Introduktion/Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning gav stöd i rollen som närstående. Som närstående frambringades möjligheter men också utmaningar.  Vård i hemmet ansågs vara förknippat med trygghet och skapade frihet för närstående och patient. Sjuksköterskan skapade en betydelsefull inramning där värderingar och mänskliga rättigheter respekterades genom hela vårdförloppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Litteraturstudien arbetades fram från ett induktivt förhållningssätt. Den genomfördes med hjälp av Rosén (2017) modell för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet, sex artiklar hade kvalitativ ansats och två mixad metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016).   Resultat: Fyra kategorier identifierades, rädsla inför döendet, trygghet främjades av förtroendefulla relationer, ökat ansvar genom förändrade roller och sjuksköterskans stöd. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slut i hemmet beskrevs ur fyra kategorier. Att känna sig inkluderad värderades högt men rädslan kunde begränsa dem. Genom sjuksköterskans kommunikation och omhändertagande främjades närståendes erfarenheter vid vård i livets slut. Litteraturstudien bidrar till ökad förståelse för närstående och sjuksköterskor, fortsatt forskning behövs.

Bakgrund: Patienter som vårdades i livets slutskede önskade en god omvårdnad den sista tiden i livet. Palliativ vård är inte avsedd att bota utan att lindra lidande. Vikten av att tillgodose patienters behov samt ta hänsyn till anhöriga och involvera dem i vårdprocessen var i fokus. Anhöriga upplevde inte alltid att detta behov tillfredsställdes. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie som är baserad på 12 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats utifrån en beskrivande syntes.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet var att kommunikationen till patienter och anhöriga var bristfälliga och detta ansågs till att omvårdnaden av patienter påverkades negativt vilket berodde på saknad av erfarenhet. Bristande kunskap medgavs också leda till att omvårdnadsbehoven inte blev tillgodosedda. En god relation till patienter och anhöriga upplevdes vara viktig för att kunna skapa tillit och detta upplevde sjuksköterskor vara viktigt för att upprätthålla en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av den palliativa vården upplevdes meningsfull trots att det var brister i vissa avseende i omvårdnaden. Sjuksköterskor beskrev faktorer som kommunikation och en god relation till patienter och anhöriga som en viktig aspekt för en god palliativ vård.

Bakgrund: Omkring 90 000 människor avlider i Sverige varje år, och uppskattningsvis var 80 procent av dessa i behov av palliativ vård. Sjuksköterskans viktigaste roll inom den palliativa vården är att lindra lidande och främja välbefinnandet hos patienten.För att ge en god palliativ vård som sjuksköterska krävs kunskap och erfarenhet för att kunna möta upp patientens behov trots detta finns utmaningar med att bedriva vård i livets slutskede inom slutenvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Studiens syfte besvaras genom en allmän litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Studien utgår även utifrån en induktiv ansats. Studiens åtta artiklar har analyserats utifrån Friberg (2022) analysmodell. Resultat: Resultatet inkluderar åtta vetenskapliga artiklar som analyserats. Artiklarna utgår ifrån länderna Sverige, Spanien, Brasilien, Australien, Finland, Iran och Kina. Analysen har resulterat fram fyra kategorier i resultatet. Sjuksköterskorna upplevde brist på tid, att kunskap behövs, att bli emotionellt involverad och utmaning vid hantering av symtomlindring. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att det var brist på tid vilket kan ha lett till att sjuksköterskan missar att se patientens helhetsbehov som har resulterat till att vårdkvaliteten försämras. Studien visade även att sjuksköterskorna upplevde att kunskap behövs om vård i livets slutskede då kunskapsbristen påverkade omvårdnaden av patienterna.

Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt där livskvaliteten för patienten ökar med att tillgodose de fysiska, psykiska, sociala och de andliga behoven. De fyra hörnstenarna lägger grund till en god palliativ vård och består av; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Livets slutskede definieras av att det bara finns en kort tid kvar att leva och patienten kan dö inom några timmar, dagar, veckor eller månader. Det är ett problem att det finns svårigheter för sjuksköterskor att bemöta patienter som är i livets slutskede. Det ges för lite kunskap i sjuksköterskeutbildning för att kunna bemöta de utmaningar och svårigheter som kan uppstå i livets slutskede Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att palliativt vårda patienter i livets slutskede inom somatisk slutenvård. Metod: Som metod valdes en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed användes. Resultat:  Det fanns en tydlig emotionell påverkan på sjuksköterskan av att vårda patienter i livets slutskede och de visade även att det finns brister i utbildningen för sjuksköterskor att palliativ vårda patienter. Resultatet framställs i 4 teman; (1) emotionella utmaningar, (2) brist på kunskap och erfarenheter, (3) att bemöta det existentiella behovet, (4) utmaningar i kommunikation. Slutsatser: Sjuksköterskor påverkas av starka känslor och har ett behov av stöd för att bearbeta dessa känslor när de vårdar palliativa patienter i livets slutskede. Det finns ett utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska vårda palliativa patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård och omvårdnad syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med livshotande och obotlig sjukdom samt deras anhöriga. Allt fler patienter som vårdas palliativt dör på äldreboenden och det ställer krav på kompetens inom hälso- och sjukvården. Den teoretiska referensramen som användes i arbetet var det vårdvetenskapliga begreppet "lidande".Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ omvårdnad vid livets slutskede på äldreboenden.Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys.Resultat: Det framkommer flera utmaningar som anhöriga upplevde när en patient vårdas palliativt på äldreboenden. Detta inkluderar brist på kommunikation och information, tids- och kompetensbrist samt känslor av skuld och ansvar. Det upplevdes även väsentligt att få känna tillit och ha goda relationer.Slutsats: I arbetet har det framkommit att tidsbrist hos personal, kommunikationsbrist mellan anhöriga och personal, kompetensbrist inom området, samt upplevda skuldkänslor hos anhöriga är områden som behöver förbättras inom den palliativa vården på äldreboenden.

