No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

Denna studies mål var att generera en tydlig bild av hur skogens tillstånd utvecklats med avseende på ålder, diameter och träslagsfördelning, mellan åren 1983-2020. Dessutom har studien för perioden 2016-2020 undersökt ägoslag med avseende på medelålder och medeldiameter, samt skogar med naturinriktad och produktionsinriktad skötsel för skog tillhörande Sveaskog. Detta har utförts med stöd av data från Riksskogstaxeringen och Sveaskog. Studien visade att nationellt sett ökar andelen träd äldre än 120 år. Resultatet för diameterklasserna visade att grova träd (45+) ökar nationellt och har gjort så för alla perioder. För Norrland och Sveland ökade andelen grova träd väsentligt. Sett till träslagsfördelningen har av andelen barrträd och lövträd sammantaget förändrats mycket lite nationellt sett. Analys av data erhållen från Sveaskog visade att medelåldern var något högre för skogar brukade med en naturinriktning, medan skogar brukade med produktionsinriktning visade en högre medeldiameter.

Examensarbete.

<p>För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.</p><p>Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.</p>

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik. Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

By taking human perception into account in computer graphics, time and processing power may be utilised more efficiently when modelling and rendering scenes. Exploring possibilities for reducing the complexity of forest scenes is particularly interesting because of the geometric complexity of trees, the effects of which are compounded by dense, large-scale forests. Most studies of rendering simplifications for forests concern level-of-detail methods, simplifying scenes in areas where simplifications are less perceptible to the viewer. The present study instead approaches the topic by considering that humans, to certain extents, are insensitive to the exact composition of objects in aggregates. In forest scenes that use a variety of geometrically different trees, this can be utilised to favour the geometrically simpler tree. A perceptual study was conducted to explore how perceptive viewers are to the ratio between trees, in forest scenes that feature two geometrically different tree models. Specifically, the tree models varied in leaf and branch density. The impacts of forest density, layout and camera angle were studied. Overall, it was found that density and layout had significant effects on thresholds measured for participants’ perceptiveness of ratio, while camera angle had little impact. The results indicate that the ratio between two different tree models can be skewed considerably in favour of the geometrically simpler model, without participants detecting changes. These findings provide some guidelines for reducing polygon count in forest scenes while preserving appearance. Motivated by these findings, the educational part of this study considers the role of perceptual topics in computer graphics courses. Specifically, the study focuses on the inclusion of perceptual topics in introductory computer graphics courses at Swedish universities, as well as the attitudes of computer graphics educators toward teaching perception. 22 course syllabuses at 12 Swedish universities were collected and analysed. Interviews were conducted with three computer graphics educators, while 13 educators responded to an online survey. The results present a diverse set of approaches and attitudes toward perception among educators, signifying that the role of perception in computer graphics education is uncertain. Perceptual topics were included in about half of the surveyed courses, with teaching approaches ranging from marginally including perceptual topics, to fully dedicated lectures, though perception was rarely mentioned in the intended learning outcomes of courses. Overall, approaches seemed influenced mainly by the background of the student group, educators’ own biases and experiences, as well as challenges posed by needing to address foundational skills such as programming. By investigating perceptual thresholds through a psychophysical experiment and exploring pedagogical practices in relation to perceptual topics in computer graphics courses, this study links empirical research with pedagogy, highlighting the role of perception in computer graphics from different perspectives. / Genom att ta hänsyn till mänsklig perception i datorgrafik kan tid och processorkraft utnyttjas mer effektivt vid modellering och rendering av scener. Att utforska möjligheter för att minska komplexiteten i skogsscener är särskilt intressant, på grund av den geometriska komplexiteten hos träd, vars effekt förvärras av täta, storskaliga skogar. De flesta studier av renderingsförenklingar för skogar rör detaljnivåmetoder (eng: level-of-detail), förenklingar av scener i områden där ändringar är mindre märkbara för betraktaren. Denna studie närmar sig istället ämnet genom att ta hänsyn till att människor, i viss utsträckning, är okänsliga för den exakta sammansättningen av objekt i aggregat. I skogsscener som använder en mängd geometriskt olika träd kan detta utnyttjas för att gynna det geometriskt enklare trädet. En perceptuell studie genomfördes för att undersöka hur medvetna personer är om förhållandet mellan träd i virtuella skogsscener betraktat ovanifrån, där två geometriskt olika trädmodeller använts. Specifikt studerades effekterna av skogstäthet, trädplacering och kameravinkel på uppfattningsförmåga. Det visade sig att täthet och placering hade betydande effekter på tröskelvärden som mättes för deltagarnas uppfattning om förhållandet, medan kameravinkeln hade liten inverkan. Resultaten indikerar att förhållandet kan förskjutas avsevärt till förmån för den geometriskt enklare trädmodellen, utan att deltagarna upptäcker förändringar. Sammantaget erbjuder dessa resultat några riktlinjer för att minska antalet polygoner i storskaliga skogsscener sett från luften, samtidigt som scenernas utseenden bevaras. Motiverad av dessa fynd överväger den pedagogiska delen av denna studie rollen av perceptuella ämnen i datorgrafikkurser. Specifikt fokuserar studien på inkluderingen av perceptuella ämnen i kurser på introduktionsnivå vid svenska universitet, samt attityder till att undervisa om perception bland lärare som undervisar om datorgrafik. 22 kursplaner vid 12 svenska universitet samlades in och analyserades. Intervjuer genomfördes med tre pedagoger, medan 13 pedagoger svarade på en enkät. Resultaten presenterar en mångsidig uppsättning tillvägagångssätt och attityder till perception bland lärare, vilket indikerar att perceptionens roll i datorgrafikutbildning är vag. Perceptuella ämnen inkluderades i ungefär hälften av de undersökta kurserna, även om perception sällan nämns i kursernas lärandemål. Undervisningsmetoderna innefattande perception sträckte sig från marginell inkludering, till dedikerade föreläsningar. Sammantaget verkade tillvägagångssätten främst påverkas av studenternas bakgrund, lärares egna fördomar och erfarenheter, såväl som utmaningar som uppstår genom att behöva ägna tid åt grundläggande färdigheter som programmering.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning klimatanpassningar genomförs i Skånes kommunala skogar. En innehållsanalys av strategiska dokument utfördes med utgångspunkt från Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag. För att identifiera eventuella hinder för klimatanpassning genomfördes intervjuer med tre olika kommuner. Endast två av 28 kommuner hade ett uttalat mål att klimatanpassa det kommunala skogsinnehavet. Trots det identifierades flera av Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag i de strategiska dokumenten, främst motiverade utifrån kommunernas rekreations- och naturvårdsmål. De vanligaste klimatanpassningarna var att utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, att anpassa hyggesstorleken, att eftersträva variation i skogen samt att skapa stormtålig skog. Klimatanpassningsförslag som inte kunde identifieras var att undvika att överhålla granskog, att stubbehandla mot rotröta samt att bygga och underhålla skogsbilvägar bättre anpassade för mildare vintrar.   De intervjuade kommunerna kunde inte se några större hinder för klimatanpassning i de kommunala skogarna, men svårigheter finns relaterade till skogens långa omloppstider i kombination med de osäkerheter som klimatförändringarna medför.