Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ”Framgångsrika skolor” har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ”Framgångsrika skolor” och ”En skola för alla” kan tolkas olika. Diskursen till ”En skola för alla” är olik diskursen till ”Framgångsrika skolor”. Beroende på vilken diskurs som är överordnad syns resultatet av diskursen i realiseringsarenan, vilken är lärarnas praktiska arbete. I formuleringsarenan, vilka består av styrdokument, beskrivs hur lärarnas arbete i realiseringsarenan skall gå till. Min metod är kvalitativ, jag är ute efter att förstå inte efter att förklara. Mitt tillvägagångssätt är att tolka tio skolors hemsidor i tre storstadskommuner. Urvalet består av fem fristående skolor och fem kommunala skolor. För att uppnå syftet har i analysen formuleringsarenan vad gäller skolans uppdrag ställts gentemot vad som uttrycks i skolornas hemsidor. Mina resultat visar att skolorna ej är likvärdiga samt att marknadsdiskursen är överordnad demokratidiskursen i realiseringsarenan. Således finns en diskrepans mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan vid studierna av skolornas hemsidor.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.

<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>

Aim  The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:  How do the principals describe their own leadership? What subject positions do the principals take? Method  Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions supporter, pedagogical leader and chief the principals enabled.   Results  The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.  Conclusions  The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals. / Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:  Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? Vilka subjektspositioner intar rektorerna? Metod  Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna supporter, pedagogisk ledare och chef rektorerna intog.  Resultat  Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.  Slutsats  Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004.

The purpose of this study is to gain a better understanding of principles and ethics that dominate four schools with a Muslim profile, two in Sweden and two in England. The specific objectives of the study are:  to examine educational policies with regard to primary schools with a confessional orientation in Sweden and England; to compare two primary schools with a Muslim profile in Sweden with two such schools in England; and in these four schools to describe and examine the manner in which school heads, teachers and other staff deal with the encounters between the values found in the national curriculum of Sweden and England respectively and the principles and ethics embodied in their private philosophy of life; to describe and examine the views of school heads, teachers and other staff on school leadership and any educational, ideological or personal role model they emulate; to describe and examine the expectations and views of parents with regard to the school with a Muslim profile; and describe the views of the pupils regarding their schools and the norms and values in school and; finally, to examine the attitudes of some local authority politicians in Sweden to MP schools. The findings indicate great difference between the two schools with a Muslim profile in Sweden, on the one hand, and the two schools in England, on the other. The fundamental reason for that lies in the parameters which had been established in these countries as the conditions for being permitted to establish and run a school with a confessional orientation. Since the schools in both countries had conformed to the relevant legislation and framework in their respective countries with regard to such schools, they had therefore consequently developed in different directions. / Partly financed by Vetenskapsrådet (Swedish Research Council)

Utifrån insamling och analys av data från Skolverkets offentliga databaser, SIRIS och SALSA, undersöker vi i denna studie skillnader i likvärdighet mellan låg- och högpresterande skolor. Vi koncentrerar oss på den skillnad som finns mellan resultaten på de nationella proven i matematik och det avgångsbetyg som eleverna får i ämnet. Genom att kategorisera skolor som hög- respektive lågpresterande utifrån det genomsnittliga meritvärdet kan vi också undersöka om det är skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund och andel nyinvandrade elever för urvalet i vår studie. Som begränsning för studien har vi valt att fokusera på resultaten i matematik från läsåret 2015/2016 på skolenheter i nordvästra Skåne. Detta eftersom elever i urvalsområdet antas konkurrera till gymnasieutbildningar med sina avgångsbetyg. En likvärdig bedömning av elevernas prestation är därför viktig, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad i genomsnittliga meritvärden mellan de olika skolorna och att det är fullt möjligt att identifiera de två grupperna hög- och lågpresterande skolor. I dessa grupper ser vi stor skillnad mellan slutbetyg och nationella prov. I de lågpresterande skolorna får 10% av eleverna ett högre avgångsbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Motsvarande för de högpresterande skolorna är 40%. Föräldrars utbildningsbakgrund är högre och andelen nyinvandrade elever är lägre på de högpresterande skolorna. Detta stämmer överens med tidigare forskning, dvs att dessa två externa faktorer är avgörande för en skolas resultat mätt i meritvärde. De är med andra ord de tyngst vägande faktorerna som förklarar den så kallade mellanskolevariationen. Men vi ser också att det finns inre faktorer som inte självklart kan förklaras av de yttre faktorerna. Här lutar vi åt att det faktiskt föreligger skillnader i bedömning av elevers prestationer mellan de olika grupperna, eller en skillnad i effektiviteten i undervisningen. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att det finns olika incitament för att sätta betyg mellan de olika grupperna. Vi föreslår att det behövs fördjupad analys av skolornas inre organisation, bedömning och undervisning utifrån skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.