Global ETD Search

21	Skadelindringshierarkin, ett verktyg för kommuners arbete mot miljökvalitetsmålet Levande skogar / Mitigation Hierarchy a tool to the municipalities’ work towards the environmental objective, Sustainable forest Erlandsson, Josefin January 2023 (has links) 2015 antog världens länder 17 globala mål och Agenda 2030. I Sveriges nationella miljömålssystem fanns riktlinjer som gick i linje med Agenda 2030. Miljömålssystemet bestod bland annat av 16 miljökvalitetsmål. Denna studie fokuserade på ett av miljökvalitetsmålen, levande skogar och om skadelindringshierarkin kunde anses vara en metod för att uppnå detta mål. Skadelindringshierarkin består av fyra steg, 1. Undvika, 2. Minimera, 3. Återställa på plats, 4. Kompensera på annan plats. Tidigare studier hade visat att metoden var relativt ny i Sverige och att vissa problem fanns. Detta gjorde det intressant att redogöra för hur kommuner inom Örebro län arbetade med och tolkade metoden. En kvalitativ studie genomfördes där kommuner i Örebro län intervjuades. Resultatet visade att skadelindringshierarkin som begrepp var okänt, men att konceptet användes. Kommunerna ställde sig även positiva till metoden och ansåg att metoden kunde vara ett verktyg för kommunerna för att uppnå miljökvalitetsmålet levande skogar. Mitigation Hierarchy Environmental objective Sustainable Forest Nature conservation work Biodiversity offsets Ecological compensation Skadelindringshierarkin Miljökvalitetsmål Levande skogar Naturvårdsarbete Ekologisk kompensation Forest Science Skogsvetenskap
22	Frivilliga avsättningar inom småskogsbruket i Östersunds kommun : En studie av avsättningsgrad och vetskap om frivilliga avsättningar Rengman, Jonas January 2018 (has links) Miljömålet Levande skogar talar om frivilliga avsättningar som en viktig del i arbetet med att bevara skogens möjlighet att bidra med allt vad både människor och andra organismer behöver av skogen. Det är viktigt att frivilliga avsättningar genomförs, men de genomförs enbart om den som äger skog vet vad en frivillig avsättning är.Denna studie har undersökt andelen frivilliga avsättningar inom småskogsbruket i Östersunds kommun, om det finns någon skillnad i avsättningsgrad hos kvinnliga respektive manliga skogsfastighetsägare samt hur stor del av de tillfrågade som vet vad frivilliga avsättningar är. Detta för att kunna bidra med insikt i hur dagens informationsflöden kring frivilliga avsättningar ser ut.Studien bygger på en kvantitativ undersökningsmetod, där respondenter under telefonintervjuer svarat på ett antal ja- och nej-frågor rörande vetskap om frivilliga avsättningar samt avsättningsgrad inom respektive respondents skogsfastighet.Resultaten av undersökningen av den totala andelen frivilliga avsättningar har jämförts med vilken information som utgått till de som förväntas genomföra dessa avsättningar. Därefter har en analys av underskottet i genomförande av frivilliga avsättningar genomförts utifrån de informationsflöden som identifierats under studien. Studien har därutöver undersökt hur stort genomslag informationen om frivilliga avsättningar haft, genom att undersöka graden av vetskap kring frivilliga avsättningar bland fastighetsägare.Studien har kommit till slutsatsen att avsättningsgraden i det geografiska området studien behandlar ligger i på samma nivå som tidigare studier visar för Jämtland, men lägre än riket som helhet. Studien nådde också slutsatsen att det kontinuerligt utgår relativt stora mängder information gällande frivilliga avsättningar, men att dagens information inte fungerar då enbart 30 % av de undersökta fastighetsägarna har kunskaper om vad frivilliga avsättningar är. / The Swedish national environmental goal Sustainable forests suggests voluntary forest set-asides as an important part of preserving the ability of the forest to provide what humans and other organisms need from the forest. It is crucial that voluntary forest set-asides are implemented, but this can only happen if those who own the forests know about the term of voluntary forest set-asides.In this study, the small-scale forestry within Östersund municipality has been examined in relation to the share of voluntary forest set-asides, if; and to what extent, there is a difference in share of voluntary forest set-asides in forest properties controlled by female and male owners and lastly to what degree the respondents know what voluntary forest set-asides are. This in order to contribute with insight into the flows of information regarding voluntary forest set-asides.The study is based on a quantitative research method, in which the respondents during telephone interviews was asked a series of Yes- and No-questions concerning the level of knowledge in the area of voluntary forest set-asides and the rate of voluntary forest set-asides for each forest property.The result of the inquiry of the total share of voluntary forest set-asides