Syfte Idag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården. Metod För att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen. Totalt deltog sex skolor i studien, tre skolor klassificerades med en tillräcklig skolgård och tre klassificerades med en otillräcklig skolgård. Det var 114 elever som deltog i studien, varav 63 flickor och 51 pojkar. Resultat Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan de tillräckliga och otillräckliga skolgårdarna. På de tillräckliga skolgårdarna, spenderades 27 % av rastens tid i MVPA (Moderate-to-vigorous intensity physical activity = måttlig till högintensiv fysisk aktivitet),och 28 % i SED (sedentary= stillasittande), medelvärdet på antal steg var 3484 stycken. På de otillräckliga skolgårdarna spenderades 11 % i MVPA och 60 % i SED, medelvärdet på antalsteg var 1554 stycken. Slutsats Resultatet visade på att den fysiska aktiviteten och den stillasittande tiden skiljer sig mellan de två olika klassificeringarna på utformningen av skolgårdarna. Elever på de skolor som klassificerats med tillräckliga skolgårdarna spenderar mer tid av rasten i MVPA och mindre tid i SED, än vad de otillräckliga skolgårdarna gör. Detta kan ge en indikation på att skolgården kan stimulera barn till fysisk aktivitet under rasterna i skolan.

Syftet med vår undersökning var att studera barns sociala värld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua åtta barn från en andra/tredjeklass, vi intervjuade även klassens pedagog. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt område visar att det är viktigt att få vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid går åt till att skapa och underhålla relationer. Det är även viktigt att skolgårdsmiljön är varierad och inspirerande och att barnen leker på olika sätt i olika miljöer. I denna ålder umgås barn företrädesvis med andra av samma kön men det är acceptabelt att umgås över könsgränserna då man har ett gemensamt intresse. Denna undersökning visar hur barn i en andra/tredjeklass upplever skolrastens funktion, sociala värld och lek. Barnen har skapat en trygghet inom klassens gemenskap och detta har lett till att övergången mellan två olika skolgårdar upplevts som mestadels positiv. Vi kunde se skillnader mellan pojkars och flickors lek. Bollsporter var de mest populära aktiviteterna bland pojkarna medan flickorna rörde sig lite friare mellan skolgårdens alla aktiviteter. Studien visar att barnen skapade kompisrelationer efter olika kriterier, flickorna lekte oftast i små slutna grupper till exempel parvis medan pojkarna lekte i större och öppnare grupper. Pojkarna uppgav att det var deras gemensamma intressen som styrde kompisvalet medan flickornas kompisval utgjordes av att de hade känt varandra länge. Alla barnen var nöjda med de två olika skolgårdarna.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1–5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati. Elevernas beskrivningar av rasten betonar betydelsen av att de får vara fria och leka vad de vill; valfriheten är viktig för dem. Pedagogerna anser att det finns en outnyttjad potential i rasten, som mycket väl hade kunnat innehålla pedagogiskt styrda aktiviteter/lekar. Vår undersökning pekar på att skolrastens funktion kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolans arbete och att eleverna leker eftersom det är socialt främjande. Vidare kommer vi fram till att rast under skoltid kan liknas vid en redan existerande verksamhet: fritidshemmets.

Syftet med studien är att uppmärksamma, förstå samt öka kunskapen om funktionen och meningen med skolans rast. På så vis bidrar studien till ökad kunskap kring såväl barns perspektiv och vilket handlingsutrymme de såväl skapar som nämner som meningsskapande. Genom att använda etnografi som vetenskaplig teknik avser studien belysa rasten utifrån aktiviteter och handlingar som sker.   Utifrån 50 timmars deltagande observation under en skolas förmiddags- och lunchraster består empirin av fältanteckningar, inspelade intervjuer och samtalspromenader . Data har från studiens början producerats under bearbetning, tolkning och analys av materialet. Utifrån denna har tre områden synliggjorts i såväl observationer, intervjuer och samtalspromenader. I studien redogörs detta för under följande rubriker: Skillnader i handlingsutrymme mellan flickor och pojkar,  Utemiljöns betydelse  för barns aktörskap och Vuxnas normer versus barns normer.   Studiens resultat lyfter fram viktiga aspekter av hur barnen själva uppfattar sitt aktörskap och handlingsutrymme utifrån rastens kontext genom sina berättelser och de observationer som genomförts. Resultatet visar skillnader i agerande och handlingsutrymme utifrån kön, där flickor uttrycker ett tydligt behov i att få förhandla kring vad som ska göras under rasten. Naturliga inslag i utemiljön som träd och buskar får en större betydelse och påverkan för barns meningsskapande än rastaktiviteter. Vuxnas normer versus barnens normer skapar hinder för det handlingsutrymme som barnen har behov av, framförallt när det gäller vissa former av lek och regelsättande men resultatet visar även skillnader i hur vuxna förhåller sig till skolans rast kontra hur barnen vill att de vuxna ska agera. / The purpose of the study is to pay attention to, understand and increase the knowledge of the school's recess. In this way, the study contributes to increased knowledge about both children´s perspective and what room of action they feel they have and need in order to create meaning. By being inspired and by using ethnography as a method, the study aims to highlight the recess based on activities and actions that take place  Based on 50 hours of participant observation during one school's morning and lunch breaks, the empiricism consists of field notes, interviews and walk-and-talk sessions. Data has since the beginning of the study been produced during processing, interpretation and analysis of the material. The process has made three areas visible in both observations, interviews and conversation walks. The study describes this under the following headings:  Differences in space of action between girls and boys, Environmental importance for the children’s agency and Adult norms versus children's standards.  The findings of the study highlight important aspects of how the children themselves perceive their agency and room of action, based on the context of the recess through their own stories and the observations made. The result shows differences in behavior and space of action based on gender, where girls express a clear need to negotiate what to do during the recess. Natural elements in the outdoor environment such as trees and shrubs have a greater significance and impact on children's meaning creation than adult controlled recess activities. Adult norms versus children's standards create barriers to the room for maneuver that the children need, especially when it comes to certain forms of play and regulation, but findings also show differences in how adults relate to the school's recess versus how the children want the adults to act.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelser kring konflikthantering som sker under skolrasten. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att bearbetas: - Vad är elevernas upplevelser om hur konflikthanteringen brukar gå till under skolrasten?- Hur har eleverna uppmärksammat att bemötandet i konflikthanteringen skiljer sig åt mellan lärarna i fritidshem?- Hur skulle eleverna vilja att lärarna i fritidshem hanterar konflikter under skolrasten?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod och syftar på att bearbeta och undersöka elevers upplevelser och åsikter kring konflikthantering på skolrasterna. För att framställa empirin till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta elever på en skol- och fritidshemsenhet. Studiens resultat har påvisat att eleverna har relativt liknande upplevelser kring konflikthanteringen. Eleverna har uppmärksammat olika bemötande i konflikthanteringen, närmare bestämt den kommunikativa, ignorerande och undvikande, problemlösande, dominerande samt förstående konflikthanteringen. Eleverna uttryckte upplevelser kring att vissa av lärarna i fritidshem upprätthåller olika bemötande i konflikthanteringssituationer, däribland förekomsten av en dominerande konflikthantering hos en del av lärarna i fritidshem. Eleverna exemplifierade konflikthanteringar de själva helst skulle se mer av, däribland en undvikande och ignorerande samt en kommunikativ konflikthantering.