För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.

This thesis has two overarching aims. The first is to generate further knowledge about Swedish independent schools, specifically regarding the organisation and provision of special support and how these relate to special educational traditions and inclusive education. This is conducted through four empirical studies, utilising data gathered in two total population survey studies. The first survey was a total population study of Swedish independent compulsory schools (N = 686, response rate = 79%), and results from this study are presented in articles I, II and IV. Article III presents results derived from a total population survey of special pedagogues (SENCOs) and special education teachers in Sweden educated according to the degree ordinances of 2001, 2007 and 2008 (N = 4252, response rate = 75%). Article I contains a general description of special education issues in the total population of independent schools. Article II continues with comparisons of these issues in different groups of independent compulsory schools. Article III studies differences in organisational prioritisations regarding special support and special educators in municipal and independent schools. Finally, article IV presents qualitative content analysis of over 400 responses regarding special support at independent schools. The second overarching aim of the thesis is to further develop the discussions initiated in the articles about how special education and inclusive education can be understood in light of the education reforms that introduced the independent schools. A critical theoretical analysis and contextualization of the empirical results from the articles is conducted to explain and describe the consequences of the new (market) education paradigm. Results show that, generally, the independent schools have not challenged special educational traditions to a significant degree. Rather, traditional conceptions, explanations and organisational measures are reproduced, and in some cases enhanced, by market mechanisms. However, there are great differences between the different types of schools with regard to both their perspectives on special education and their organisational approaches. There are also indications that the principle of choice is limited for this pupil group as compared to some other groups. Additionally, the increasing clustering of pupils in need of special support at certain schools replicates a system with special schools. In this case, market mechanisms are contributing to a system that is in contradiction to the idea of an inclusive school system. The theoretical interpretation of the results suggests that Skrtic’s theory can largely explain the empirical patterns found. However, his theory gives rise to different predictions or potential scenarios depending on what parts of his theory are underscored. Moreover, his theory must be complemented with additional perspectives to more fully account for diversity within the results, particularly as the results indicate that discourses/paradigms of special education and inclusive education often occur simultaneously and can thus be seen as expressions of practices taking place in a complex social and political environment. Keywords: Special education; inclusion; school choice; education reform; independent schools; compulso-ry schools; pupils in need of special support, SENCOs; special education teachers; critical pragmatism; Thomas M. Skrtic / Denna avhandling har två övergripande syften. Först, att generera kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, specifikt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd, samt hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering. Fyra empiriska studier presenteras med data från två stora forskningsprojekt. Det ena var en totalpopulations undersökning av fristående grundskolor (N=686, respons=79 %), resultat från den presenteras i artikel I, II och IV. Artikel III presenterar resultat från en totalpopulations undersökning av specialpedagoger och speciallärare i Sverige, utbildade enligt examensförordningarna från 2001, 2007 och 2008 (N=4252, respons: 75 %). Artikel I beskriver specialpedagogiska frågor inom hela populationen av fristående skolor i generella termer. Artikel II gör jämförelser mellan olika grupper av fristående skolor, artikel III beskriver skillnader i specialpedagogisk organisation mellan fristående och kommunala skolor i termer av specialpedagogers och speciallärares anställningssituation och artikel IV presenterar resultat av en kvalitativ innehållsanalys av över 400 svar om särskilt stöd i fristående skolor. Det andra övergripande syftet är att utveckla den teoretiska diskussionen som initierades i artiklarna, om hur specialpedagogik och inkludering kan förstås i ljuset av de utbildningsreformer som presenterade skolval och fristående skolor i Sverige. En kritisk teoretisk analys och kontextualisering av de empiriska resultaten från artiklarna genomförs för att förklara och beskriva konsekvenserna av de nya (marknads) paradigmet inom svensk utbildning. Resultaten visar att de fristående skolorna inte har utmanat specialpedagogiska traditioner i någon högre grad generellt. Traditionella synsätt, förklaringar och organisatoriska lösningar reproduceras, till och med förstärks, av marknadsmekanismer. Däremot så är det stora skillnader mellan olika skolor, både vad gäller specialpedagogiska perspektiv och organisatoriska lösningar. Det finns också tecken på att skolvalet kan vara begränsat när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom riskerar