was later compared to the information that has been distributed to those who are expected to voluntarily refrain from use of a part of their land. Thereafter, an analysis of the implementation deficit and the identified information flows was conducted. Finally, the study has examined how big of an impact the information of voluntary forest set-asides has had, by examination of the rate of knowledge of voluntary forest set-asides among the property owners.The study can conclude that the share of voluntary forest set-asides in the examined area is in line with what other studies conclude for the county of Jämtland, but lower than for the nation as a whole. The study also reached the conclusion that the flow of information is continuous and rather vast, when it comes voluntary forest set-asides, but that the current information does not work since only 30 % of the property owners have got enough knowledge of the concept of voluntary forest set-asides. / <p>2018-06-08</p> Voluntary forest set-asides Rate of voluntary forest set-asides Implementation deficit Information deficit Sustainable forests Small-scale forestry Frivilliga avsättningar avsättningsgrad genomförandeunderskott informationsunderskott Levande skogar småskogsbruk Environmental Sciences Miljövetenskap
23	Time Series Analysis and Binary Classification in a Car-Sharing Service : Application of data-driven methods for analysing trends, seasonality, residuals and prediction of user demand / Tidsseriaanalys och binär klassificering i en bildelningstjänst : Applicering av datadrivna metoder för att analysera trender, säsongsvaritoner, residuals samt predicering av användares efterfrågan Uhr, Aksel January 2023 (has links) Researchers have estimated a 20-percentage point increase in the world’s population residing in urban areas between 2011 and 2050. The increase in denser cities results in opportunities and challenges. Two of the challenges concern sustainability and mobility. With the advancement in technology, smart mobility and car-sharing have emerged as a part of the solution. It has been estimated by research that car-sharing reduces toxic emissions and reduces car ownership, thus decreasing the need for private cars to some extent. Despite being a possible solution to the future’s mobility challenges in urban areas, car-sharing providers suffer from profitability issues. To keep assisting society in the transformation to sustainable mobility alternatives in the future, profitability needs to be reached. Two central challenges to address to reach profitability are user segmentation and demand forecasting. This study focuses on the latter problem and the aim is to understand the demand of different car types and car-sharing users’ individual demands. Quantitative research was conducted, namely, time series analysis and binary classification were selected to answer the research questions. It was concluded that there are a trend, seasonality and residual patterns in the time series capturing bookings per car type per week. However, the patterns were not extensive. Subsequently, a random forest was trained on a data set utilizing moving average feature engineering and consisting of weekly bookings of users having at least 33 journeys during an observation period over 66 weeks (N = 1335705). The final model predicted who is likely to use the service in the upcoming week in an attempt to predict individual demand. In terms of metrics, the random forest achieved a score of .89 in accuracy (both classes), .91 in precision (positive class), .73 in recall (positive class) and .82 in F1-score (positive class). We, therefore, concluded that a machine learning model can predict weekly individual demand fairly well. Future research involves further feature engineering and mapping the predictions to business actions. / Forskare har estimerat att världens befolkning som kommer bo i stadsområden kommer öka med 20 procentenheter. Ökningen av mer tätbeboliga städer medför såväl möjligheter som utmaningar. Två av utmaningarna berör hållbarhet och mobilitet. Med teknologiska framsteg har så kallad smart mobilitet och bildelning blivit en del av lösningen. Annan forskning har visat att bildelning minskar utsläpp av skadliga ämnen och minskar ägandet av bilar, vilket därmed till viss del minskar behovet av privata bilar. Trots att det är en möjlig lösning på framtidens mobilitetsutmaningar och behov i stadsområden, lider bildelningstjänster av lönsamhetsproblem. För att fortsätta bidra till samhället i omställningen till hållbara mobilitetsalternativ i framtiden, så måste lönsamhet nås. Två centrala utmaningar för att uppnå lönsamhet är användarsegmentering och efterfrågeprognoser. Denna studie fokuserar på det sistnämnda problemet. Syftet med studien är att förstå efterfrågan på olika typer av bilar samt individuell efterfrågan hos bildelninganvändare. Kvantitativ forskning genomfördes, nämligen