I och med en växande befolkning och negativ klimatpåverkan går dagens planeringstrend i Sverige mot förtätning som innebär att städer utvecklas genom att ny bebyggelse koncentreras på redan exploaterad mark. Trots att förtätning är förknippat med hållbarhet har denna strategi resulterat i att barns betydelsefulla utemiljöer, såsom skol- och förskolegårdar, tagits i anspråk. Samtidigt är barn en relativt maktlös social grupp som utgör samhällets framtid och således behövs kunskap om barns perspektiv i planeringen av städer. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad förståelse av hur barnperspektivet, insikten om barns bästa, kan tillämpas i samband med stadens förtätning inom kommunal samhällsplanering. I studien avgränsas barnperspektivet genom att undersöka hur en kommun kan skapa barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. I studien tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt genom en fallstudie av Eskilstuna kommun. Med hjälp av intervjuer och en dokumentstudie inhämtades data om kommunens arbete med skolors och förskolors utemiljöer. För att skapa en förståelse av den kommunala samhällsplaneringens förutsättningar studerades lagstiftning samt statliga och kommunala publikationer. Vidare utfördes en litteraturstudie beträffande barnperspektiv, barnkonsekvensanalys, barnvänlig utemiljö och kollaborativ planering. Tillsammans med data som inhämtades från expertintervjuer formar detta studiens teoretiska referensram som i sin tur legat till grund för den efterföljande diskussionen.  Resultatet påvisar att barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor innefattar ett flertal faktorer som bidrar till barns utveckling: plats för utelek, reducerad trafik, gröna och naturliga miljöer, variation samt utmaningar. Av dessa fastställs att plats för utelek, storleken på gården, utgör den grundläggande faktorn. Studien visar på att skolors och förskolors utemiljöer är en fråga som ofta hamnar i konflikt med andra utmaningar som samhällsplaneringen ställs inför. I Eskilstuna kommun finns en strävan att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. Dock utgör brist på tillgängliga ytor och avsaknad av konkreta strategier samt riktlinjer hinder som försvårar detta i praktiken. För att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor belyser resultatet av denna studie vikten av ett kollaborativt arbetssätt genom samverkan och samförstånd mellan olika aktörer. Dessutom fastställs att barns behov bör lyftas fram i ett tidigt skede av processen för att säkerställa plats åt skol-och förskolegårdar i den täta staden. / As a result of a growing population and negative climate impact, today’s planning trend in Sweden is going towards densification which means that cities are being developed by concentrating new buildings on already exploited land. Even though densification is linked to sustainability this strategy has resulted in the exclusion of significant places for children’s outdoor play, such as school and preschool playgrounds. At the same time, children are a quite powerless social group that constitute the future of society and thus knowledge of their perspectives is necessary in urban planning. Therefore, the purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how the child perspective, the perception of a child’s best, can be applied in relation to densification of the city in the municipal community planning. In the study the child perspective is defined by examining how a municipality can create child-friendly school and preschool outdoor environments. This study applies a qualitative approach through a case study of the municipality of Eskilstuna. By conducting interviews and a documentary study, data regarding the municipality’s work with school and preschool outdoor environments was generated. In order to gain an understanding of the conditions for municipal community planning, legislation as well as government and municipal documents were studied. A literate review was also conducted with the aim of studying previous work on the child perspective, the child impact assessment, the child-friendly outdoor environment and collaborative planning. Together with data collected from expert interviews this constitutes the study’s theoretical framework that in turn formed the basis for the following discussion. The results prove that child-friendly outdoor environments for schools and preschools comprise several factors that promote children’s development: room for outdoor play, reduced traffic, green and natural environments, variation and challenges. Among these, room for outdoor play, the size of the school or preschool playground, is the fundamental factor. The study also shows that school and preschool outdoor environments are a matter that often conflicts with other challenges that the municipal community planning has to deal with. In the municipality of Eskilstuna there is an ambition to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools. However, the lack of available places as well as strategies and guidelines makes this difficult in practice. In order to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools the results indicate the importance of using a collaborative approach through cooperation and mutual understanding between different actors. Also, it is stated that children’s needs should be highlighted in an early stage of the process to ensure room for school and preschool playgrounds in the dense city.

