generational difference.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar gällande den fysiska lärmiljön i klassrummet genom att försöka besvara studiens frågeställningar:  ·       Vilken innebörd har den fysiska lärmiljön i klassrummet för lärare?  ·       Vilken möjlighet har lärare att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet?  ·       Vad uppfattar lärarna som centralt i klassrummet? Studiens frågeställningar skulle besvaras med en fenomenologisk metodansats genom kvalitativa intervjuer. Genom bekvämlighetsurval fick sju lärare ta del av information gällande studien samt skriva under en samtyckesblankett innan de intervjuades enskilt via digitala videorum. Studenterna använde sig av en intervjumall som var temaindelad och hade öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar på följande sätt. Sammanfattningen av kapitlet analys beskriver hur lärarna använder sig av den fysiska lärmiljön på olika sätt för att fånga upp elevernas fokus, genom ren klassrumsmiljö, hjälpmedel samt möblering. Innebörden av den fysiska lärmiljön i klassrummet är viktig för att läraren ska kunna optimera undervisningen för eleven. Sammanfattningen av kapitlet resultat beskriver lärarens möjligheter att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet genom till exempel val av möbler, renovering och så vidare. Vidare framkom även vad lärarna uppfattade som centralt i klassrummets fysiska lärmiljö i klassrummet vilket varierade mellan tavlan och dess användningsområden, ergonomiska stolar till eleverna samt fungerande teknik i klassrummet.