tidsserieanalys och binär klassificering för att besvara studiens forskningsfrågor. Efter att ha genomfört statistiska tidsserietester konstaterades det att det finns trender, säsongsvariationer och residualmönster i tidsserier som beskriver bokningar per biltyp per vecka. Dessa mönster var dock inte omfattande. Därefter tränades ett så kallat random forest på en datamängd med hjälp av rörliga medelvärden (eng. moving average). Denna datamängd bestod av veckovisa bokningar från användare som hade minst 33 resor under en observationsperiod på 66 veckor (N = 1335705). Den slutliga modellen förutsade vilka som sannolikt skulle använda tjänsten kommande vecka i ett försök att prognostisera individuell efterfrågan. Med avseende på metriker uppnådde modellen ett resultat på 0,89 i noggrannhet (för båda klasserna), 0,91 i precision (positiva klassen), 0,73 i recall (positiva klassen) och 0,82 i F1-poäng (positiv klass). Vi drog därför slutsatsen att en maskininlärningsmodell kan förutsäga veckovis individuell efterfrågan relativt bra med avseende på dess slutgiltiga användning. Framtida forskning innefattar ytterligare dataselektion, samt kartläggning av prognosen till affärsåtgärder Smart mobility Car-sharing Time series analysis Demand prediction Machine learning Supervised learning Binary classification Random forest Smart mobilitet Bildelning Tidsseriaanalys Efterfrågansprediktering Maskininlärning Väglett lärande Binär klassificering Slumpmässiga skogar Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
24	Venn Prediction for Survival Analysis : Experimenting with Survival Data and Venn Predictors Aparicio Vázquez, Ignacio January 2020 (has links) The goal of this work is to expand the knowledge on the field of Venn Prediction employed with Survival Data. Standard Venn Predictors have been used with Random Forests and binary classification tasks. However, they have not been utilised to predict events with Survival Data nor in combination with Random Survival Forests. With the help of a Data Transformation, the survival task is transformed into several binary classification tasks. One key aspect of Venn Prediction are the categories. The standard number of categories is two, one for each class to predict. In this work, the usage of ten categories is explored and the performance differences between two and ten categories are investigated. Seven data sets are evaluated, and their results presented with two and ten categories. For the Brier Score and Reliability Score metrics, two categories offered the best results, while Quality performed better employing ten categories. Occasionally, the models are too optimistic. Venn Predictors rectify this performance and produce well-calibrated probabilities. / Målet med detta arbete är att utöka kunskapen om området för Venn Prediction som används med överlevnadsdata. Standard Venn Predictors har använts med slumpmässiga skogar och binära klassificeringsuppgifter. De har emellertid inte använts för att förutsäga händelser med överlevnadsdata eller i kombination med Random Survival Forests. Med hjälp av en datatransformation omvandlas överlevnadsprediktion till flera binära klassificeringsproblem. En viktig aspekt av Venn Prediction är kategorierna. Standardantalet kategorier är två, en för varje klass. I detta arbete undersöks användningen av tio kategorier och resultatskillnaderna mellan två och tio kategorier undersöks. Sju datamängder används i en utvärdering där resultaten presenteras för två och tio kategorier. För prestandamåtten Brier Score och Reliability Score gav två kategorier de bästa resultaten, medan för Quality presterade tio kategorier bättre. Ibland är modellerna för optimistiska. Venn Predictors korrigerar denna prestanda och producerar välkalibrerade sannolikheter. Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
25	Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning Enqvist, Patricia January 2022 (has links) Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality. political science social planning Värmland planning municipality environmental goals case study comparative case study Sunne municipality Karlstad municipality Agenda 2030 Living forests urban planning negative development implementation forest value of the forest analysis top-down perspective bottom-up perspective implementation model detailed plan political arguments implementation process planning process priorities organizations policy policy area statsvetenskap samhällsplanering Värmland planering kommun miljömål fallstudie jämförande fallstudie Sunne kommun Karlstad kommun Agenda 2030 Levande skogar stadsplanering negativ utveckling implementering skog skogens värde analys top-down perspektiv bottom-up perspektiv implementeringsmodell detaljplan politiska argument implementeringsprocess planeringsprocess prioriteringar organisationer policy policyområde

Page generated in 0.0195 seconds