Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning i det svensk-ämnesdidaktiska forskningsfältet har identifierat som viktiga faktorer gällande vad som skapar motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. Tidigare forskning i området samt litteratur skriven av forskare i området presenteras och analyseras. Resultatet visar att forskare i området är överens om vilka faktorerna är samt vilka arbetssätt som är passande för att skapa motivation. De faktorer som identifieras som viktiga är: val av litteratur, relationer och att skapa begriplighet. Den tidigare forskning, litteratur och rapporter som presenteras i studien synliggör hur bristande motivation för att läsa och skriva i svenskämnet är ett problem. Ytter-ligare något som synliggörs av studien är avsaknaden av tidigare forskning i ämnet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. <strong>Syfte:</strong> Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. <strong>Metod:</strong> Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. <strong>Resultat:</strong> I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.</p>

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.

Denna studie syftar till att undersöka vad undervisande lärare i särskilda under-visningsgrupper har för erfarenheter av och menar är motivationsskapande i hög-stadieelevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. I studien intervjuas sju lärare, vilka undervisar i ämnet svenska i särskilda undervisningsgrupper. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts är halvstrukturerad intervju och det teoretiska ramverk som använts är den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att en viktig faktor för att skapa motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet är relationen mellan lärare och elev. Studien visar att arbetssätt som högläsning, skrivmallar och att få arbeta muntligt är framgångsrika för att skapa motivation i läs- och skrivprocessen. Val av litteratur påverkar elevens motivation till att läsa samt hur litteraturen presenteras för eleven. Det framkommer även att motivationsarbete kopplat till elevers läs- och skrivprocess är en ständigt pågående process.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.

Den här kunskapsöversikten syftar till att redogöra för olika aspekter som bidrar till ökad motivation hos elever i de tidiga skolårens skrivundervisning. Kunskapsöversikten är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som har tagits fram genom en systematisk litteratursökning via databasen ERIC via Proquest. Genom våra söksträngar har vi velat undersöka vad forskningen menar vara bidragande aspekter till ökad skrivmotivation. Studierna som används i denna kunskapsöversikt har visat på resultat som lyfter olika aspekter som bidrar till ökad skrivmotivation. Dessa resultat har därmed analyserats, tematiserats, presenterats och diskuterats. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter i undervisningen som påverkar elevernas skrivmotivation. En aspekt som lyfts och diskuteras extra är arbetet med digitala verktyg, då våra valda studier har ställt sig olika till detta. I slutsatsen diskuteras sedan lärares förhållningssätt till digitala verktyg utifrån gjorda praktikerfarenheter, valda studier samt utifrån styrdokumenten. Utifrån diskussionen dras en slutsats om hur lärare har möjlighet att påverka elevernas skrivmotivation genom utformningen av skrivundervisningen. Slutligen ges det förslag på hur vidare forskning inom området skulle kunna utformas.