Bakgrund: Världen står inför en åldrande befolkning och med åldern ökar prevalensen av både förmaksflimmer och smärta. Efter hand som befolkningen ökar kommer sjukvården möta allt fler äldre patienter med komplexa sjukdomar. Då studier om samband mellan förmaksflimmer och smärta inte förekommer, så är det viktigt att det undersöks för att vidga sjuksköterskans kunskap och för att kunna ge bättre möjlighet till att arbeta efter kärnkompetensen personcentrerad omvårdnad. Syfte: Undersöka smärtförekomst hos personer över 60 år med, respektive utan förmaksflimmer i Blekinge. Metod: Designen var en kvantitativ tvärsnittsstudie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). För att se skillnader och påvisa eventuell statistisk signifikans har Chi2-test använts och materialet har sammanställts deskriptivt. Som andra steg i analysen genomfördes en matchning. Resultat: Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan smärtförekomst och förmaksflimmer. På smärtfrågan angav flest personer att de hade känt smärta eller värk, i främst ben, knä, eller fot men även i rygg samt i leder. Dessa tre var vanligast i både första resultatet och efter matchningen. Slutsats: Då ingen statistisk signifikans påvisades innebär det att äldre personer med förmaksflimmer inte har mer smärta än personerna utan diagnostiserat förmaksflimmer. Genom att mer forskning tas fram, kan kunskapen hos sjuksköterskan vidgas. Det leder till att man som sjuksköterska kan arbeta mer personcentrerat samt informera och förmedla kunskap och delaktighet hos personer med förmaksflimmer.     Nyckelord: förmaksflimmer, personcentrerad vård, smärta, äldre

Introduktion: Smärta är en flerdimensionell, subjektiv upplevelse som endast kan tolkas av patienten själv. Sjuksköterskans roll vid handläggning av smärta är att bedöma, utvärdera och lindra smärtan i samråd med läkare och patient. Patienten ska känna trygghet i att vården som erbjuds är av hög kvalitet och minskar dennes lidande. Postoperativ smärta är ett resultat av vävnadsskada efter kirurgi, som otillräckligt behandlad kan leda till komplikationer. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan inverka på sjuksköterskors handläggning (bedömning, omvårdnadsåtgärder, utvärdering) av postoperativ smärta. Metod: Denna litteraturstudie utformades efter Polit och Beck (2017) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tretton vetenskapliga artiklar, fem av kvalitativ metod, sex av kvantitativ metod och två stycken av mixad metod. Valda artiklar granskades enligt Polit och Beck (2017) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Efter analys av data fördelades resultatet i fyra stycken huvudkategorier och fem stycken underkategorier. De fyra huvudkategorierna var arbetsmiljö, kunskap, kommunikation och attityder. Till huvudkategorin arbetsmiljö framkom tre stycken underkategorier – samarbete, tid och bemanning samt riktlinjer. Till huvudkategorin kommunikation framkom två stycken underkategorier, sjuksköterskan samt patienten. Slutsats: Flertalet faktorer inverkar både som hindrande och främjande faktorer för sjuksköterskors handläggning av postoperativ smärta.

Sammanfattning Bakgrund När smärtan varat mer än tre-sex månader klassificeras den som långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker sjukvård och det är ungefär 20 procent av Sveriges befolkning som lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som innefattar hela personens livsvärld. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer hanterar långvarig smärta, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i elva kvalitativa artiklar där personerna beskrev hur de hanterade sin långvariga smärta. Huvudresultat Det framkom två huvudkategorier i resultatet vilket var inre hanteringsstrategier och yttre hanteringsstrategier. Huvudkategorierna har två respektive tre underliggande kategorier som är av betydelse för hur personer hanterar långvarig smärta. Slutsats Sjuksköterskan bör alltid i sitt möte med patienten ha en medvetenhet och kunskap om att flera aspekter är av betydelse när patienten ska hantera sin långvariga smärta. Sjuksköterskan behöver då ta reda på vilka inre och yttre resurser patienten besitter för att kunna stötta och hjälpa patienten till effektiva hanteringsstrategier. Acceptans, positiv attityd och motivation till att vilja förändra situationen är av stor vikt för att personen ska ha möjlighet till att hantera sin långvariga smärta.

<p>Validerat; 20151021 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, där det i genomsnitt tar ca. sju år innan diagnos kan ställas från första symtomdebut. Idag är kunskapen begränsad inom olika behandlingsalternativ och det kan leda till försening av diagnos och att många får leva med långvariga symtom.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Det framkom att sjuksköterskan har en begynnande roll i mötet med kvinnorna för att kunna tillgodose deras individuella behov. Goda relationer skapades när kvinnorna fick möjlighet att träffa samma vårdgivare upprepade gånger vilket visade sig genom ett ökat välbefinnande där delaktighet var i fokus.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd grundar sig i att stärka kvinnornas hälsoprocess genom att våga möta individuella erfarenheter. Detta medförde en ökad förståelse kring kvinnornas upplevelse av sjukdomen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att få tillräckligt med utbildning oavsett verksamhet för att få en ökad förståelse för kvinnorna som lider av endometrios.