Syftet med denna studie är att förklara varför en segregerad skola läggs ner och vad som händer med elever som ofrivilligt möter en ny skolkultur. Jag vill förtydliga de politiska besluten som legat till grund för förändringen och vilka konsekvenser beslutet får för eleverna. Syftet är också att belysa vilken betydelse en annan skolkultur med ett inkluderande arbetssätt har för de elever som tvingas byta skola mitt under högstadiet.   Som kvalitativ metod för datainsamling har jag valt intervjuer med ansvariga politiker samt med ett antal elever som tvingats byta skola. Dessutom har jag gjort uppföljningar av trivselenkäter och betygsresultat för de berörda eleverna jämfört med de elever i samma årskurs som inte gått på mottagande skola under hela högstadiet.   Politikernas avsikt med att lägga ner skolan var att bryta segregationen och de sjunkande elevresultaten. Man ville också, via en omläggning av flera verksamheter, använda de nyrenoverade lokalerna bättre. Lyckades man då med sitt beslut? Resultatet visar att betygsresultaten förbättrades för de elever som bytt skola, t o m mer än för eleverna i referensgruppen. Eleverna säger att de känner sig välkomna på den nya skolan, de uppskattar framförallt lärarna och tycker att undervisningen är bättre. Men de får inte så många nya vänner och flera säger att de längtar tillbaka till sin gamla skola.   Utifrån studiens resultat kan vi dra följande slutsatser. Politikerna lyckades med sin avsikter och känner sig nöjda med beslutet flera år senare, även om man erkänner att det funnits brister i informationen. Att lägga ner en skola är både ovanligt och äventyrligt. Ur ett elevperspektiv är det inte optimalt att tvingas byta skola mitt under högstadiet. Även om det går bra för deras resultat blir den nya skolan aldrig riktigt deras. / The purpose of this study is to explain why a public high school in Växjö, Sweden, dealing with issues of segregation and falling results, closed down and what happened to the students who involuntarily had to change schools and meet a new school culture. I want to clarify the politicians’ reasons that formed the basis for the decision and the consequences of the decision for the students. The study also aims to highlight the importance of a school culture with an inclusive approach for students who are forced to change schools in the middle of high school.   As qualitative methods for data collection, I have chosen interviews with the politicians and a number of the affected students. Additionally, the students’ results and their well-being (as expressed by the students themselves in surveys) after changing schools were followed and compared to a reference group of students in the same grade who also hadn’t been attending the receiving school from the start of high school.   The politicians’ intent when deciding to close down the school was to break the segregation and the long-term trend of falling results. Moreover, they wanted to improve the usage of some newly renovated facilities through a reorganization of several activities. So, did the politicians achieve what they hoped when drafting this unusual and risky decision? In this study, I show that the affected students improved their grades, their improvement being even larger than the students in the reference group. Additionally, students expressed through the surveys that they felt welcome in the new school, that they appreciated the teachers and found the teaching in their new school better than previously. However, they also expressed troubles making new friends and some were longing to return to their old school.   My conclusions from this study are the following: The politicians succeeded with their intentions and feel satisfied with the decision several years later, although acknowledging that there had been shortcomings regarding the information they distributed to the students and their parents. From a student perspective, it is not optimal to have to change schools in the middle of high school. Even though they improved their grades after the change, they never felt completely at home in their new school.

Syftet med denna uppsats är att förklara hur kamratgrupperingar och sociala hierarkier utgör en väsentlig del av samt leder till mobbning bland skolungdomar. Detta har genomförts med kvalitativ meta-analys av forskningsartiklar, som har tolkats utifrån sociologiska teorier om stigmatisering och miniatyrsamhälleliga gruppers maktförhållanden. Resultatet har framställts genom en grounded theory ansats och analyserats utifrån meta-analytisk metod samt diskursanalytisk ontologi. Resultatet och analysen indikerar att kamratgrupperingar och hierarkier utgör skeden av komplexa händelseförlopp, från skolklassers sammansättningar fram till att mobbning utbryter. Konklusionerna av detta är att det behövs vidare fördjupningar av olika orsakssamband i framtida forskning. Sambanden behöver även uppmärksammas för att motverka hierarkiska skiljelinjer mellan kamratgrupper när man förebygger och avstyr mobbning. / The purpose of this essay is to explain how peer groups and social hierarchies are an essential part of, and generate bullying among school adolescents. This has been conducted through qualitative meta-analysis of research articles, which have been interpreted through sociological theories on stigmatization and power relationships between minor social groups. The results are presented through a grounded theory approach and analyzed by meta-analytic methods and discourse analytic ontology. The analysis indicates that peer groups and social hierarchies are stages of complex social processes, between the formations of school classes up until bullying breaks out. The essay concludes that further research of each causal relationship is needed in future research. The causalities also need to be considered when preventing social hierarchies and intervening in school bullying situations.