en samling av elever i behov av särskilt stöd på vissa skolor att reproducera ett system med specialskolor, något som inte är i linje med ambitioner för ett inkluderande skolsystem. De teoretiska tolkningarna av resultaten visar att Skrtic’s teoretiska verktyg kan till en hög grad förklara de empiriska resultaten. Däremot kan olika scenarier skapas beroende på vilka delar av hans teorier som betonas. Dessutom behöver hans teorier kompletteras med tilläggsperspektiv för att förklara variationen i resultaten. Nyckelord: Specialpedagogik; inkludering; skolval; utbildningsreformer; fristående skolor; grundskolan; elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger; speciallärare; kritisk pragmatism, Thomas M. Skrtic / Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd / Speciella yrken? – om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

En av 1800-talets främsta franska konstnärer Eugène Delacroix fick stor betydelse för de nya konstriktningarna under senare hälften av 1800-talet. I Frankrike står han som symbol för konstnärlig frigörelse, för sin långa och envetna kamp mot den franska konstakademin där "les Artistes Indépendants" fortsatte kampen efter honom, vilket ledde till en brytning med akademin år 1884. I samtida internationell forskning har Delacroix betydelse för den moderna konstens utveckling betonats. Syftet med denna magisteruppsats har varit att med formal stilanalys studera influenser från Delacroix måleri i verk med anknytning till det svenska Konstnärsförbundet, som bildades år 1886 i opposition mot och brytning med den svenska konstakademin. Konstnärsförbundet  kom att få stor betydelse för den unga svenska modernismen. Konstnären Richard Bergh var i det svenska kulturlivet tongivande för den svenska konstens förnyelse med den franska unga konsten som förebild. Som konstnärlig ledare för Konstnärsförbundets skolor åren 1890-1908 införde han individuell frihet för eleverna, ljus-och färgstudier inspirerat av Delacroix och neoimpressionismen. Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen har varit M.E. Chevreuls lagar om simultan färgkontrast och Paul Signacs analys av Delacroix betydelse för impressionismen till neoimpressionismen. Fantasins roll för att skapa ett själsligt berörande måleri har diskuterats utifrån Charles Baudelaires konstkritik, Delacroix Dagbok och Gauguins symbolism från 1884. För den formala analysen har konstbilder av Richard Bergh, Olof Sager-Nelson, Ivan Aguéli och Isaac Grünewald analyserats med avseende på komplementära färgkompositioner, ljusreflexioner, färger och ljus i belysning och skuggor. Dessa konstnärer har valts ut då de alla på olika sätt representerar ett personligt och nydanande måleri och en konst som fortfarande berör. Sammanfattningsvis visar resultaten att alla konstnärerna praktiserat komplementära färgkompositioner, effekter av simultan färgkontrast och att ljuset haft central betydelse för dem alla. Ljuset har artikulerats såväl i ljus inomhus som utomhus i himmelsljuset, i speglingar, skarpa och diffusa ljusreflexioner, varmare färger i solbelysta delar och kallare i skuggor. Den formala analysen visar att Delacroix måleri med komplementära färgkompositioner otvetydigt kan spåras i de verk som analyserats i uppsatsen. Alla konstnärerna har också strävat efter och lyckats att skapa ett själsligt berörande måleri. Delacroix tankar och måleri kan därför sägas ha bidragit till det svenska måleriets förnyelse genom Konstnärsförbundet. / One of the foremost French artists of the 19th century, Eugène Delacroix stands as a symbol of liberation, for his long and determined struggle against the French Academy of Arts, where the continued struggle of the "Artistes Indépendants" led to a break in 1884. The Swedish Artists´Association was formed in 1886 in opposition to the Swedish Academy of Arts. In Sweden, the artist Richard Bergh set the tone for the renewal of Swedish art. As artistic director of the Artists´Association´s schools in the years 1890-1908, he introduced individual freedom for the students, light and colour studies inspired by Delacroix and the neo-impressionism. In contemporary art history, Delacroix´s importance for the development of modern art has been emphasized. The aim of this master thesis is to use formal style analysis to study influences from Delacroix´s painting in some works of Swedish artists connected to the Swedish Artists´Association´s schools. Art images by Richard Bergh, Olof Sager-Nelson, Ivan Aguéli, and Isaac Grünewald have been analysed for complementary colour compositions, light reflections, colours and light in lighting and in shadows.  Theoretical starting points have been M.E. Chevreul´s Law of Light Reflections and Simultaneous Colour Contrast and Paul Signac´s analysis of the importance of Delacroix painting in relation to the neo-impressionism. To highlight the artist´s desire to touch the viewer, Baudelaire´s art criticism, Delacroix´s Diary, and Gauguins´s symbolism from 1884 have been considered. The results show that all the artists practiced complementary colour compositions, effects of simultaneous colour contrast, and that light was of central importance to all of them. The light has been articulated both in light indoors and outdoors in the sky, in reflections, sharp and diffuse light refelctions, warmer colours in sunlit parts and colder in shadows. All the artists have also strived for and succeeding in creating a soul-touching painting. Delacroix´s thoughts and painting can therefore be said to have unequivocally contributed to the renewal of Swedish painting through the Swedish Artists´ Association.

