This study has investigated how the Swedish Christian Democratic Party (KDS) argued for the right of private actors to operate tax-funded schools outside of the public sector – charter schools. The hypothesis of this study was that KDS were openly positive to such a reform and saw it as a chance to run state-funded confessional schools.The study examined political texts produced by the party during a ten-year period, ranging from 1984 to 1994. The study’s methodological approach was one of a qualitative textual analysis, aided by a theoretical framework adapted from Samuel Moyn’s thesis in his book Christian Human Rights.The study concluded that there is empirical support to the thesis, and that KDS were very positive to a reform of the public school system in order to enable publicly funded private schools. There is less evidence to conclude that KDS intended for these schools to be confessional, although this study proposes that there is evidence to suggest as much.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.</p><p>Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar. Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Poor waste management is a major issue in Moldova today, why work has been made in several areas to resolve waste problems. Still, there is no organized form of sustainable waste management. In case of implementation of such a system, the citizens must know how to use the system and be aware of the consequences that are caused by poor waste management. As a part of this, waste management education in schools has an important role. Therefore this study seeks the relation between waste management and waste management education in schools in Chisinau and also how the conditions in society affect the waste management and waste management education. Based on this, some efforts regarding how waste management in schools can become more sustainable are described.Literature studies showed that an integrative whole-school approach regarding sustainability is a good approach for encouraging action competence in environmental problems, including waste management issues. In order to study the current conditions regarding waste management education and school waste management, four schools in Chisinau were visited where observations and interviews were made. Interviews were also made with some relevant authorities and organizations to complement collected information from school visits. Field studies showed that even though environmental education in Moldova to some extent has been implemented with an interdisciplinary strategy, there are several barriers that affect the effectiveness of this strategy. In addition, waste related problems were blamed on society rather than an insufficient waste management education in schools.The conclusion of the study is that a whole-school concept may be implemented in schools in Chisinau in order to make school waste management more sustainable. This way waste management is taught informally as part of the school environment. To implement this concept, internal and external effortswithin the areas school organization, equipment and education are suggested. A more extensive approach on educational improvements necessary for the concept’s effectiveness will be described in another study on the same topic performed by Julia Skagerberg. / Bristfällig avfallshantering är ett stort problem i Moldavien idag. Åtgärder har gjorts inom flera områden för att nå en lösning på avfallsproblem relaterade till detta, dock finns det fortfarande ingen organiserad form av hållbar avfallsantering. Utifall ett sådant system implementeras så behöver invånarna veta hur de använder systemet. De behöver också vara medvetna om de konsekvenser som orsakas av bristfällig avfallshantering. I detta har utbildningen om avfallshantering i skolor en viktig roll. Den här studien söker relationen mellan avfallshantering och utbildning om avfallshantering i skolor i Chisinau och även hur samhällets förutsättningar påverkar avfallshantering och utbildning om avfallshantering. Baserat på detta ges några förslag på åtgärder som kan bidra till att avfallshanteringen i skolorna i Chisinau kan bli mer hållbar.Litteraturstudierna visade att utbildning om hållbar utveckling bör integreras genom en helskolsmodell för att studenter ska få utveckla handlingskraft gällande miljöproblem, inklusive avfallshanteringsproblem. För att studera de nuvarande förutsättningarna gällande avfallshantering samt utbildning om avfallshantering i skolor så besöktes fyra skolor i Chisinau, där observationer och intervjuer gjordes. Intervjuer gjordes också med några relevanta myndigheter och organisationer för att komplettera den insamlade informationen från skolbesöken. Fältstudierna visade att även om miljöutbildning i Moldavien till viss del har implementerats med en ämnesöverskridande strategi, så finns det ett flertal faktorer som påverkar strategins verkan. Samtidigt så beskylldes avfallsrelateradeproblemen ofta på samhället snarare än på en bristfällig utbildning om miljö och avfallshantering.Studiens slutsats är att en helskolsmodell kan implementeras i skolor i Chisinau för att göra avfallshanteringen mer hållbar. Genom detta kan avfallshantering läras ut informellt, som en del av skolmiljön. För att implementera denna modell föreslås några åtgårder inom områdena skolorganisation, utrustning och utbildning. En mer utförlig redogörelse för nödvändiga utbildningsmässiga förbättringar, som krävs för att modellen ska fungera optimalt, kommer beskrivas i en annan studie på samma ämne utförd av Julia Skagerberg.

Title: Juvenile delinquency “How selected schools from selected areas in Finland and Sweden work to prevent juvenile delinquency” The study is a qualitative study where I investigated how a selected municipality's schools in southern Sweden and an area's schools on a Finnish island work preventively against juvenile delinquency. Throughout the study, I will refer to it as an area to facilitate reading. The study only includes high schools and upper secondary schools. The empirical material for the study was collected through semi-structured interviews with six principals and a social educator. The results show large differences in how the schools view juvenile delinquency and what the schools have introduced for measures and what they would like to develop. The selected Swedish upper secondary schools have a program that will influence young people not to commit criminal acts, while the selected Finnish schools' focus is on an anti-bullying program. However, all interviewees considered that collaboration with other actors is important in preventing juvenile delinquency. They also emphasized the importance of having adults present for the students, as well as following the students' absence and study results. / Studien är en kvalitativ studie där jag undersökt hur en utvald kommuns skolor i södra Sverige och ett områdes skolor på en finländsk ö arbetar preventiv mot ungdomsbrottsligheten. Jag kommer genom hela studien benämna det som område för att underlätta läsningen. I studien ingår endast högstadie- och gymnasieskolor. Det empiriska materialet till studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med sex rektorer och en socialpedagog. Resultaten visar på stora skillnader i hur skolorna ser på ungdomsbrottslighet samt vad skolorna infört för åtgärder och vad de skulle vilja utveckla. De utvalda svenska högstadieskolorna har ett program som ska påverka ungdomarna att inte begå brottsliga handlingar, medan de utvalda finska skolornas fokus ligger kring ett antimobbningsprogram. Däremot ansåg alla intervjupersoner att ett samarbete med andra aktörer är viktig för att förebygga ungdomsbrottslighet. De påtalade även vikten av att det finns närvarande vuxna som finns för eleverna, samt att följa elevernas frånvaro och studieresultat.

Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in.SyfteSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. FrågeställningPå vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla?TeoriI detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. MetodExamensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats.ResultatEleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. ImplikationerEleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. SlutsatsEleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.

Molntjänster har under de senaste åren tagit en central roll i moderniseringen av utbildningssektorn. Denna studie undersöker faktorer som påverkar kommunala skolorganisationers beslut om anskaffning av molntjänster. Genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika kommuner ämnar denna studie att identifiera möjligheter och utmaningar som kan påverka dessa beslut. Resultatet identifierade tillgänglighet och kostnadsreduktioner som centrala faktorer som motiverar beslut om anskaffning av molntjänster. Säkerhet och integritet identifierades som de primära faktorerna vilka hindrar beslut om anskaffning av molntjänster. Genom att identifiera dessa faktorer förstärker denna studie förståelsen för den beslutsfattandeprocess som kommunala skolorganisationer möter vid anskaffning av molntjänster. När utbildningsinstitutioner navigerar i det ständigt utvecklande digitala landskapet får förståelsen av dessa möjligheter och utmaningar som ligger till grund för besluten ökad betydelse. Eftersom tekniska framsteg fortsätter att omforma utbildningslandskapet bidrar insikterna från denna studie till en bredare dialog kring effektiv och ansvarsfull implementering av molntjänster.