<p>This report is written on commission by WSP Acoustics. The report studies the outdoor sound levels on school yards in Stockholm. The questions given by the company to be answered was what are the actual sound levels at diffrent school yards with low traffic noise and how can you construct a facade element that reduces the sound level from the outside and meet the indoor requirements. Mesurements for four hours was done at eight schools set north and south of the city centre. The measurement period included one school break and one lunch break. The results of the measurements were that the equivalent and maximum sound level had small variations between the schools with some exceptions.The equivalent sound level was Leq 58-62 dB(A) and this shows a small variation. The school with the highest equivalent sound level of 67 dB was Maria skolan. This high level can be explained by more children on the school yard together at the same time etc. The maximum sound level was 85-89 dB(A), this if the level for Sofia skolan 82 dB was ignored. The level 85-89 dB(A) also shows a small variation. Calculations of the sound reduction index (R'w) for facade elements were also carried out for all the schools. The resulting sound reduction index for the whole facade was 34-41 dB. After assuming a 200 mm thick concrete facade for Sjöstadsskolan another calculation of building elements gives that the window have to reduce R'w 32 dB to meet the indoor requirements. In the future WSP Acoustics will use this report to choose building elements such as windows when building or rebuilding schools. It can also be used if any of the eight schools in this report needs a window changed to improve the acoustics.</p>

This report is written on commission by WSP Acoustics. The report studies the outdoor sound levels on school yards in Stockholm. The questions given by the company to be answered was what are the actual sound levels at diffrent school yards with low traffic noise and how can you construct a facade element that reduces the sound level from the outside and meet the indoor requirements. Mesurements for four hours was done at eight schools set north and south of the city centre. The measurement period included one school break and one lunch break. The results of the measurements were that the equivalent and maximum sound level had small variations between the schools with some exceptions.The equivalent sound level was Leq 58-62 dB(A) and this shows a small variation. The school with the highest equivalent sound level of 67 dB was Maria skolan. This high level can be explained by more children on the school yard together at the same time etc. The maximum sound level was 85-89 dB(A), this if the level for Sofia skolan 82 dB was ignored. The level 85-89 dB(A) also shows a small variation. Calculations of the sound reduction index (R'w) for facade elements were also carried out for all the schools. The resulting sound reduction index for the whole facade was 34-41 dB. After assuming a 200 mm thick concrete facade for Sjöstadsskolan another calculation of building elements gives that the window have to reduce R'w 32 dB to meet the indoor requirements. In the future WSP Acoustics will use this report to choose building elements such as windows when building or rebuilding schools. It can also be used if any of the eight schools in this report needs a window changed to improve the acoustics.