The rising impacts of climate change are increasingly disrupting access to water infrastructure in educational and social institutions, jeopardizing the health and livelihoods of vulnerable communities worldwide. Although these impacts are global, they are particularly and disproportionately severe in low-income countries. Schools, being crucial institutions, and children, being among the most vulnerable, are at high risk from the lack of safe access to drinking water, sanitation, and hygiene (WASH). This lack of access exposes children to public health threats, violence, and disrupted education. Ensuring essential WASH services is a priority for reducing vulnerability and achieving the targets of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, the definitions currently used to measure progress for the SDGs do not incorporate a climate lens. This means that not only is access to climate-resilient WASH services lower than current statistics reveal, but also that exposure to climate hazards could jeopardize any advancements made in improving WASH access.   This study aims to identify common bottlenecks hindering sustainable progress in delivering climate-resilient WASH services to schools. It presents a global analysis based on case studies from five continents, bottleneck analysis, and expert interviews. The findings aim to inform policymaking and programming for climate-resilient WASH in schools.  The approach for climate resilience in WASH requires more than just constructing resilient infrastructure and implementing technical solutions. It necessitates the development of holistic systems that incorporate soft adaptation measures, improved planning, public awareness, and institutional arrangements. / De ökande effekterna av klimatförändringar stör alltmer tillgången till vatteninfrastruktur i utbildnings- och sociala institutioner, vilket äventyrar hälsan och försörjningen för utsatta samhällen över hela världen. Även om dessa effekter är globala, är de särskilt allvarliga i låginkomstländer. Skolor, som är viktiga institutioner, och barn, som är bland de mest utsatta, löper hög risk på grund av bristen på säker tillgång till dricksvatten, sanitet och hygien (WASH). Denna brist på tillgång utsätter barn för folkhälsorisker, våld och avbruten utbildning. Att säkerställa grundläggande WASH-tjänster är en prioritet för att minska sårbarheten och uppnå målen för United Nations hållbara utvecklingsmål (UN SDG). De definitioner som för närvarande används för att mäta framsteg mot de globala hållbarhetsmålen (SDG) inkluderar inte en klimatisk synvinkel. Det innebär att tillgången till klimatanpassade WASH-tjänster inte bara är lägre än vad statistiken visar, utan också att exponeringen för klimatrelaterade risker kan äventyra alla framsteg som görs för att förbättra tillgången till WASH-tjänster. Denna studie syftar till att identifiera vanliga flaskhalsar som hindrar hållbara framsteg i att leverera klimatresilienta WASH-tjänster till skolor. Den presenterar en global analys baserad på fallstudier från fem kontinenter, flaskhalsanalys och expertintervjuer. Resultaten syftar till att informera policyutformning och program för klimatresilient WASH i skolor.  Tillvägagångssättet för klimatresiliens i WASH kräver mer än att bara bygga infrastrukturer och implementera tekniska lösningar. Det kräver utvecklingen av holistiska system som inkluderar mjuka anpassningsåtgärder, förbättrad planering, ökad medvetenhet bland allmänheten och institutionella arrangemang.