På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

This study examines expats and their families in the canton of Zürich, Switzerland. Their reasons and choices regarding integrating (or not) into the Swiss society, educational strategies for their children and possessed capital assets upon arrival in Switzerland is the three problem statements being explored. Pierre Bourdieu’s´ sociology is the theoretical framework for this study – the concept of different types of capital and educational strategies are especially important in this regard. Interviews with female expats whose children attend the Inter-Community School Zürich (ICSZ) were conducted and the stated purpose of the study was obtained. This study concludes that these expat families choose the international grounds rather than the local, due to language barriers. The language makes it hard for both themselves and their children to integrate and/or feel part of the Swiss community and society. The expats are integrated into the international ´expat-bubble´ rather than the Swiss society or community, and the reason is due to the lack of time spent with the local people, not mastering the language and/or not being interested enough to make the effort to integrate. This specific group of expats can be seen as an ´international elite- group´, based on their assets of capital, their cosmopolitan lifestyle and international social grounds.  These expats value their capitals highly but is not stating that one specific capital is more needed than another; all their assets are of worth and they do not consciously use a specific capital for their integration.

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school’s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school’s student has better result at the nation’s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn’t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning. My study is a comparing fall study.</p><p>Method procedure: The investigation was done with help from two methods, the first one was a quantitative method, to now how many in fifth grade class of the two schools was failed on the NT in Swedish, English and in mathematic. The other method that I used in my investigation was quality interviews of five people from the two schools.</p><p>Conclusion; The most important result that appears in the investigation shows that the health school had worse result on NT, than de ordinary school specific for the year 2005/2006. But the Health promotion School’s boys have better result in mathematic than the ordinary school boys. In my interviews it appears that teachers feel that higher levels of physical activeness for students have a positive relation to the theoretic learning.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Mitt Syfte är att undersöka om det finns något samband mellan daglig fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning för skoleleverna på hälsofrämjande skolan. Där jag ska undersöka om hälsofrämjande skolan får bättre resultat på de nationella proven (NP) i svenska, engelska och matematik årskurs 5, än i en som inte är hälsofrämjande skola. Samt om personalen på de två skolorna upplever om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning. Där min studie är en jämförande fallstudie.</p><p>Metodiskt tillvägagångssätt; Undersökningen genomfördes med hjälp två metoder, den första var en kvantitativ metod, för att se hur många som var underkända i NP för årskurs fem i svenska, engelska och matematik, i de utvalda klasserna på de två skolorna. Den andra metoden som jag använde i min undersökning var kvalitativa intervjuer av fem personer från de två utvalda skolorna.</p><p>Slutsats; De viktigaste resultaten som framkom i undersökning visar att den hälsofrämjande skolan hade sämre resultat i NP, än den vanliga skolan speciellt för året 2005/2006. Men att den hälsofrämjande skolans pojkar hade bättre resultat på matematik än den vanliga skolan pojkar. Det som framkom genom mina intervjuer är att lärarna upplever att ökad fysisk aktivitet har en positiv koppling för den teoretiska inlärningen.</p>

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.

ABSTRACT The purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school’s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school’s student has better result at the nation’s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn’t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning. My study is a comparing fall study. Method procedure: The investigation was done with help from two methods, the first one was a quantitative method, to now how many in fifth grade class of the two schools was failed on the NT in Swedish, English and in mathematic. The other method that I used in my investigation was quality interviews of five people from the two schools. Conclusion; The most important result that appears in the investigation shows that the health school had worse result on NT, than de ordinary school specific for the year 2005/2006. But the Health promotion School’s boys have better result in mathematic than the ordinary school boys. In my interviews it appears that teachers feel that higher levels of physical activeness for students have a positive relation to the theoretic learning. / SAMMANFATTNING Mitt Syfte är att undersöka om det finns något samband mellan daglig fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning för skoleleverna på hälsofrämjande skolan. Där jag ska undersöka om hälsofrämjande skolan får bättre resultat på de nationella proven (NP) i svenska, engelska och matematik årskurs 5, än i en som inte är hälsofrämjande skola. Samt om personalen på de två skolorna upplever om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning. Där min studie är en jämförande fallstudie. Metodiskt tillvägagångssätt; Undersökningen genomfördes med hjälp två metoder, den första var en kvantitativ metod, för att se hur många som var underkända i NP för årskurs fem i svenska, engelska och matematik, i de utvalda klasserna på de två skolorna. Den andra metoden som jag använde i min undersökning var kvalitativa intervjuer av fem personer från de två utvalda skolorna. Slutsats; De viktigaste resultaten som framkom i undersökning visar att den hälsofrämjande skolan hade sämre resultat i NP, än den vanliga skolan speciellt för året 2005/2006. Men att den hälsofrämjande skolans pojkar hade bättre resultat på matematik än den vanliga skolan pojkar. Det som framkom genom mina intervjuer är att lärarna upplever att ökad fysisk aktivitet har en positiv koppling för den teoretiska inlärningen.