Examensarbetet har gått ut på att ta reda på varför en del skolor i Karlstads kommun, använder olika mycket el under kvällar, helger och nätter. Skillnaderna är stora och på grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivå, definierats. I princip är elbasnivån den effekt som används under de tider som lokalerna inte nyttjas. Efter genomförd rangordning av elbasnivån med hjälp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval på 15 skolor i Karlstads kommun, valdes två av dessa ut för vidare utredning. En skola med låg elbasnivå och en skola med hög elbasnivå valdes. Frödingskolan är den skola som har lägst elbasnivå och valdes att fungera som en referensbyggnad. Den andra skolan är Vålbergsskolan och den valdes då den hade en av de högsta elbasnivåerna i rangordningen. Gemensamt för båda skolorna är att det inte förekommer någon elvärme i fastigheterna. Dessutom finns ingen större årstidsvariation i skolornas elförbrukning. För Frödingskolan uppmättes en elbasnivå på 2,0 W/m2 och för Vålbergskolan 4,6 W/m2, alltså mer än dubbelt så hög för den sistnämnda. Genom studiebesök och omfattande mätningar har elanvändningen i de båda skolorna kunnat kartläggas. Av de resultat som fåtts har olika åtgärder för att sänka elbasnivån tagits fram. Detta har gjorts för båda skolorna även om Frödingskolan hade en låg elbasnivå från början. Det visade sig att även där fanns det åtgärder som kan sänka elbasnivån. Förslag på åtgärder för Frödingskolan:• Policy för avstängning av datorer efter arbetstid ca 1 kW• Avstängning av korridorbelysning på nätter ca 1 kW Förslag på åtgärder för Vålbergsskolan:• Konvertering från golvvärme till radiatorsystem ca 5 kW• Avstängning av frekvensstyrning då ventilationen inte är igång 7,5 kW Om föreslagna åtgärder genomförs kan elbasnivån sänkas till 1,2 W/m2 för Frödingskolan och till 2,0 W/m2 för Vålbergsskolan. För den sistnämnda är detta nästan en halvering av den ursprungliga elbasnivån. / The intention of this final thesis has been to find out why some schools in the municipality of Karlstad (Karlstads Kommun), uses different levels of electric power during evenings, weekends and nights. The differences can vary significantly. Because of this, a new concept, called the electricity base level has been defined. The electric base level is the power used during periods of time when there is no activity in the building. After a ranking of the electricity base level made with a self developed excel-model, for an assortment of 15 schools in Karlstads kommun, two of them were selected for further investigation. One school with low electricity base level and one with high electricity base level were selected. Frödingskolan was the school with the lowest electricity base level and was therefore chosen to serve as a reference-building. The other school is Vålbergsskolan and was chosen though it had one of the highest electricity base levels in the ranking. Common for both schools is that there is no electric heating in either building. Furthermore, no major seasonal variation in the school’s electricity consumptions was found. For Frödingskolan an electricity base level at 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) was measured. For Vålbergsskolan the electricity base level was 4.55 W/m2 (0.42 W/ft2). That is almost twice as high as for the first school. Through field studies and extensive measurements, the electricity usage in the two schools was identified. From the obtained results, several measures to reduce the electricity baseline have been developed. This has been done for both of the schools even though Frödingskolan had a low electricity base level from the beginning. It was to be found that even there a lowering of the electricity base level was possible. Proposed measures for Frödingskolan:• Policy to turn off computers after working-hours, approx. 1 kW.• Turning the corridor lights of at night, approx. 1 kW. Proposed measures for Vålbergsskolan:• Conversion from a radiant floor to a radiator system, approx. 5 kW.• Turn the frequency drivers off when no ventilation are running, approx 7.5 kW If the proposed measures are implemented, the electricity base level can be lowered to 1.2 W/m2 (0.12 W/ft2) for Frödingskolan, and 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) for Vålbergsskolan. For the latter, this is almost the half off the current electricity base level

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

För att vatten ska kunna levereras enligt de krav som ställs från användarna i samhället behövs ett väl anpassat ledningsnät. Det innebär bland annat att vatten ska finnas tillgängligt i den mängd som behövs och vid den tidpunkt som vatten krävs. För att vattenreningsverken ska kunna leverera rätt mängd vatten måste ledningsnätet vara dimensionerat för att kunna transportera allt vatten som skall pumpas ut till användarna. Detta kräver en god uppskattning om de vattenflöden som behövs. Det förväntade vattenflödet till olika samhällsanvändare uppskattas utifrån befintliga användningsmönster samt publikation P83, framtagen av Svenskt Vatten. Allt eftersom samhället utvecklas behöver publikationen uppdateras för att denna ska stämma så väl överens med verkligheten som möjligt. Vattenanvändningsmönster i skolor, kontor, handelsområden och industrier undersöktes som en del av ett pågående projekt för att undersöka om P83 bör uppdateras. För dessa har år- och dygnsvariationer, flöden och maxfaktorer analyserats från årslånga mätserier. Utifrån uppmätta värden kunde alternativa fördelningsnycklar som potentiellt skulle bidra till förbättring också analyseras. Resultaten tyder på att det finns förbättringsmöjligheter för flödesberäkningar för brukartyperna skolor, handel och industri jämfört med dagens metoder. För skolor och handel skulle inomhusarea vara en relevant fördelningsnyckel att använda vid beräkningar medan takyta vore en mer lämplig parameter att använda för industrier. De maxfaktorer som finns angivna i P83 stämde inte särskilt väl överens med de uppmätta i studien och skulle behöva uppdateras. Studien visar också på ett behov av att dela upp de brukarkategorier som finns i dagsläget till fler kategorier då de tre som finns i dagsläget är mycket generella. Dessutom undersöktes möjligheten att kombinera olika brukartyper för att utjämna vattenflöden under dygnet. Villor eller radhus bör lämpligen kombineras med skolor, kontor eller industrier för att få ett jämnare vattenflöde under dagtid. / For water to be delivered according to the requirements of the users in the society there is a need for the water pipelines to be well dimensioned. This means that the amount of water that is needed has to be available at the time when it is required. For the water treatment plants to be able to deliver the right amount of water the pipelines must be sized to carry the water that should be delivered to the users. This requires a good estimate of the amount of water needed. The expected water flow to different users is estimated based on existing water usage patterns as well as the P83 publication, developed by Swedish Water. As society develops the publication may need to be updated to correspond well with reality. Water use patterns in schools, offices, retail stores and industries were examined as a part of an ongoing project to investigate whether P83 should be updated. For these annual and diurnal variations, water flows and max factors were analyzed from yearlong series of measurements. Based on the measured values alternate allocation keys that could potentially contribute to improvement were analyzed. The results suggest that there are possible improvements for flow calculations for schools, retail stores and industry compared to current methods. For schools and retail stores the indoor area would be a relevant variable to use for calculations, while the roof area would be a more appropriate variable to use for industries. The max factors listed in P83 did not agree with those measured in the study and would need to be updated. The study shows that the three categories used in P83 are very general and ought to be divided into more specific categories. Furthermore, the possibility to combine different types of water users to equalize the water flow to an area during the day was analyzed. Villas or semi-attached houses should preferably be combined with schools, offices or industries for evening out the flow during day time.