Bakgrund: Plantar fasciit är ett inflammatoriskt tillstånd i foten som uppstår till följd av mikrotrauman på senstråket som går under foten. Tillståndet oftast självläkande, men kan vara ihållande. Kan vara mycket smärtsamt och begränsande. Behandlingsmetoder som finns är stretching, tejpning, nattskena och fysioterapi. Stötvågsbehandling är behandlingsmetod som används vid stötvågsbehandling, anses vara en säker metod. Syfte: Kartlägga vilken effekt stötvågsbehandlingen hade på plantar fasciit avseende smärta och/eller funktion. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningarna utfördes i två sökbaser, LTU:s sökbas och Pubmed. Resultat: 8 studier inkluderades och granskades. Stötvågsbehandling jämfördes med placebobehandling. Majoriteten avstudierna (fem av åtta) uppvisade goda resultat med statistiskt signifikans till fördel för stötvåg. Två av studierna uppvisade fördel till stötvåg, men det fanns ingen statistisk signifikans i studierna. Sista studien uppvisade ingen signifikant skillnad eller fördel till någon av grupperna. Stötvågsbehandling med medel- eller högeffekt uppvisade bättre resultat än lågeffekt i denna litteraturstudie. Radiell stötvåg hade mer tillförlitligt resultat än fokuserad stötvåg i denna sammanställning med. Konklusion: Stötvåg verkar kunna ha en positiv effekt på plantar fasciit avseende smärta och funktion. Stötvåg med medel- eller högeffekt är två alternativ för effekt. Radiell stötvåg kan även vara att föredra över fokuserad då den gav tillförlitligare resultat.

Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är den vanligaste orsaken till dysfunktion globalt sett. Detta kan leda till ett rädsla-undvikande beteende hos patienten. Ett sätt att bemöta denna patientgrupp är att integrera det biopsykosociala synsättet. Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland fysioterapeuter i användningen av detta. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att bemöta patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende.  Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med ett ändamålsenligt urval av fysioterapeuter med en beteendemedicinsk inriktning verksamma inom primärvården. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Ur analysprocessen framkom fyra kategorier gällande bemötande av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende: karaktäristiska beteenden hos patienterna, framgångsrika strategier, befintlig kunskap i att hantera denna patientgrupp samt socioekonomiska skillnader.  Slutsats: Informanterna i studien upplevde att det var viktigt att se till helheten vid bemötandet av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende men på grund av osäkerhet kunde alltför komplexa patientfall bli svårbehandlade som fysioterapeut. Detta pekar på ett behov av fortsatt utbildning gällande integrering av det biopsykosociala synsättet för att fysioterapeuter ska känna sig säkra i hur de ska bemöta denna patientgrupp.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplext fenomen vilket är en unik och individuell upplevelse hos varje människa. Smärtproblematik och lidande har ofta ett samband, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskan har en roll i att försöka eliminera eller lindra patientens lidande vilket innefattar smärtan som många gånger är grundorsaken till lidandet. Beakta patientens livsvärld, främja hälsa och välbefinnande samt att skapa en vårdrelation är områden vilka innefattar sjuksköterskans roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och lindra lidande hos patienter med långvarig smärta. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ narrativ intervjumetod. Deltagarna inhämtades via snöbollstekniken. Elva sjuksköterskor delgav upplevelser i form av berättelser som skickades via e-post och de insamlade berättelserna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre övergripande huvudkategorier vilka var; Att skapa en vårdande relation, Smärtlindring avgörande för meningsfullhet i arbetet samt Teamsamverkan både som möjligheter och hinder. Huvudkategorier bildades utifrån åtta subkategorier. Konklusion: Studien har synliggjort att sjuksköterskor upplever stödjande och djupa samtal bidragande till att lindra lidande. Smärtbehandlingens effekter avgör huruvida sjuksköterskan känner sig meningsfull och upplever sin roll. Teamsamverkan kan utgöra såväl möjligheter som hinder i vården och påverkar både patienten och sjuksköterskan.

Bakgrund: I svenska samhället lever en stor del av befolkning med långvarig smärta. Definitionen innebär att smärtan har pågått i minst tre månader. Smärta leder vanligtvis till ett komplex lidande, som involverar människans fysiska-, psykiska-, existentiella- och sociala hälsa med risk för försämrad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll i patienternas omvårdnad och behandling, därför är det av vikt att studera patienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. För att kunna svara på syftet valdes 13 artiklar från databaserna CINAHL och MedLine, som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade delade erfarenheter i mötet medsjuksköterskor. De beskrivs i teman: Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad. Slutsats: Personer med långvarig smärta ansåg att bekräftelsen var en betydande faktor i omvårdnaden. Det upplevdes positivt när sjuksköterskorna engagerade sig för att förstå patientens situation och synsätt, medan att bli misstrodd och ignorerad upplevdes negativt.

Background: Endometriosis is a gynecological inflammatory disease that has a negative impact on well-being and quality of life. About 10 percent of women born with a uterus worldwide have endometriosis. Women with endometriosis often suffer from secondary dysmenorrhea, intercourse pain and chronic abdominal pain. Aim: The purpose of this study was to shed light on the patient's experience of pain inendometriosis and how it affects the woman's daily life. Method: A general literature study that was conducted with content analysis from 13 scientific articles with both qualitative and quantitative research methodology. Results: The results revealed two different main categories: The woman's pain in endometriosis and A life with endometriosis. Conclusion: The study show how endometriosis has been shown to have a major impact on many aspects of women's lives. Endometriosis affected women both physically, mentally and socially. It also seems that women who suffer from endometriosis often experienced limitations in everyday life