Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argumentsom förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklaroch insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, somintroducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag harutgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argumentförekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten idebattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag harkommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola,har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnensrättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationellalagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring dekonfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kringsegregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter föroch emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden iläroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisningär andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna idagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessaargument, skollagen och värdegrunden.

<p>I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring.</p><p>Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området.</p><p>Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan.</p><p>Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen.</p> / <p>IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country.</p><p>The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition.</p><p>In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing.</p><p>This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition.</p><p>The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected.</p><p>In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school.</p><p>Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.</p>

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen. / IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country. The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition. In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing. This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition. The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected. In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school. Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.

During the last 20 years a new category of schools, schools for children with special needs, has settled to be a growing part of the Swedish school system. This is despite the political aim in Sweden to achieve an educational inclusion. The aim of this study is to compare the school situation for children with special needs in regular schools with the situation in schools for children with special needs. To investigate the routines associated with the change of school and the role of a neuropsychological diagnosis in the process. The main research questions were if the school is adapted to the needs of the child from a neuro-didactic point of view, whether the special school provides something the public school doesn’t and if the diagnosis helps to take pedagogical measures. The method used in this study is semi-structured interviews. The theory of inclusion and the neurological function constitute the theoretical frame. The result of the study shows that the special schools which provide a supportive social and educational environment are better adapted to the children with special needs. However, the difficulties associated with changing school are huge. A neuropsychological diagnosis might be helpful when the decisions about special assistance are made, but the choice of particular assistance is made on other premises. The conclusion is that as long as the regular schools aren’t adapted for all children and the neurological knowledge isn’t taken into account, it will be crucial for a number of pupils to be taught in special schools.

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point. The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking. An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand’s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching. The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn. How this environment should look like can be structured in different ways depending on the teacher’s thoughts on that a development environment looks like.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högsk., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Valet av gymnasieskola, vilken skola och program en elev väljer att studera vid, är ett val alla i årskurs nio i Sverige måste ta. Ett av dessa val är om eleven ska studera vid en kommunal eller fristående skola. Idag verkar inte skillnaderna vara så stora som de var i början av 90-talet, så finns det ens några skillnader mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola idag? Givetvis finns det många faktorer i skolans värld som går att jämföra, men vi har valt att fokusera på ekonomistyrning och ledarskap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för vilka skillnader det finns inom ekonomistyrning och ledarskap på gymnasieskolor med olika huvudmän, samt att se om det finns något samband mellan ekonomistyrningen och ledarskapet. Metod: Vi använder oss av en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom vi har utgått ifrån kända teorier och ett antal hypoteser som vi testat mot den insamlade empirin. Teorierna ledde till de observationer och resultat vi fått fram i studien. Vi har också använt oss av flermetodsforskning, huvudsakligen är detta en kvalitativ studie men den kompletteras av en kvantitativ metod. Studien utformas som en fallstudie och vi undersöker fyra fall. Insamling av data till denna studie gjordes genom intervjuer och enkäter. Slutsats: Gällande de fall vi har undersökt kan vi se att det inte finns några större skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor inom ekonomistyrning och ledarskap. Den största skillnaden är den politiska styrningen, annars kopplas variationerna mer till den enskilda individen och inte till huvudmän. Slutsatserna som vi har dragit i denna uppsats kan inte generaliseras eftersom studien gjordes på så få fall. En större och djupare studie behövs för att kunna generalisera resultaten.

BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.

Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.