Digitalization in schools is now a natural part of the teaching environment but issues related to the maintenance and management of classroom technology pose a challenge to both teachers and staff. Can using modern web technologies to create a web-based classroom inventory and malfunction report system solve the problem or does the introduction of a new digital system provide a greater challenge to teachers and staff. The goal of this study is to determine if better management of physical technologies inside today’s classrooms can help create a more stable learning environment with less time lost maintaining technology and more time using it. The study will focus on how modern web technologies can be used to create a system which can solve the problem, but more importantly if the system can meet the demands of teachers and staff. A literature study, including the needs and challenges of digitalization within schools today, provides important information to build upon. Then a combination of statistics and cooperation from staff at a large Swedish school are used to create a web-based solution to the problem at hand. Finally, system feedback is accompanied by three teacher interviews about the introduction of the new digital system. Results from the study show that staff acknowledge the need for improvements relating to the maintenance and management of physical technologies within classrooms. DLG Klassrum, a newly created web-based system, is supported by staff and viewed as a potential solution to the problem, but challenges related to the introduction of a new digital system and the level of a teacher’s digital competence must first be overcome. To digitalize the physical classroom, through a system using modern web technologies, can successfully improve the learning environment within classrooms, but a good level of planning, preparation and cooperation are key to its level of success.

En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen. / One third of all food produced never reaches a human stomach. Sweden's municipalities are described in the Swedish Government's action plan for Agenda 2030 as a very important part of the change for a sustainable society and the public meal is regarded as a key player to achieve this goal. We conducted case studies at three Swedish schools and evaluated how food waste in school kitchens is affected by our view on food, how the degree of commitment and knowledge affects waste and whether, and how, cities and municipalities can support schools in their measures to reduce food waste. We did this by studying previous research and conducting interviews, observations and surveys.The results of our study showed that the schools in Gothenburg had a significantly lower proportion of food waste than the school in Malmö. The main differences were not about the work in the school cafeteria, instead it came down to the overall behaviour about how the work on food waste should be dealt with. Municipalities and cities can contribute to school and school kitchen's reduced food waste by clearly signalling that the issue is high on the agenda. In this way, there is an opportunity to spread a culture and commitment to the task. In Gothenburg, food waste is measured daily and evaluated and followed up on a monthly basis. This has made the kitchen staff experience the food waste work as an integral and natural part in the daily work. In Malmö, more responsibility is placed on the individual employees in the kitchen.To pupils, food can be so much more than just food. In particular for adolescents food can play an important role in building their identity. We have researched how students, kitchen staff and teachers can influence each other's behaviour towards food in school kitchens. What distinguished the school with the lowest food waste from the others was the communication of the kitchen staff with the students about the food at the actual serving.