No description available.

<p>Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris.</p><p>Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet. De lyfte också fram vad de ansåg kunde ha gjorts bättre samt sina tankar om framtiden.</p><p>Utmaningen under året var enligt de intervjuade personerna att få en bild av läget och informera olika aktörer, att hantera oroliga personer och sin egen stress, att få ut virket från skogen i tid samt att bestämma sig för vilken metoder som skulle användas för att bekämpa granbarkborren. Utifrån det sistnämnda så fanns det flera olika skäl till varför man valde en metod framför den andra, det kunde handla om miljömässiga, estetiska, praktiska eller att man helt enkelt kände att man var tvungen att agera. Mycket av arbetet under året bestod i att sprida information och mobilisera resurser.</p><p>Studien lyfter relations- och beteendefrågor och kommer fram till att det kan behövas en tydlighet i rollerna i kristider samt att alla de medel som används till vardags, t.ex. rådgivning och påverkan, kanske inte är lika aktuella i kristider.</p>

Since a lot of the power in a professional bureaucracy lays within the operative profession with its strong corporate culture and strong co-workers the executive occupy a weak position. Their power comes from the complexity of the operative professionals work and the difficulties to supervise that work. To avoid conflicts it’s important to make all expectations on the executive equivalent. This can be done by defining the roles of the executives in a philosophy. The philosophy then must be anchored in the corporate culture to become permanent. The purpose of this essay is therefore to show what a change look like when a professional bureaucracy chose to introduce a managerial philosophy and the problems that may arise during the work.

Sexveckorsregeln innebär att en anmälan måste göras till Skogsstyrelsen senast sex veckor före en större skogsavverkning. Av olika anledningar finns möjligheten att få dispens beviljad och därmed få avverka tidigare. Höga regnmängder i Västsverige under senhösten och vintern 2012 bidrog till att markerna blev extra känsliga för s.k. körskador. Det är spårbildning som uppstår till följd av körning med skogsmaskiner, särskilt på lös och fuktig mark, och kan orsaka både miljö- och produktionsmässigt negativa effekter. Många markägare som planerat avverkning vid denna tid då tjälen vanligtvis brukar kunna hålla för maskinerna önskade då istället avverka oanmälda områden (objekt) med bättre bärighet trots det milda vädret. För att inte behöva vänta med avverkningen ansökte de därmed om dispens från sexveckorsregeln i samband med den nya avverkningsanmälan. Eftersom det känsliga objektet kunde sparas till dess att det blivit kallare godkändes flertalet av de inkomna ansökningarna. Då dispensärenden kräver mer tid och arbete samt prioriteras framför vanliga avverkningsärenden var det av intresse för Skogsstyrelsen att ta reda på om den här typen av dispens i praktiken leder till färre körskador. Studien genomfördes på uppdrag av Skogsstyrelsen i Göteborg i syfte ta reda på om dispensen till fullo utnyttjas och om de dispensbeviljade och känsliga objekten avverkats med fler eller färre körskador än objekt där dispens inte sökts. Under april-maj 2013 besöktes totalt 66 privatägda skogsmarker i Halland och Västra Götaland. Studien visade att en stor majoritet av dispenserna utnyttjats men det fanns ingen signifikant skillnad i antal och grad av körskador mellan någon av de tre typerna av objekt. Det innebär att dispens från sexveckorsregeln, i det här fallet, inte lett till färre körskador än i ärenden som inte fått dispens. Dessutom förekom allvarliga körskador i en hög andel objekt inom alla tre grupper något som dels kan vara klimatrelaterat men också en följd av en pressad virkesmarknad och bristande kunskap och kommunikation inom skogsbruket. Detta är välkända problem som det på senare år jobbas allt intensivare med både från Skogsstyrelsens håll men också inom branschorganisationerna. Förhoppningen är att en ökad medvetenhet om körskadornas miljöeffekter och kunskap kring hur de undviks kommer göra att avverkningar i större utsträckning planeras därefter. Tillsammans med en mer detaljerad beskrivning av objekten som rör dispens och mer direkt uppföljning av körskador efter avverkning finns möjligheten att antalet allvarliga körskador även vid sämre väderförhållanden skulle kunna minska i framtiden. / The six week notice implies that the Swedish Forest Agency must be notified at least six weeks in advance of every greater forest felling. For various reasons it is possible for an exception to be granted and thus be able to execute felling earlier. High rainfalls in western Sweden during late autumn and winter 2012 made the soils extra sensitive for rutting. That is the tracks created by forest machines, especially on loose and moist soils, and can in turn cause negative effects for both the environment and wood production. Many forest owners who had planned felling at this time when the ground usually is frozen and can carry the machines instead wished to fell unnoticed areas (objects) with better carrying capacity despite the mild weather. To not having to wait with the felling they therefore applied for exception of the six week notice when sending the notification for the new object. Since the sensitive object could be spared for colder weather, many of the applications were granted. As the exception cases demands more time and work and are also managed prior to regular felling notifications the Swedish forest Agency had interest in finding out if this kind of exception in effect leads to less rutting and soil damage. The study was conducted on behalf of the Swedish Forest Agency in Gothenburg with the purpose to find if the exception, when granted, is fully utilized and if the granted and the sensitive objects are felled with more or less soil damage than objects felled without exception. During April/May 2013 a total of 66 privately owned objects in Halland and Västra Götaland were visited. The study showed that a great majority of the exceptions were utilized but there was no significant difference in number and degree of rutting between any of the three types of objects. This means that the exception of the six week notice, in this case, have not led to less soil damage than in objects without it. Furthermore, serious ruts occurred in a high amount of objects in all three groups, something that partly can be related to climate but also as an effect of a tough wood market and lack of knowledge and communication within the forestry. These are well known problems that in recent years have been more intensely addressed both by the Forest Agency but also within the branch organizations. Hopefully, an increased consciousness about the environmental effects of rutting and knowledge about how it can be avoided will make fellings in greater extent become planned thereafter. Along with a more detailed description of the objects regarding the exeptions and a more direct follow-up of soil damages after felling the number of serious ruts could possibly even at poor weather conditions be reduced in the future.