<p>I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.</p>

The aim of the thesis is to examine how children as social beings and actors form themselves within the framework of a school institution that adults have set up in order to shape them in deliberate ways through nurturing education. The study is based on long-term fieldwork in a Muslim faith school in Sweden. Muslim schools have aroused a great deal of debate in Swedish society. Opponents have argued that Muslim schools lead to segregation and social exclusion, that these schools risk not promoting the fundamental values of society and that children in these schools are met by religious propaganda. Advocates of these schools have maintained that in public schools the Muslim identity is eroded by ignorance, lack of understanding and racism. Muslim schools instead offer children knowledge of their culture and religion in a way that enhances their identity and makes them secure and whole human beings who can be integrated into society. The debate reflects that school institutions function as loci for contested forms of socialisation in society; national, ethnic, religious, or the struggle of other groups for cultural production and social reproduction in which they are united in the role and importance attached to the school institution in the shaping of young people. In the debate children appear as passive receivers and products of adults’ upbringing and education, which represents both threat and opportunity. The debate around Muslim schools reflects adult-centred ideas of socialisation, where the adults’ upbringing and education is placed at the centre of the process in which children are formed into social persons. What emerged from this study is that children are social actors who shape themselves and that this shaping is more of an informal social process than a formal education process. The study raises the profile of how the school constitutes an environment in which children are in the majority and adults in the minority; a social environment in which children have significantly more social contact and a greater number of social relations with each other than with adults. The school as a child-centred social environment is reflected in the fact that it is principally children who shape each other rather than adults shaping children. / Hur formas barn i en muslimsk skola? Muslimska skolor har väckt stor debatt i Sverige. Motståndare har uttryckt att dessa skolor leder till segregation, att de riskerar att inte förmedla samhällets värdegrund och att barn där möts av religiös propaganda. Förespråkare har hävdat att i den kommunala skolan bryts barns muslimska identitet sönder av okunskap, oförståelse och rasism mot muslimer. Genom muslimska skolor erbjuds barn istället kunskap om sin kultur och religion vilket stärker deras identitet och gör dem till trygga och hela människor som kan integreras i samhället. Debatten reflekterar hur skolinstitutionen fungerar som lokus för nationella, etniska, religiösa eller andra gruppers ”kamp” om kulturell produktion och social reproduktion i samhället. Den gemensamma nämnaren för förespråkare och motståndare till muslimska skolor är den roll och betydelse som skolinstitutionen tillmäts för att avsiktligt forma den uppväxande generationen. De delar en vuxencentrerad syn på socialisation. Barn framstår som sociala produkter av de normer och värderingar som lärare förmedlar i skolan, vilket utgör både hot och möjlighet. Den här studien problematiserar den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva och att formning snarare är en informell social process än en lärarstyrd utbildningsprocess. Studien belyser skolan som en vardaglig miljö där barn är i majoritet och vuxna i minoritet; en social miljö där barn har betydligt fler relationer och intensivare umgänge med varandra än med vuxna. Att skolan i social bemärkelse är barncentrerad innebär att det där framförallt är barn som formar varandra än att vuxna formar barn. Studien bygger på ett längre fältarbete bland barn i en mellanstadieklass i en muslimsk friskola.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this study is to understand how political parties behave and why they take the positions and make the decisions that they regarding a certain policy. The study examines three Swedish political parties, the Christian Democrats, the Liberals and the Centre party position or views on parochial schools (religious private schools). In order to understand these party's actions, an analysis with the help of two theories, the rational perspective-based Policy, Office or Votes and New institutional theory, whereby party's action are governed by the norms their norms (ideology). In my findings I found that all the parties acted the way they did to obtain Policy, Office or Votes. The New institutional theory also gave explanations that the Christian Democrats acted in accordance with their ideology while the other two parties did not.

Global experiences show that predicting instances of violence in the school environment is impossible. Hence, it is crucial that personnel and management maintain mental and organizational readiness encompassing a range of proactive measures to face and handle such instances. Contemporary research in this field serves to identify key factors in how effective crisis and security management can be used as a safeguarding tool for our schools. This essay serves to scrutinize and understand management efforts in implementing successful strategies, using two primary schools in southern Sweden. To conduct the inquiry, I have utilized semi-structured interviews with principals supplemented by relevant literature, implementation theories and Wilhelm Agrell’s model. I conclude that both schools embody aspects from complex and varied incidents with a base core model that provides structure. In large, I find that successful efforts, in part, can be attributed to regular rehearsals, exercises and discussions which form a core readiness. This essay intends to serve as an effective guidance tool for principles and school authorities, along with other relevant stakeholders involved in school crisis security management.