Background: Previous research shows that relatives and patients are satisfied with the palliative care received at the end of life. They believe that there is room for improvement in nurses care, partly regarding communication to patients and relatives, and partly regarding the time and attendance given to the patients. Aim: The aim was to describe nurses experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review. Ten scientific articles were analyzed, five qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Results: One experience that emerged was that the nurses believe that the lack of staff makes it difficult to provide good care. Communication is important but also difficult. The nurses also believe that the education is inadequate, but that the experience contributes to them feeling confident in their professional role. Conclusion: Being able to offer palliative care at the end of life is complicated. An important aspect for nurses to keep in mind is that death is something that is difficult to navigate, and many different emotions can arise, both in patients, their relatives and also in the nurses themselves. The prerequisite for dignified palliative care at the end of life is that nurses possess the right skills and experience, to further treat patients and relatives in the best way.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att en botande behandling ej längre är möjlig. Skillnader ses i utformningen av vården gällande barn då de har behov som skiljer sig ifrån vuxnas. Sjuksköterskan arbete kännetecknas av att fungera som en länk mellan patienten och familjen men även till andra professioner i vårdteamet. Att vårda barn palliativt kommer med många utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. I analysprocessen av studierna användes Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Utfallet av analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna var: Att möta utmaningar, att möta familjen och att hantera sin vardag. Konklusion: Att vårda barn palliativt var utmanande och sjuksköterskor kände sig oförberedda och i behov av mer utbildning. Att möta familjen var en svår del av yrket och för att kunna hantera sin vardag hade sjuksköterskan ett behov av stöd. Mer forskning kring konsekvenser av brist på utbildning krävs. Nyckelord: Barn, erfarenhet, palliativ, sjuksköterska, vård i livets slutskede.

Bakgrund: I livets slutskede finns det olika faser som patienter går igenom där sjuksköterskor bör kunna kommunicera med både patienter och anhöriga likaså kunna ge god och säker vård. Problem: Såväl patienter som anhöriga upplever tidsbristen bland sjuksköterskor när de är i behov av vård i livets slutskede. De upplever även ett behov av att samtala om döden för att hantera psykologiska och existentiella aspekter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv artiklar varav tio artiklar av kvalitativ metod och två artiklar av kvantitativ metod. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att de önskade att de var bättre förberedda från början av sin profession samt att det var svårt att samtala om livets slutskede, speciellt de första åren inom yrket. Kommunikationen mellan vårdpersonalen kunde brista liksom mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Tidsbristen poängterades då sjuksköterskor inte kunde föra djupa samtal med patienter eller deras anhöriga. De blev emotionellt påverkade av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Med erfarenhet, tydlig kommunikation och tid kan förutsättningar för god vård uppnås.

Bakgrund: Vård i livets slutskede innebär att sjuksköterskor ger vård i lindrande syfte. Närstående tillhör patienters närmaste krets som blir en viktig del i denna process. Närstående behöver stöd som kan ges i olika former. En del av sjuksköterskors roll är att involvera närstående i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid livets slutskede. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga orginalartiklar (n=13) som hämtades från databaserna PsycINFO, PubMed och Cinahl Complete, publicerade mellan 2016–2021. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmallar för kvalitativa samt kvantitativa studier. Analysprocessen inspirerades av Fribergs femstegsmodell. Samtliga studier var etiskt godkända. Resultat: Resultatet visade att närståendes erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid livets slutskede skilde sig åt. Sjuksköterskor som kommunicerade med närstående, delgav information och bjöd in till delaktighet i vården ansågs betryggande och stöttande. Närstående som inte fick ta del av detta kände stor oro och tappade förtroendet för sjuksköterskorna. Diskussion: Kvalitén i litteraturstudiens metod diskuteras utifrån Shentons trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier: Tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån: intern validitet, reliabilitet, statistisk validitet samt extern validitet.Nyckelfynden i resultatet var information och kommunikation kring patientens vård och vårdprocess, delaktighet i vården och emotionellt stöd under vårdtid och efter bortgång. Fynden diskuteras utifrån systemteorin och tidigare forskning med anknytning till samhällsperspektiv och etiska dilemman. Slutsats: Det finns behov av fördjupning och förlängning av utbildning på universitetsnivå samt verksamhetsnivå. Verksamheter bör införa närståendestöd samt uppföljningssamtal efter bortgång.

Background: There is an increased number of patients who need palliative care. The aim of palliative care is to ease suffering, to support the patients at the end of life and their relatives. Patients express that it is significant to preserve dignity and ability to continue living in accordance with their own norms and values. Purpose: The purpose was to provide an overview of nurses' experiences for caring patients at the end of life. Method: A literature review was applied in which eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: Four themes emerged that illuminated nurses' experiences of palliative care at the end of life. The themes were nurses' responsibility and caring, obstacles for nursing care, nurses’ emotional management, inadequate competence, and the need for knowledge development. Conclusions: Nurses experienced that the care they provided focuses on palliative patients' needs and is there based on a holistic view. Time constraints due to patients’ overload and understaffing, and a lack of experience were perceived by nurses as obstacles in palliative care. To manage emotions and increase nurses' knowledge of palliative care, nurses considered the need for knowledge development.