<p>Since a lot of the power in a professional bureaucracy lays within the operative profession with its strong corporate culture and strong co-workers the executive occupy a weak position. Their power comes from the complexity of the operative professionals work and the difficulties to supervise that work. To avoid conflicts it’s important to make all expectations on the executive equivalent. This can be done by defining the roles of the executives in a philosophy. The philosophy then must be anchored in the corporate culture to become permanent. The purpose of this essay is therefore to show what a change look like when a professional bureaucracy chose to introduce a managerial philosophy and the problems that may arise during the work.</p>

No description available.

Sumpskogar är skog som har minst 30% krontäckning på våt mark. Sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden och kan ha höga naturvärden då det ofta finns en kombination av hög ålder på träden och mycket död ved. Skogsområden med höga naturvärden kan bli klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Efter stormen Gudrun genomfördes ett projekt kallad Projekt Stormanalys som visade på att nyckelbiotoper och andra skogiga biotoper med höga naturvärden inte blev lika hårt drabbade som produktionsskogen. Studiens syfte är att inventera sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun för att kartlägga naturliga och mänskliga störningar. En fältinventering genomfördes där metoden var att jag gick i strövlinjer inne i nyckelbiotopen och i nära angränsning med en sökvidd på ca 20–30 meter där naturliga och mänskliga störningar noterades. Resultatet visar av 18 inventerade nyckelbiotoper utan skydd att alla lokaler hade någon form av störning. Naturliga störningar förekom i 16 av 18 lokaler, medan mänskliga störningar fanns i 6 stycken vilket innebär en tredje del av inventerade lokaler. I nära anslutning var vindfällen högst representerat med 15 lokaler. Det visar sig att storleken på störningarna är generellt liten och de naturliga störningarna kan få fortsatta positiva effekter för den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotopernas betydelse och värde börjar få en bättre förståelse hos markägarna men det finns vissa undantag. En hel del jobb kvarstår i den frågan.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing. The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works. With the impending introduction of a Swedish national forest programme the platform to integrate the social values of the forest into Swedish forestry seems to appear. Also reviewing the legal structure concerning forest is necessary, among other things the forestry act should be repealed and the environmentally concerned codes should be in the environmental act. Codes regarding the forest sector should be in a separate act.

Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris. Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet. De lyfte också fram vad de ansåg kunde ha gjorts bättre samt sina tankar om framtiden. Utmaningen under året var enligt de intervjuade personerna att få en bild av läget och informera olika aktörer, att hantera oroliga personer och sin egen stress, att få ut virket från skogen i tid samt att bestämma sig för vilken metoder som skulle användas för att bekämpa granbarkborren. Utifrån det sistnämnda så fanns det flera olika skäl till varför man valde en metod framför den andra, det kunde handla om miljömässiga, estetiska, praktiska eller att man helt enkelt kände att man var tvungen att agera. Mycket av arbetet under året bestod i att sprida information och mobilisera resurser. Studien lyfter relations- och beteendefrågor och kommer fram till att det kan behövas en tydlighet i rollerna i kristider samt att alla de medel som används till vardags, t.ex. rådgivning och påverkan, kanske inte är lika aktuella i kristider.

Älgförvaltningsområden har sedan 2012 varit en av de rumsliga skalor där älgförvaltningen i Sverige sker. I denna studie har Riksskogstaxeringens data över förekomst, täckningsgrad och betningsgrad av viltfoder per älgförvaltningsområde (2011–2015) analyserats tillsammans med Skogsstyrelsens prognos över foderproducerande ungskog (fodpro) och avskjutningsstatistik (avskjutningstäthet) från den nationella jaktdatabasen (Viltdata.se). Resultaten visar på både likheter och skillnader mellan undersökta älgförvaltningsområden (ÄFO). Björk var den viltfoderart med högst täckningsgrad i alla ÄFO samtidigt som den hade lägst betestryck. Rönn var den enda enskilda viltfoderart där täckningsgraden skiljde sig signifikant åt mellan några ÄFO, vilket tyder på att älgförvaltningsområdena är lika varandra i fråga om kvalitet av viltfoder. Trots signifikanta skillnader i den totala täckningsgraden av viltfoder mellan några av älgförvaltningsområdena tyder resultatet på att områdena även är lika varandra i fråga om kvantitet av viltfoder. Både avskjutningstätheten och några av betningsgraderna för tall skiljde sig signifikant åt mellan alla ÄFO. Det fanns svaga, positiva signifikanta samband mellan avskjutningstätheten och betningsgraden ”hård” för både tall och salix. Dessa samband skulle kunna bero på att en ökad älgtäthet genererat ett högre betestryck på tall och salix vilket i sin tur sannolikt medfört en högre avskjutning av älg. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens skattningar av viltfoder. Metoderna för skattningarna skiljer sig dock åt i flera avseenden vilket gör att de får olika tillämpningsområden.